Byggbranschen i världen ska införa den globala standarden GTIN för unik digital identifiering av byggprodukter. Med denna information tillgänglig i digital form för varje produkt blir det möjligt att uppnå visionen om en cirkulär ekonomi.
En tung grupp svenska byggföretag fattade beslut om detta standardförslag i april. De har arbetat sedan 2018 i standardiseringsorganisationen GS1 Sweden. Akronymen GTIN står för Global Trading Item Number.
– Beslut om denna globala standard för byggbranschen fattas i GSMP (Global Standard Management Process) och cirka två miljoner företag i 115 länder har rösträtt. Vi väntar beslut om en gemensam global standard, säger David Almroth i GS1 Sweden.
GS1 är en global organisation och en särskild styrgrupp för den nya byggstandarden har nu skapats med byggrepresentanter från Sverige, Norge, Finland, Irland, Frankrike, Tyskland och Schweiz. De ska driva på utvecklingen. GS1 Sweden leder arbetet och David Almroth är chef.
– Jag förväntar mig att GTIN kan användas fullt ut inom byggbranschen i Sverige inom två år. Det tar tid innan den nya standarden kan införas i affärssystem och alla andra digitala system som byggbranschens företag använder, säger Lennart Skog i NCC som var en av initiativtagarna till att använda GTIN för hela byggbranschen.
Lennart Skog berättar att NCC, Skanska och andra tunga entreprenörer redan har infört GTIN i sina egna digitala system så långt det är möjligt. Byggvaruhandeln har använt EAN/GTIN sedan 15 år tillbaka och för dem innebär det nya beslutet om regelverket för den nya standarden ingen större förändring. Men en stor del av byggvaruleverantörena har ännu inte GTIN på sina produkter. Med genomslag för global standard blir det möjligt att i princip alla leverantörer använder samma system för identifiering av sina byggprodukter. Detta underlättar i sin tur global handel med byggprodukter.
– Min uppfattning är att de branschaktörer som inte inför GTIN kommer att få svårare att konkurrera. Det är en förutsättning för digitaliseringen av byggbranschen, säger Lennart Skog.
GTIN har redan använts i många år i andra branscher, för hantering av produkter inom livsmedel, kläder, hälsovård och handel. Det används för digital hantering av alla de tusentals produkter som du kan köpa i din ICA-butik. Det nya är att använda samma teknik även för mer än 50 000 byggprodukter.
Detta innebär att GTIN-standarden redan understödjer hur unika produkt-id ska kopplas till information om egenskaper om enskilda produkter, förpackningar, lagar och förordningar, logistik och så vidare.
Det arbete som pågått i GS 1 Sweden sedan 2018 handlar om att utöka den befintliga GTIN-standarden så att den även tillgodoser de speciella behov som byggbranschen har.
– Det behövs ytterligare information om varje byggprodukt för att fylla behoven vid underhåll, reparationer, återanvändning och återvinning för tillverkning av nya produkter. Alla de behov som ligger i den cirkulära ekonomin, säger Jan Boström i IT- och miljökonsultföretaget SundaHus som lett standardiseringsarbetet.
– Tanken är att alla egenskaper och annan information för den enskilda produkten ska kunna kopplas till ett unikt ID. Det ska kunna användas för att hålla ordning på produkterna under hela deras livscykel, säger Boström.
– Detta innebär att vi måste definiera principer för unika produkt id. När behöver de bytas ut? Om till exempel kemikalier i en produkt byts ut men produktens funktion är densamma så måste ändå nytt id införas för att kunna återspegla denna förändring av kemikalieinnehållet. Detta är viktigt till exempel vid materialåtervinning, säger Boström.
– Vi vill kunna spåra produkter i en byggnad hundra år efter att den byggts. Detta förutsätter att vi har ett gemensamt system för identifiering av produkter, säger Jan Boström.
