På Västbanken och Gaza är hus politik

På Västbanken och Gaza är hus politik
Neutrala redskap. Eller samhällsmedborgare, skyldiga att ta ställning. Arkitektrollen hamnar i hetluften i krig och oroligheter. Situationen blir tydlig i konflikten mellan Israel och Palestina.

Hösten 2010 hamnade Frank Gehry i blåsväder. Stjärnarkitekten, som bland annat ligger bakom Guggenheimmuseet i Bilbao, drog sig ur uppdraget att rita ett museum i Jerusalem, på platsen för en muslimsk kyrkogård. Vad som ska byggas, och var, är en stridsfråga på Västbanken och Gazaremsan. Israel har de senaste decennierna byggt bostäder på områden som, enligt internationella överenskommelser, tillhör palestinier. Frågan engagerar också arkitekter, långt utanför de berörda områdena. – Var och en måste ta ställning på egen hand, men själv kan jag inte föreställa mig att jobba utan ett samhällsansvar, säger arkitekten Joanna Heilig. Förutom att vara verksam arkitekt i Sverige, har hon under lång tid engagerat sig i solidaritetsarbete i Palestina, inte minst genom organisationen Arkitekter utan gränser. – I Palestina är kampen om det fysiska och mentala rummet extra tydlig. Där handlar arkitektur om överlevnad och värdighet. Barn pekar stolt på nyrenoverade byggnader, säger hon. Joanna Heilig, och Arkitekter utan gränser, har ett samarbete med lokala arkitekter i Hebron. – Det handlar bland annat om restaurering av palestinska bostäder, säger hon. Joanna Heilig anser att arkitekter kan tydliggöra orättvisor. – Israeliska bosättningar byggs över hela Västbanken. Med dem följer segregerade vägsystem och en ny säkerhetsmur. Det lilla landet hackas upp i enklaver. Från israelisk sida påstår man att det är temporärt, men ett arkitektöga ser hur vägnätet knyts ihop med de israeliska bosättningarna, hur murens sträckning sammanfaller med bosättningarnas utbredning. Tar arkitekter sitt moraliska ansvar i tillräckligt hög grad?</b> – Det finns individer som gör det, också i Israel. Men majoriteten tar uppdrag som ges och ritar snällt. För några år sedan fördömde International Union of Architects Israels bosättningar på Västbanken. Det finns dock experter som motsätter sig detta. – En medlemsorganisation ska inte ta politiska ställningstaganden. Varje enskild arkitekt ska ta sig an vilken beställare som helst, såvida inte beställarens önskningar går emot den egna moralen, säger den Israeliska arkitekten Saadia Mandel.

Långdragen konflikt

  • Israel upprättades 1948. Direkt hamnade landet i ett krig med flera grannländer. I samband med detta upphörde Palestina att existera som land.
  • Central fråga i konflikten är om det är palestinier eller judar som historiskt har mest rätt till området.
  • 1988 tog den palestinska frigörelseorganisationen, PLO, avstånd från användning av terror i kampen för en självständig stat. Ungefär samtidigt utropades staten Palestina, bestående av Gaza och Västbanken.
  • I dag styrs Palestina av palestinska myndigheten. Sveriges regering har som målsättning att Palestina ska bli en oberoende och demokratisk stat.
  • 2002 ockuperade Israel Västbanken. Samtidigt påbörjades arbetet med en säkerhetsmur. Muren går genom Västbanken och är byggd för att förhindra palestinska självmordsbombare att komma in i Israel. 2004 slog den Internationella domstolen i Haag fast att muren strider mot folkrätten.
  • I dag bor cirka 450 000 israeliska bosättare på Västbanken och i östra Jerusalem.
  • Nyligen lämnade Palestina in en medlemsansökan till FN. EU och Sverige anser att de israeliska bosättningarna på Västbanken, strider mot folkrätten.
  • Nyligen lämnade Palestina in en medlemsansökan till FN.

Källor: Nationalencyklopedin, Uppsala universitet, Globalis, Internationella domstolen i Haag, Regeringen.

Relaterade artiklar

Heta frågor till nya ministern
Peab anlitas när akutsjukhuset byggs om
Nya upphandlingar – miljardbygge i topp
Tar Sturekvarteret från ritbord till realitet