Nyheter

Markbrist gav lutande aula

Den nyligen invigda Aula Medica vid Karolinska Institutet har blivit ett nytt, uppseendeväckande landmärke i Solna. Wingårdh Arkitektkontor har ritat byggnaden som lutar betänkligt ut över Solnavägen. Men det viktigaste är insidan. Aulan är efterlängtad.

Redan år 1937 ritades en skiss på en stor aula för Karolinska Institutet, men så kom andra världskriget och projektet lades på is. I mitten av 1990-talet byggdes flera nya hus på campus Solna och 2001 vann Wingårdh Arkitektkontor tävlingen om att få rita Karolinska Institutets aula som så länge hade saknats. Men projektet sköts upp av ekonomiska skäl. En donation på 350 miljoner kronor av Familjen Erling-Perssons stiftelse gjorde till slut aulabygget möjligt.

Efter att ha provat olika placeringar bestämdes det att den nya aulan skulle ligga vid Solnavägen vänd mot Karolinska universitetssjukhuset.

– Det är en ganska trång tomt, vilket gjorde att vi fick lyfta upp själva auditoriet i byggnaden. I och med nivåskillnaden blev det naturligt att skissa på en trappa upp längs fasaden, säger Gert Wingårdh, ansvarig arkitekt på Wingårdhs Arkitektkontor.

Auditoriets form och den trånga tomten bidrog till skålformen på byggnaden som lutar sig ut mot söder och öster för att ge den ökade volym som krävdes.

– Eftersom vi fick dubbelkrökta fasader valde vi att klä in byggnaden i trianglar för att approximera det dubbelkrökta. Så kom en geometri och det triangulära fram, förklarar Gert Wingårdh.

Aula Medica består av 6 000 triangelformade glasrutor. Varje ruta väger runt 15 kilo, och med fasadens totala yta på cirka 5 000 kvadratmeter väger glasen sammanlagt 90 ton. Trianglarna består av både täta och transparenta delar i sex olika kulörer: transparent, dovt gul, tät vit, tät guld och två transparenta varianter i vitt och guld.

Glasrutorna hålls upp av 15 kilometer limträ där varje träbalk är unik och har skapats med sin slutgiltiga placering i åtanke. Konstruktionen möjliggör aulans organiska form och lutning. Träelementen är prefabricerade och har sedan satts ihop med millimeterprecision.

Hos arkitekten, byggherren Akademiska Hus och entreprenören NCC Construction visste man att fasaden skulle bli en utmaning. Därför har en grupp bestående av arkitekt, projektör och glasspecialist drivit det arbetet i en parallell process.

På insidan breder foajérummet ut sig efter hela sydsidan och den synliga träkonstruktionen med dess dramatiska lutning går att följa från den stora trappan hela vägen upp.

Formgivaren Ingegerd Råman har gjort konstverket Falling water 10,6 som täcker 40 kvadratmeter av väggen i foajén. Det är ett elektroniskt konstverk som föreställer Skånes högsta vattenfall, Forsakar, på 10,6 meter. Vatten har alltid varit centralt i Ingegerd Rådmans arbeten. Som en del av konstverket hänger 95 ljusikoner i taket intill den elektroniska väggen.

Aularummet har entréer både från våning tre och fyra. Våningarna ovanför rymmer konferensrum med totalt 100 platser och kontor med cirka 90 arbetsplatser för bland annat Karolinska Institutets ledning. Högst upp i det rundade hörnet ligger fakultetsklubben.

Aula Medica rymmer även ett café i den stora entrén på Nobels väg 6 och i entréplanet på Solnavägen 7 ligger restaurang Nanna Svartz. Båda är öppna för allmänheten.

Aula Medicas hörsal rymmer 1 000 personer. Den ska användas för möten, debatter, vetenskapliga symposier, större föreläsningar och andra mer publika evenemang. Tidigare har till exempel studenter och åhörare från hela världen köat i timmar till Nobelföreläsningarna utan att alla har fått plats, då den gamla salen bara rymde 300 personer. Själva scenen är stor nog att fungera vid akademiska ceremonier. Aulan kan också skärmas av för mindre evenemang.

– Auditoriet har en mild, harmonisk färgskala och skapar en allmän närhet. Det stilla ljuset som kommer lite uppifrån och de gula inslagen i fönstren ger en känsla av solljus. Jag tror att det skapar en harmonisk grund för möten, säger Gert Wingårdh.

I samband med invigningen lanserades också en bok av arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som sätter såväl byggnaden som byggnadstypen i sitt sammanhang.

– Trots sin betydelse och trots de magnifika rum som universiteten allt sedan medeltiden skapat för att samla såväl studenter som lärare, har dess historia varit oskriven. Boken beskriver denna byggnadstyps historia från Sorbonne till Karolinska Institutet, säger Rasmus Wærn.

Aulans utveckling har sin början i kyrkan och teaterns värld till dagens V-formade auditorium som bäst lämpar sig för bildvisning från projektorer.

– Aulan är kunskapssamhällets främsta symbol och Aula Medica blir med sin arkitektoniska form Karolinska Institutets signaturbyggnad där den tekniska precisionen och matematiska designen stämmer bra ihop med live science-området, säger Rasmus Wærn.

Kontrasterna i området är också spännande, med den moderna och profilstarka byggnaden med byggnadsminnet Gammelgården framför och områdets låga tegelbyggnader.

– Vi ville göra något i direkt kontrast med omgivande byggnader. Men vi har vetat att det blir en helt annan skala med det nya Karolinska universitetssjukhuset och forskningslaboratoriet Biomedicum. Därför har vi gjort en byggnad som är visuellt stark och tar för sig, säger Gert Wingårdh.

Aula Medica kommer att integreras med Biomedicum från entréplanet när forskningslaboratoriet står klar 2018.

 

 

Aula Medica

Byggherre: Akademiska Hus

Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor

Konstruktör: WSP projekterade fram till systemhandling. Därefter tog COWI över som konstruktör.

Generalentreprenör: NCC Construction

Stomentreprenör: Normek Oy

Trästomme/fasad: Fenestra Wieden