Miljonprogrammet ingen energivärsting

Miljonprogrammet ingen energivärsting
Att miljonprogramshusen slukar mer energi än andra byggnader är en myt. Det visar en ännu opublicerad forskningsstudie där en fjärdedel av Sveriges flerbostadshus har granskats.

Senaste året har en lång rad rapporter och utspel pekat på behovet av effektivisering av de energislukande miljonprogramshusen. Senast förra veckan gick branschorganisationen Swedisol ut och hävdade att energieffektiviseringen av miljonprogrammet ger fyra miljarder kronor i sparade energikostnader.

— Det här är en bransch det förkommer mycket spekulerande och tyckande. Vi har velat titta på hur det verkligen ser ut, säger Sven Werner, professor i energiteknik vid Halmstads högskola.

Han står bakom den nya studien, som inte ger några belägg för påståendet att de byggnader som ingick i det så kallade miljonprogrammet 1965-1974 är dåligt byggda och har en ovanligt hög värmeförbrukning.

— Det finns helt klart en hel del energislukande miljonprogramhus, men det finns även många goda exempel från den här perioden. Sammantaget använder inte miljonprogrammet mer värme än hus byggda under andra tidsperioder, säger Sven Werner.

Han tillägger att det genomsnittliga värmebehovet faktiskt större i husen som byggdes under 1940- och 50-talet. 40-talshusen drar tio procent mer än det genomsnittliga miljonprogramshuset. Först efter 1980 börjar energiförbrukningen minska, men långsamt.

Därmed anser Sven Werner att argumentet att miljonprogrammet skulle vara berättigat till särskilda renoveringsinsatser inte håller.
— Ägarna till slitna miljonprogramshus ser gärna att staten ska gå in med pengar och hjälpa till. Många av husen är slitna och behöver renoveras, men det är inte självklart att de slukar mer energi än andra hus, säger Sven Werner.

Tillsammans med kollegorna Mats Andreasson och Margaretha Borgström har han gått igenom SCB:s statistik över energianvändningen i flerbostadshus och lokaler. Totalt har 11 253 fastigheter med sammanlagt 77,6 miljoner kvadratmeter bostads- och lokalyta har granskats. 25 procent av alla flerbostadshus ingår i studien, som är unik i sitt slag på grund av sin storlek.

— SCB:s underlag är en guldgruva. De ställer frågor om energianvändningen varje år, men använder bara informationen för att uppskatta medelförbrukningen. Vi har fått möjlighet att ta del av materialet och kunna gå vidare, säger Sven Werner.

Rapporten ”Värmeanvändning i flerbostadshus och lokaler 2006” kommer att publiceras senare i vår. Studien är genomförd inom forskningsprogrammet Fjärrsyn och har finansierats av Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Fjärrvärme.

Marginell minskning av energi- förbrukningen

Mellan 1922 och 2006 har inga dramatiska förändringar skett av värmeanvändningen i flerbostadshus.

Studien visar att byggåret inte är en avgörande faktor för hur värmeanvändningen varierar. Värmeanvändningen är som högst i hus som är byggda under 40-talet (175 kWh/per kvadratmeter) och 50-talet (165 kWh/ per kvadratmeter).

Under miljonprogramsåren 1965-1974 var den genomsnittliga värmeförbrukningen 160 kWh per kvadratmeter och år.

Efter 1980 har en viss minskning skett – genomsnittsförbrukningen under perioden 1980-2003 ligger på 130 kWh per kvadratmeter.

Relaterade artiklar

”Ansökan borde stoppats redan i första instans”
Grönt erkännande för Wästbygg
Assemblin köper Finlands ledande systemleverantör
Hybridelement ska minska byggbolagens miljöpåverkan