Rekordkarriär för Skanskas toppchef

Anders Danielsson är en händig man. När han har tid.
— Jag tycker att det är kul att bygga själv men jag hinner inte med det. Nu i somras byggde jag faktiskt en veranda, fast det var ingenting avancerat. Sedan hjälpte jag svärfar med en carport också.

Det är faktiskt inte helt svårt att föreställa sig Anders Danielsson med en hammare under en blivande carport, även om det på sätt och vis känns avlägset. Åtminstone högst upp på Skanska Sveriges huvudkontor i Solna, där han möter upp i mörk kostym. Men å andra sidan utstrålar han en handfasthet, och ett lugn som borde passa en person i byggbranschen. När Byggvärlden ber personer i hans närhet karaktärisera honom blir svaren bland annat tillgänglig, delegerande och tävlingsinriktad.

— Om han valt ett annat yrke tror jag att han blivit krögare på något häftigt ställe. Där skulle han få kvitto direkt från kunderna om det var bra eller dåligt och det skulle hända mycket grejer, säger Jan Selberg, regionchef på Hus Stockholm ombyggnad.

Krögare i all ära. Sedan augusti är Anders Danielsson nybliven chef på Sveriges största byggföretag. Han tillträdde då som vd på Skanska Sverige i samband med att företrädaren Mats Williamson blev vd för Skanska UK. Det är en roll han trivs med. Efter en lång och trogen tjänst med 17 år inom företaget, som bland annat inbegripit titlarna projekteringsledare, affärschef och vice vd, har Anders Danielsson blivit högste chef för den svenska verksamheten. Och han är bara 42 år.

— Jag har haft förmånen att hela tiden ha bra chefer som låtit mig växa och som gett mig nya utmaningar, förklarar han.

Just chefskapet är någonting som Anders Danielsson brinner för. I ungefär ett år har han varit en av Byggvärldens paneldeltagare på karriärsidan. Här har han fått svara på allt från hur man som chef ska delegera, till hur man hanterar sömnlöshet. I sin roll som ledare anser han att det är viktigt att ständigt lära sig mer, och att inte vara för detaljstyrande.

— En bra chef coachar och tycker om människor. Han eller hon ska se styrkan i sina medarbetare och få dem att växa med utmaningar.

Hur är du som chef?
— Jag uppfattas nog som rak och tydlig. Och att det är lätt att prata med mig. Sedan är jag ambitiös med höga krav.

Det låter som om du är på en arbetsintervju, det måste väl finnas mindre smickrande egenskaper?
— Jo, jag kan väl uppfattas som otålig kanske. Det är en utmaning att anpassa takten när det behövs. Men jag tror ändå och hoppas att jag är coachande som chef vilket är bra. Jag tror inte på att chefer ska detaljstyra. Vi har ju inte alla svar.

I sin roll som vd försöker Anders Danielsson besöka företagets byggen så ofta det går. Det brukar bli ungefär en gång i veckan. Jämfört med det gamla jobbet som vice vd är det just resorna som är en av de största positiva förändringarna, anser han. Nu kan han träffa sin personal mer, och se företagets bredd, och eventuella brister.

— Ett område som jag inte är nöjd med är vårt säkerhetsarbete. Vi har förbättrat oss mycket de senaste åren men ändå händer det ibland att medarbetare skadas och det är helt enkelt inte acceptabelt.

Men på det stora hela är Anders Danielsson stolt, säger han. Stolt över ett företag som tar hand om sin personal, och som också låtit honom själv få växa med nya utmaningar.

Vad är det roligaste med ditt jobb?
— Det är att arbeta med människor.

Jag trodde att man valde byggbranschen för att det är kul att bygga.
— Visst är det roligt, men jag har under hela min karriär ändå sökt mig till de mänskliga mötena. Sedan har jag alltid varit dragen till byggbranschen. Det är kul med en projektmiljö där det är en utmaning med att folk från olika håll samlas i mer eller mindre tillfälliga team, med ett gemensamt mål.

Och vad är det tråkigaste?
— Det är frustrationen när det jag vill genomföra inte går tillräckligt snabbt. Det kan till exempel handla om vårt säkerhetsarbete.

Och varför går det inte tillräckligt snabbt? Fler byggchefer än du pratar om att säkerheten inom byggbranschen bör förbättras, och ändå ökar arbetsplatsolyckorna, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
— Vad gäller Skanska så har vi ändå blivit mycket bättre de senaste åren. Men det är en fråga som är svår att svara på. Jag tror att vi behöver bli bättre på det förebyggande arbetet. Det är nog avgörande om man har en nollvision.

När Anders Danielsson tillträdde posten som vd för Skanska Sverige i augusti fick han en tuff start. Strax efter brakade finanskrisen i USA loss, och det dröjde inte länge innan den kom till Europa, och Sverige. För byggföretag har det i många fall lett till stora inkomstförluster, och i förlängningen personalminskningar. Skanska Sverige har aviserat att de har en övertalighet på cirka 1 800 personer, och att varsel är att vänta.

— Det är så klart oerhört tråkigt att komma med ett sådant besked. Nu försöker vi att stötta personalen så gott det går genom att prata och lyssna. Jag upplever också att vi har ett bra samarbete med bland annat A-kassan och Arbetsförmedlingen, säger han.

Kan ni tackla lågkonjunkturen på annat sätt än att säga upp personal?
— Nu tror ju vi på en volymsänkning på cirka 15 procent under 2009 och då är personalminskningar nödvändigt för att trygga företagets framtid. Men på längre sikt kan vi så klart bli mer effektiva också. Det finns mycket spilltid i en byggprocess som kostar pengar.

Den nuvarande lågkonjunkturen har kommit snabbt, anser Anders Danielsson. Det är också förklaringen till att många byggföretag så snabbt gått från arbetsbrist till varsel och uppsägningar.

— Den övertalighet vi ser nu är helt klart ett resultat av den kollapsade finansmarknaden och lågkonjunkturen. Finansmarknaden är som vårt blodomlopp. När den haltar vill inte personer och företag investera i nya byggprojekt. Men samtidigt är det viktigt att på lång sikt hantera stora pensionsavgångar och den personalbrist som i grunden finns i branschen, säger han.

Det låter som en svår balansgång.
— Visst, det är en utmaning att verka i en väldigt konjunkturkänslig bransch. Det är bara att konstatera att det varit en intensiv höst.

Hinner du ha en fritid?
— Ja, jag försöker att ha en rimlig balans. Det är kul att arbeta men jag är absolut inte någon arbetsnarkoman.