Nyheter

Risk för växande svart byggmarknad

2,5 miljarder kronor till statskassan och 360 års fängelse för 237 personer. Det är resultatet av Skatteverkets specialgranskning av svartjobb mellan 2006 och 2008.

Granskningen visar att byggsektorn är den största riskbranschen vad gäller förekomst av svartjobb. 30 procent av utredningarna har dessutom direkt eller indirekt koppling till kriminella gäng. Under Skatteverkets presentation av rapporten på tisdagen lyftes ett fall i Falun fram, där MC-gänget Red Devils var direkt eller indirekt involverade i fem företag — varav fyra inom byggsektorn.

— Det handlade om svarta löner på omkring tio miljoner kronor. 16 års fängelse är utdömt och de har tillsammans fått 25 års näringsförbud, säger Ulf Sparring, projektledare från Skatteverkets region Mitt.

Han berättar att svartjobbshärvan i Falun hade förgreningar även till de stora byggföretagen.
— Det är inte alls ovanligt att huvudentreprenören är de riktigt byggföretagen, de stora rörmokarna… Sedan är det många led mellan dem och svartjobbarna, säger han.

Underentreprenörer i flera led gör det svårt för företagen att hålla koll på om svartjobb förekommer. Men det är möjligt att skaffa sig den kollen, anser Pia Bergman, riksprojektledare för Skatteverkets svartjobbsgranskning.
— Det handlar om att hitta rutiner för att kontrollera underentreprenörer löpande, även under arbetets gång. Gör en bedömning av om ersättningen till underentreprenörerna är rimlig, säger hon.

— Ibland är man övertygad om att timkostnaden som erbjuds är så låg att även de stora företagen måste vara medvetna om att det handlar om svartjobb, säger Ulf Sparring.

Har problemet med svartjobb inom byggsektorn ökat?
— Jag ser tendenser på att den svarta marknaden ökar. Det är svårare att lägga anbud vilket är ett tecken på att företag lägger orimligt låga sådana. Sedan är det svårt att säga hur mycket av det som beror på svartjobb och hur mycket som beror på finanskrisen, och att det kan finnas företag är beredda att gå med förlust för att komma in på byggmarknaden, säger Pia Bergman.

Förutom den granskning som nu skett arbetar Skatteverket förebyggande med att utbilda beställare.
— Det handlar om utbildning av de stora aktörerna inför offentliga upphandlingar, att lära dem granska anbud. Upphandlingar för omkring 500 miljarder kronor genomförs varje år, så det är en viktig grupp att utbilda, säger Bergman.

Hon betonar att även beställare av rot-avdrag bör vara noga i kontrollen av byggföretag som anlitas. Förutom att kontrollera om företagen har f-skattesedel bör kunden också ta reda på om företaget har skatteskulder, eller andra skulder.

— Där vill jag tipsa om att kunderna kan använda sig av blanketten begäran om offentliga uppgifter, SKV 4820. En lysande bra blankett för den som vill upphandla rot-tjänster och på ett enkelt sätt kolla upp byggföretaget.

Det är viktigt att även ta reda på om det finns försäkringar som täcker eventuella fel och skador som kan uppstå vid ett rot-arbete.

Mycket av det som Skatteverket efterfrågat i sin jakt på svartjobbare är redan känt, som oannonserade besök på arbetsplatser och inbetalning av arbetsgivaravgifter på individnivå.

— Det måste även finnas någon form av krav på registrering av utländsk arbetskraft. Hur ska vi kunna kontrollera dem och deras företag om vi inte vet vilka de är, frågar sig Pia Bergman.

Fakta / Resultat av Skatteverkets svartjobbsgranskning

Specialgranskningen ”Uthyrning av arbetskraft” har pågått mellan 2006 och 2008. Insatsen har varit riksomfattande, men 75 till 80 procent av alla ärenden rör företag med säte i Stockholms län.

Projektet Uthyrning av arbetskraft har lett till:

• 1 087 granskningar

• 941 upptaxeringar

• 1 272 brottsanmälningar

• Cirka 2,5 miljarder kronor i skattepengar till staten

En nu pågående insats sträcker sig från 1 januari 2009 till sista december 2012.

De båda granskningarna har tillsammans lett till att 237 personer dömts till nästan 360 års fängelse och 660 års näringsförbud.

Den typiska uthyraren av svart arbetskraft är en svensk man mellan 30 och 49 år som är bosatt i Stockholms län.

Källa: Skatteverket