I flera år har jag konstaterat att beställarsidan och kommun måste ställa högre krav på entreprenörer för att uppnå ett paradigmskifte och den omställning vi behöver på flertalet områden.
Kan det vara så att Solna är den ljusglimten vi alla behöver, skriver Jimmy Dahlström, Ramirent i en krönika.
Det har väl knappast undgått någon att bostadsbyggandet inte bromsar in, utan, för att vara direkt, störtdyker. Flera fastighetsbolag är under mycket hård press då deras tidigare oproblematiskt höga belåning, numer är ett problem då pengar är både en bristvara och dyrt. Börsvärden går nedåt, och det allra tråkigaste av allt är att det drabbar människor. Varsel avverkar varandra från företag vars verksamhet är antingen exponerad för eller verksam i bostadsbyggandet.
Antalet dystra rubriker för samhällsbyggnad har varit så många till antalet att jag tappat räkningen. Jag har under inga omständigheter hybris eller för den delen några tankar om att mina ord egentligen betyder något. Men jag känner likväl en skyldighet att i och med dessa rader söka positivism.
Framtidstro och ljusglimtar
För mitt i allt elände finns ljusglimtar, flertalet stora infrastrukturprojekt (som sig bör i denna del av konjunktur) skolor, sjukvård och kontor håller uppe byggandet just nu.
Men den ljusglimt jag tänkte ägna några rader om handlar egentligen inte om konjunktur, antal byggstarter eller någon annan KPI. Det handlar om framtidstro, och ödmjuk kaxighet – låt mig utveckla.
För en tid sedan deltog jag på ett seminarium anordnat av World in Property i Solna kommuns regi. Titeln var 800 000 kvadratmeter under utveckling vilket i sig lockade mitt intresse.
En intressant kommun
Solna är en intressant kommun, värt att nämna är bland annat att de har:
- 94 000 dagliga pendlingar
- 104 000 arbetsplatser
- 4:e högsta BNP i landet
- En imponerande process för involvering av näringslivet
Men också:
- Stort underskott på bostäder
- Eftersatt infrastruktur
- Hög andel utflyttningar
Traditionsenligt presenterades under dagen en rad storslagna planer på projekt och utvecklingsområden.
Hyresrätter, trä och jämställt
Men det som bestod i mitt minne var när kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka Salam konstaterade att:
- Hälften av allt som ska byggas ska vara hyresrätter
- Hälften ska byggas i trä
- Vi ska bygga jämställt
För att citera; ”De som inte vill bygga så, kan söka sig någon annanstans.”
Jag förstår att det såklart är en del politik i den typ av utlåtande, men jag kan inte hjälpa att bli lycklig.
Samhällsbyggnad 2.0
I flera år har jag, men för all del även många andra ”förståsigpåare” konstaterat att beställarsidan och kommun måste ställa högre krav på entreprenörer för att uppnå ett paradigmskifte och den omställning vi behöver på flertalet områden.
Bara med den inställningen kan vi blicka framåt och tillsammans åstadkomma samhällsbyggnad 2.0. Och Solna kommun är ett tydligt exempel på en aktör som är villig att ta kommando och ansvar för att driva utveckling än ovanstående
Sara sa det med ödmjuk kaxighet, jag lyssnade med nyvunnen energi. Kan det vara så att Solna och den 800 000 kvadratmeter stora utveckling är den ljusglimten vi alla behöver.
/Jimmy Dahlström,
Chef temporära fabriken, Ramirent
