När temat ”kriminaliteten inom bygg” kommer på tal är det inte ovanligt att kollegor inom branschen får något glasartat i blicken. Upplevelsen är att området är snårigt, regelverken komplicerade och att det är svårt att verifiera att fel har begåtts, skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.
Sant är att utstuderade skurkar är skickliga på att anpassa sig och att göra upplägg med syfte att maskera sina intentioner. När den nya skattelagstiftningen för bemanningsföretag (”inkomstskatt från dag 1”) infördes den 1 januari 2021 kunde vi notera hur antalet registrerade bemanningsföretag minskade kraftigt men att de strax återkom som sedvanliga entreprenadföretag. På samma sätt kan vi se att utländska huvudmän i allt större omfattning väljer att starta ett svenskt AB istället för att driva verksamheten som utstationerat bolag från andra länder inom EU.
På en punkt har dock ingenting förändrats: användningen av utländsk arbetskraft. Är förekomsten av utländsk arbetskraft i sig ett problem? Svar nej. Precis allt talar för att Sveriges behov av armar och ben från andra länder kommer att öka inom snart sagt alla samhällssektorer. Det gäller inte minst inom bygg som redan idag är beroende av EU:s inre marknad. Problemet rör den andra sidan av myntet, att deras uppdragsgivare systematiskt utnyttjar de utländska yrkesarbetarna för att sänka sina kostnader och därmed snedvrida konkurrensen för seriösa företag.
Hans Jeppsson, före detta moderat statssekreterare bekräftar saken i sin rapport till Produktivitetskommissionen (Arbetslivskriminalitet – ett hot mot god produktivitetstillväxt, Fi 2023:03) genom att redan i inledningen av sin rapport konstatera att: ”Arbetslivskriminalitet i Sverige är nästan uteslutande kopplat till utländsk arbetskraft, antingen personer som bara är i Sverige tillfälligt för att arbeta, eller personer som nyligen kommit till Sverige med avsikt att bosätta sig. Dessa är beredda att arbeta för låga löner och dåliga arbetsvillkor.”
I två aktuella case verifieras saken. Ett svenskt AB med svensk huvudman med säte i mellan-Sverige kontrakteras för att utföra ett jobb i Stockholmstrakten. Samtliga yrkesarbetare kommer från Sydeuropa. Via larm från Byggnads står det snart klart att samtliga ”gubbar” erhåller 88 procent av kollektivavtalets grundlön, trots lång erfarenhet från branschen. Vidare har de lurats på ersättning för helgarbete, arbetstidsförkortning, med mera.
I ett annat case har ett svenskt AB med östeuropeisk huvudman och enbart yrkesarbetare från huvudmannens hemland kontrakterats för en samverkansentreprenad på löpande räkning och med prestationslön. Samma grundmönster som i föregående fall men här visar det sig dessutom att företaget inte gottgjort sina yrkesarbetare för ackordsersättningen, trots att företaget fått betalt av sin uppdragsgivare. Alltså ren och skär lönestöld. (Rättsligt begrepp i Norge.) I tillägg har flera yrkesarbetare placerats i boenden på fem kvadratmeter som de får betala med 2 800 kr/mån (Räkna på den kvadratmeterhyran.)
Slutsats: Den som vill gardera sig mot fuskupplägg bör undvika svenska AB:n med enbart utländsk arbetskraft. Om du ändå överväger att ta in dem, kolla med facklig partner innan du kontrakterar. Säkerställ full granskningsrätt via entreprenadkontraktet samt anlita ett tredjepartsföretag, alternativt Svensk Byggkontroll för att kontrollera regelefterlevnaden. Du som väljer att blunda bidrar till att dra byggbranschen längre ned i skiten.
/Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke
