Marknaden finns inte

Marknaden finns inte
Konjunktur och tid hindrar byggen.

Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark?
Den frågan har Länsstyrelsen i Skåne sökt svar på.
Främsta orsaken är konjunkturen, men andra svar är att den avsedda kundgruppen har försvunnit mexd tiden och att detaljplanerna är för detaljerade.

På uppdrag av Socialdepartementet har Länsstyrelsen i Skåne utrett varför det inte byggs på detaljplanelagt mark i Skåne.
För att besvara frågan har Länsstyrelsen intervjuat byggherrar och representanter från åtta skånska kommuner angående 32 detaljplaner där byggnationen blivit fördröjd.

Detaljplanerna gäller både flerbostadshus och småhus och alla utom tre har tagits fram med byggherre i planprocessen. Detaljplanerna har vunnit laga kraft mellan 2001 och 2011 och Länsstyrelsen har fokuserat på outnyttjade byggrätter i centralorter eller andra orter med god kollektivtrafik. Utifrån dessa samtal har Länsstyrelsen sedan valt kommunerna Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Lund, Malmö, Sjöbo, Staffanstorp och Svedala.

Sammanlagt har ungefär 80 personer intervjuats, drygt 50 representanter från byggherrar och 25 tjänstemän från kommunernas plan- och exploateringsavdelningar.
Den ekonomiska konjunkturen är den enskilt viktigaste orsaken till att byggnation inte har kommit i gång, det vill säga att marknaden finns inte just nu, det menar både byggherrar och kommuner.

Här är några fler slutsatserna, utifrån byggherrarnas svar: 
– Ett problem är att detaljplaner har blivit färdiga i en annan ekonomisk konjunktur och att den avsedda kundgruppen med tiden har försvunnit.
– Detaljplanerna är för detaljerade vilket gör det svårt att ändra exempelvis hustyp när efterfrågan ändras.
– Bankernas lånekrav har lett till att förstagångsköpare har minskat i nyproducerade bostäder och vissa byggherrar upplever att denna grupp i stället väljer hyresrätter.
– Att betalningsförmågan finns behöver inte betyda att betalningsviljan finns. ( Exempelvis äldre villasäljare som hellre bor kvar i sina stora och billiga bostäder än flyttar till något nytt och dyrare.)
– Många projekt konkurrerar med varandra om samma kunder.
– Mer centrala projekt kan minska efterfrågan i mindre centrala och oexploaterade lägen.

Både byggherrar och kommuner anser att de har gjort vad de har kunnat för att underlätta byggnation.
Båda grupperna har även svarat att kommunen gjort vad de kan för att underrätta byggnation.
I de fall där byggherrarna haft synpunkter på kommunen handlar det om olika besked mellan förvaltningar, att detaljplanen är för styrd, att vägar och allmän platsmark inte har ställts i ordning som planerat eller att planprocessen har varit utdragen. Länsstyrelsens uppfattning är att stora resurser läggs på detaljplaneläggning. En grundförutsättning för bättre planering är att i genomförandeprocessen kunna följa antalet färdigställda bostäder och ha statistik och information från byggherrar.