Nyheter

Skakig bomarknad ändrar inte byggplaner

84 procent av byggherrarna svarade att deras planer ligger kvar som tidigare. Foto: Susanne Bengtsson

Höstens analyser har visat på en avsvalnad bomarknad med fallande priser.
Detta är inget som verkar skrämma byggherrarna.
Enligt en enkät som Byggvärlden låtit göra ihop med Sverige Bygger så säger 84 procent av de svarande att byggplanerna ligger kvar som tidigare.

Byggvärlden och Sverige Bygger har tagit fram statistik över planerade byggstarter 2018. Vi har valt flerbostadsprojekt som överstiger 10 miljoner kronor. Byggherrarna till dessa projekt, som finns i hela landet, har fått svara på hur planerna ser ut med tanke på den ostadiga bostadsmarknaden.

Svaren på enkäten (se cirkeldiagrammen på sidan 5) ger en indikation på läget och i vilken omfattning byggplanerna ligger kvar eller är framflyttade under 2018.
84 procent svarade att deras planer ligger kvar som tidigare. 16 procent svarade däremot att planerna har ändrats.

Av de som ändrat sina byggplaner svarar 50 procent att byggstarten är framflyttad minst 3-6 månader mot tidigare planer. För 25 procent av projekten är byggstarten framflyttad mer än sex månader och för ytterligare 25 procent är planerna framflyttade på obestämd tid. Det finns till och med risk att projektet ställs in helt.

Orsakerna till förändringarna är många. Det handlar om allt från ”trögare försäljning”, ”prisutvecklingen” och ”minskad efterfrågan” till ”försenad detaljplan”, ”överklagade planer” och ”dålig kommunal handläggning”.

Regeringens skärpta amorteringskrav har tidigare mött kritik från bland annat mäklare och bygg- och fastighetsbolag. Missnöjet visar sig även i enkäten där 65 procent av de tillfrågade byggherrana anser att amorteringskravet påverkat bostadsmarknaden. 20 procent tror däremot inte på den förklaringen.

Bland kommentarerna framstår det skärpta amorteringskravet som ett storstadsproblem, ett problem för ensamstående och unga och även som ett kortsiktigt problem.

Av de berörda projekten som omfattas i enkäten ligger cirka 30 procent i Stockholms län, 15 procent i Västra Götaland, 13 procent i Skåne och 7 procent i Örebro län. Resten är fördelade över resten av landet.

Enkätsvar i urval:

Vad är orsaken till att ni ev. ändrar planerna för byggstart under 2018?

·       Lång handläggningstid från stadsbyggnadskontoret samt långsamt detaljplanearbete.

·       Lite trögare försäljning.

·       Minskad efterfrågan.

·       Vi har osålt i pågående projekt, startar vi nya projekt får vi för stor total risk. Bankerna ställer högre krav för kreditiv vilket innebär att vi behöver en större del sålt före byggstart.

·       Prisutvecklingen.

Tror ni att det skärpta amorteringskravet har påverkat bostadsmarknaden? Kommentera gärna.

·       Kortsiktigt ja men på lång sikt är det definitivt bra.

·       Bankerna ställer högre krav vilket medför en tröghet i hela köpledet, det kommer innebära att fler vill sälja sitt befintliga innan de köper något nytt. Detta kommer medföra stora risker när det gäller köp av nyproduktion.

·       Möjligen marginellt. Mest i Stockholm.

Finns det andra förklaringar förutom amorteringskravet till minskat köpintresse och sjunkande bostadspriser?

·       Banker som kräver högre kontantinsats än nya lagkravet.

·       Alla skriverier i tidningarna. Spekulationsköparna har hoppat av karusellen.

·       Bostadsmarknaden har börjat mättas av.

·       Höjda räntor, politiska beslut ex. avdragsrätten för räntor. Det råder en allmän osäkerhet med anledning av ovanstående.

·       För stort likartat utbud.

·       Anpassning till marknaden efter överhettning.

·       Medias ”domedagsrapportering”, ökade volymer samt generellt stramare kreditgivning.

·       Det stora utbudet och lite osäkerheter kring räntan.

·       Naturligt att marknaden inte fortsätter uppåt i oändlighet, pressen hjälper till att skapa osäkerhet, bankernas tuffare utlåningskrav.

·       Överutbud på vissa delmarknader.

·       En naturlig inbromsning, med något sjunkande priser, efter en mycket lång uppgång.

·       Tillgången av bostäder har ökat.

·       Regeringens och övriga politikers oklara långsiktighet.

·       Överpriser på bostadsmarknaden.