Så bygger vi bostäder för vanliga inkomster

Så bygger vi bostäder för vanliga inkomster
Stort intresse för bostäder för alla plånböcker.

Bostadspriserna ökar och människor med vanliga inkomster får allt svårare att hitta bostäder till rimliga kostnader. Är det möjligt att vända trenden och skapa bostäder som matchar betalningsförmågan?
– Det går om man vill, säger Jonas Spangenberg, VD, BoKlok.

I takt med att bostadspriserna ökar får människor med vanliga inkomster allt svårare att hitta en bostad. Det gäller inte minst de som arbetar inom samhällsbärande yrken inom till exempel vård, omsorg, polis och räddningstjänst. När personer med samhällsnödvändiga yrken inte kan bo inom rimligt pendlingsavstånd från där de arbetar kan det få stora konsekvenser för samhället. Frågan diskuterades vid ett seminarium under Almedalsveckan och Anna Nellberg Dennis, Andre vice ordförande, Polisförbundet, var en av dem som var kritisk till utvecklingen.

Till höger Anna Nellberg Dennis, Andre vice ordförande, Polisförbundet

– Det är ett bekymmer för samhället när poliser inte har råd att bo i exempelvis Stockholm, säger hon.

Ingångslönen för en polis ligger idag på 28 000 kronor. Det räcker inte för de flesta som vill skaffa en bostad i storstadsområdena. Idag tvångsplaceras 20-30 procent av alla nyutexaminerade poliser till Stockholmsområdet. Så var det inte tidigare. För 20 år sedan ville alla jobba i Stockholm men nu finns inte den drivkraften längre. Och problemet ökar.

– Vi ser en del individer som blir tvångsplacerade i Stockholm som väljer att hoppa av från yrket innan de ens har börjat på grund av att de inte har råd med boendet. Det kanske funkar om du är ensamstående och kan bo inneboende med några andra kollegor. Men det är svårt för någon som har familj och som kanske kommer från Örebro. Då blir det lättare att flytta hem och söka något annat yrke, fortsätter Anna Nellberg Dennis.

För andra yrkesgrupper inom samhällsbärande yrken som förskollärare och undersköterskor är problematiken med bristen på boende den samma. Ofta leder det till att man pendlar från någon kranskommun för att ta sig till sitt arbete. Ett exempel på det är Botkyrka kommun som ligger tre mil från centrala Stockholm men med goda förutsättningar till pendling. Ebba Östlin, Kommunstyrelsens ordförande, (S) Botkyrka kommun, som var en av talarna vid seminariet, menar att en orsak är bristen på billiga hyresrätter.

– Vi har ett väldigt stort hyresbestånd och Stockholms lägsta hyror. Det är ett problem att många andra kommuner ombildat en stor del av sina hyresrätter. Förskollärarna bor hos oss men jobbar i Danderyd, säger hon.

Botkyrka är till ytan lika stor som Södermalm i Stockholm och Ebba Östlin menar att det finns gått om utrymme att bygga nya bostäder men att regelverket sätter käppar i hjulet.

– Det bir ofta förfärligt krångligt när man ska ta hänsyn till allt från kulturmiljön till bullernivåer. En gång i tiden låg Katharina kyrka på Södermalm på landsbygden. Nu ligger den mitt i bebyggelsen och idag är det ingen som klagar på det. Det måste bli enklare att bygga nytt, säger hon.

Under seminariumet fick hon medhåll från sina kollegor i Luleå och Göteborg som vittnade om samma problematik med hinder för dem med lägre inkomster som vill komma in på bostadsmarknaden och regelkrångel.

– Vi var för sena med att förstå inflyttningstakten och har en stor bostadsskuld som vi behöver ta igen. Samtidigt har vi ett regelverk som gör att processerna blir långdragna. Det blir dyrt och komplicerat. Det tar i regel sex till åtta år från beslut tills man kan sätta nyckeln i låset till en ny bostad, säger Axel Josefson, Kommunstyrelsens ordförande, (M) Göteborgs stad.

Han vill också se ett mer variet bestånd i alla stadsdelar för att underlätta flyttkedjor.

– Vi behöver en större rörlighet på bostadmarkanden. För att lyckas med det måste vi bygg en blandstad med olika boendeformer i alla områden. Det är lätt att skapa förtätning i områden med miljonprogram men lite svårare att bygga flerfamiljshus i villaområdena. Det brukar leda till protester och överklaganden, säger Axel Josefson.

I Luleå har man har tidigare upplevt en utflyttning från kommunen och man slutade i princip att bygga bostäder under 90-talet.

– Tidigare ville inga bostadsföretag bygga i vår region men nu har vindarna vänt och nu står de på kö för att få bygga nya bostäder. Men vi skulle vilja se en stabilare bostadspolitik. Nu har investeringsstödet tagits bort och det är väldigt olyckligt. Det är svårt att planera långsiktigt när förutsättningarna hela tiden förändras, säger Fredrik Hansson, kommunstyrelsens vice ordförande, (S) Luleå kommun.

Seminariet i Almedalen anordnades av Boklok som startade i mitten av 90-talet med den konkreta målsättningen att skapa ett boende för den ensamstående sjuksköterskan. Enligt Jonas Spangenberg, VD, Boklok, är det fortfarande en konkret målsättning när de bygger nya bostäder men han efterlyser fler alternativa lösningar.

– Våra kunders största utmaning är kontantinsatsen men genom att repetera bra lösningar och bygga industriellt kan vi pressa tillverkningskostnaderna. Vi behöver dock göra mer. Det finns spännande lösningar i exempelvis Finland där man sätter en maxhyra redan vid markanvisningen. I England har man med framgång infört en hyrköpsmodell där staten i praktiken går in med en del av kapitalet. Det skulle kunna funka även i Sverige. Vi vill inte vara gnällspikar vi vill hitta lösningar, säger han.

Den ekonomiska krisen med skenade priser på byggmaterial och höjda räntor gör att situationen blir ännu mer komplicerad. Marginalerna pressas för både bostadsbyggarna och köparna.

– Många blir klämda men det vore väl tusan om vi inte skulle kunna hitta lösningar med rimliga kostnader. Vi i Boklok är bäst i dåliga tider och vi är hoppfulla inför framtiden, säger Jonas Spangenberg.

Relaterade artiklar

Byggkostnaderna fortsätter att öka
Dom stoppar Skanskas hotellbygge i Kalmar
”De frågor som berör oss tycker jag det är fullt drag kring”
Skenande byggkostnader diskuterades i Almedalen