Så ska byggmaterialet kunna spåras

Så ska byggmaterialet kunna spåras
Cederhusen, Folkhem. Foto: Fredrik Hjerling

Snart kan varje planka vara möjlig att spåra tillbaka till den skog där trädet växte. I ett förstudieprojekt, som koordineras av Svenskt Trä, formuleras nu de underlag som krävs för att göra den nödvändiga standardiseringen och digitaliseringen.

– Genom att göra allt material spårbart öppnar vi många möjligheter för att bygga mer hållbart, säger Bernt Olausson, projektledare för digitalisering på branschorganisation Svenskt Trä.

Även de specifika miljöegenskaper som plankan bär med sig när den levereras för att bli en del i ett byggnadsverk dokumenteras – allt för att underlätta för den som i framtiden vill ersätta, återanvända eller återvinna materialet.

– Med en tydlig systematisering av produktinformation och data blir det betydligt lättare att göra livscykelanalyser då vi har kännedom om produkternas egenskaper och prestanda som ingår i en byggnad. En utmaning är att den systematisering som vi skapar nu, måste vara möjligt att tolka även för den som arbetar med byggnaden under hela dess livscykel, till exempel om hundra år eller mer, säger Bernt Olausson.

Idag saknas, enligt Svenskt Trä, en tydlig kravställning för hur informationshanteringen ska skötas och hur den ska se ut vid leverans. Det saknas också ett gemensamt språk mellan leverantör och mottagare av material. Dessutom är det inte bestämt hur slutresultatet av projektets data/informationshantering på produktnivå ska redovisas. Med dessa fyra frågeställningar i fokus startar därför förstudien ”4 steps to GTIN”.

Träindustrin ligger, enligt Svenskt Trä, långt fram i arbetet med att öka spårbarheten för material och dess klimatpåverkan. Sverige är först med lagkrav, från 1 januari 2022, på klimatdeklarationer av nya byggnader och ligger långt fram i jämförelse med andra länder. Men behovet av spårbarhet och miljö- och klimatdeklarationer kommer att öka ännu mer.

– Byggherrar och konsumenter kommer, ännu tydligare än idag, kräva låg klimatpåverkan, och myndigheter lär ställa betydligt högre krav på detaljerad redovisning av vilka material och produkter som används i ett byggnadsverk och miljöpåverkan under hela dess livscykel, säger Bernt Olausson.

Fakta

4 steps to GTIN är ett förstudieprojekt som koordineras av Svenskt Trä och som genomförs, inom ramen för CIRCLA projektet, tillsammans med följande projektpartners: BEAst, Bjerking, ByggPartner, Coresource Solutions AB, ECH Management, Folkhem, ByggPartner, GS1 Sweden, Informationsbyggarna, Knauf Danogips, Moelven Wood, Myloc, Norra Timber, ProdLib, Rockwool, SCA, Svensk Byggtjänst, Svenskt Trä, Södra Skogsägarna, Tanico, TenC, Tribia, Vertex Systems.

CIRCLA projektet samlar aktörer från flera branscher för att adressera utmaningen med hållbar systemtransformation. Utmaningen är komplex och kräver samarbete genom flera delar av innovationssystemet och medverkan av parter från både industri, akademi och aktörer i form av branschföreträdare. CIRCLA kommer att fungera som en plattform för att driva en utveckling där innovation kan skapa nationell och internationell konkurrenskraft där cirkulär ekonomi är en exportvara och bidrar till en social och kulturell hållbar industri.

GTIN står för Global Trade Item Number och används för att ge artiklar, förpackningar och tjänster unika artikelnummer. I en databas kan detta artikelnumer sedan kopplas samman med information om artikeln.