Nyheter

Machokulturen kräver terapi

Johan Lindholm, Per Naroskin, Marie Halvarsson, Svante Hagman och Lars Bergqvist. Foto: Börje Hammarström.

Invanda beteendemönster går att träna bort.

Men behövs verkligen terapi för att bli av med machoattityder?

Byggcheferna och Byggnads bjöd in psykologen Per Naroskin till sitt seminarium ”Stoppa machokulturen” i Almedalen.

Byggcheferna och Byggnads driver tillsammans kampanjen Stoppa machokulturen. I år var det andra året de tillsammans stod som arrangörer i Almedalen för att föra ut sitt budskap om en mer jämställd byggbransch.

– För det behöver vi ändra på rådande attityder. I den här fasen av kampanjen vänder vi oss inåt, mot oss själva. Varje individ måste bearbeta sina egna beteenden, säger Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna.

Enligt psykologen Per Naroskin kan alla bryta mönster som de fastnat i.

– Är man beredd att ändra på sina beteenden så är det bara att träna.

Seminariet inleddes med inspelade nedlåtande citat om kvinnor. Citat som förekommer på byggarbetsplatser. Publikens (130 stycken i lokalen och lika många som följde webbsändningen) samlade reaktion var att detta var obehagliga uttryck och synsätt.

Per Naroskin, inte bara psykolog utan även före detta stand up-komiker, erbjöd sig att ”hjälpa” åhörarna att komma ur detta trauma. Han kallade också upp tre ”patienter” på scen som skulle få gruppterapi. Johan Lindholm, ordförande Byggnads, Marie Halvarsson, snickare och Svante Hagman, chef NCC Infrastructure fick samtala med psykologen om intryck – och åtgärder.

Snickaren Marie Halvarsson berättade att hon har mötts med ifrågasättande attityder som ”fixar du verkligen det här?” och ”orkar du detta?”

Per Naroskin menar att det finns en kan-själv-attityd hos machomännen och att bekräftelsebehovet är stort.

– Macho definieras som grabbar som aldrig blivit män, som umgås i flock och som slutat tänka själva, säger han.

Just gruppdynamiken är ett problem som förstärker machoattityder.

– Dessa personer kan vara hur schyssta som helst utanför gruppen, men inom gruppen bekräftar, förstärker och försvarar man varandra. Individer hittar sina roller i en grupp. När det kommer in nya personer, kanske tjejer, ruckas rollerna.

Svante Hagman menar att det borde vara fördelaktigt att jobba i grupp.

– Det borde finnas en känsla av teamwork, en laganda och att man jobbar ihop. Den här kampanjen är jätteviktig för att fler ska kliva fram och våga säga ifrån.

Johan Lindholm håller med om att det är viktigt att vakna upp, säga nej och visa att machobeteenden inte är acceptabelt.

– Jag är stolt över att vara en del av stoppa macho-satsningen.

Per Naroskin betonade också vikten av att hårda och mjuka värden måste väga jämnt. Kopplingen mellan ”stål och flanell” är tydligare än man tror.

– Om man mår psykiskt dåligt mår man också fysiskt dåligt och presterar sämre.

Kampen om en mer jämställd byggarbetsplats kommer att ge resultat, men det gäller att nöta på, enligt Per Naroskin.

– Det här är ett stort tåg som rullar. Branschen kommer att lyckas, ni har inget val eftersom ni inte har råd att gå miste om kompetens och arbetskraft.

En viktig station på vägen är att rekrytera fler kvinnor.

– Enkönade arbetsplatser är aldrig bra. Blandat är bäst.