Motsättningar under <br></br> Stora Infradagen

Motsättningar under
<br></br> Stora Infradagen
Åsa Torstensson pratade om regeringens stora satsningar på infrastruktur under Stora Infradagen. Men kritiska röster ansåg att satsningarna är långt ifrån tillräckliga.

Åsa Torstensson var en av de inledande talarna på Stora Infradagen i Stockholm, arrangerad av Maskinentreprenörerna. I sitt anförande pekade hon på flera satsningar som regeringen redan gjort, och kommer att göra framöver, för att främja utvidgandet av Sveriges infrastruktur. Bland annat pekade hon på att man nu ska utreda införandet av nya höghastighetsbanor i Sverige.

— Vi ska utreda framtida höghastighetsbanor. Under Sveriges ordförandeskap i EU senare i år ska vi också föra upp frågan om ny teknik inom transportsektorn på dagordningen, sade hon bland annat.

Åsa Torstensson berättade också att den så kallade närtidssatsningen på 7,6 miljarder kronor till infrastruktursatsningar, som regeringen tillkännagav i höstas, är pengar som ska räcka till de satsningar som behöver göras nu.
— Sedan finns det ytterligare behov. Det är jag medveten om, sade hon.

Under dagen framfördes dock kritik mor regeringens infrastrukturpolitik. Göran Färm, socialdemokratisk europaparlamentariker, ansåg att Sverige i ett internationellt perspektiv inte gör tillräckliga satsningar för att motverka lågkonjunkturen och för att främja infrastrukturen.

— Om man till exempel översätter Kanadas senaste infrastrukturpaket till svenska förhållanden, så är de ungefär fyra gånger större än Sveriges, sade han.

Även representanten från Sveriges kommuner och landsting (SKL) uttryckte frustration.
— Är det ett miljardregn över svenska vägbyggen? Nej, det är det inte. Till exempel går 0,9 procent av Tysklands BNP till vägbyggen. I Sverige är siffran 0,3 procent. Sedan tackar vi såklart för närtidssatsningen, sade Gunilla Glasare, avdelningschef på SKL.

De brister som Sverige eventuellt visar upp vid ett internationellt perspektiv beror på en mångårig eftersläpning, som regeringen nu arbetar med att ta bort.

— Visst finns det en eftersläpning men det är inte den här regeringens fel. Dessutom handlar det om så stora summor att man inte ordnar det i en handvändning, säger Ingrid Larsson, politiskt sakkunnig hos Åsa Torstensson, till Byggvärlden.

Många infrastruktursatsningar tenderar att bli väldigt dyra. Kan regeringen göra något för att sänka kostnaderna?
— Vi har pekat på att man kan bli effektivare i upphandlandet. Och det är inte bara regeringens uppgift. Som Åsa har sagt: Det är upp till bevis för branschen.

Relaterade artiklar

Krigets påverkan är både direkt och indirekt
NCC köper danskt entreprenadföretaget
NCC Housing blir Bonava
WSP förvärvar PRD konsult