Skatteverket avsätter i år mer resurser till att kartlägga, stoppa och förebygga bedrägerier.
Bland annat kommer man att specialgranska rot och rut, hur de nya reglerna om personalliggare i byggbranschen följs, samt särskilt granska företag som används som verktyg för brott, till exempel felaktiga momsåterbetalningar, falska kontrolluppgifter och bidragsfusk.
– De som fuskar har stor sannolikhet att fastna i våra kontroller, säger Ingemar Hansson, generaldirektör för Skatteverket.
I början av året infördes elektronisk personalliggare i byggbranschen. Detta är en av de nya lagarna som Skatteverket kommer att specialgranska och följa upp.
– I januari var vi inte så synliga med kontrollbesök ute på byggarbetsplatserna, men under de senaste veckorna har vi börjat dyka upp ute på fältet. På de byggen där vi tagit kontakt med projektet i förväg har det fungerat bra, där vi inte gjort någon föranmälan har det fungerat mindre bra. Man har inte riktigt fått in rutinerna, säger Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket, som i höstas lovade en mjukstart.
Hos vissa byggherrar, exempelvis bostadsrättsföreningar, finns mer att göra.
– Här finns en okunskap om byggherrerollen, vi måste öka medvetenheten. Det behövs mer information.
Elektroniska personalliggare är inte det enda som Skatteverket kommer att hålla koll på. 2016 tar man nämligen krafttag för att motverka skattefusk och andra typer av ekonomisk brottslighet.
– Syftet är att skydda de seriösa företagen mot illojal konkurrens, säger Ingemar Hansson, generaldirektör på Skatteverket.
Samtidigt konstaterar han att de allra flesta vill göra rätt för sig.
– Våra undersökningar visar att förtroendet för Skatteverket fortsätter vara högt och att det finns en bred vilja att göra rätt för sig. Samtidigt ser vi att det fåtal som avsiktligt fuskar tar till nya metoder och vi agerar för att fånga upp detta. Vi vill att det ska spridas att de som fuskar har stor sannolikhet att fastna i våra kontroller.
Det finns vissa områden där myndigheten bedömer att det krävs särskilda skattekontroller för att skydda seriösa företag och motverka osund konkurrens:
- Skatteverket driver en särskild insats mot angrepp på Skatteverkets utbetalningssystem. Det handlar till exempel om att oseriösa aktörer försöker få ut skatteåterbetalningar på falska grunder.
- Årets kontroll av rot och rut riktas särskilt mot arbete som utförs av närstående, samt mot privatpersoner som bedriver enskild näringsverksamhet inom jord- och skogsbruk.
- Branschkontrollen av rot fortsätter inom bredbandsfiber, fönster samt takläggning.
- Momsbedrägerier i handeln med fordon som köps och säljs över landsgränser ska specialgranskas, bland annat affärer som görs med köpare eller säljare i Norge.
- Informationsutbytet med andra länders skattemyndigheter kommer att öka kraftigt i år, en fyrdubbling av antalet inkomna uppgifter till Skatteverket väntas.
Samverkan mellan myndigheter är ett effektivt sätt att komma åt bidragsfusk och andra bedrägerier mot välfärdssystemen.
– Det finns oseriösa aktörer som använder företag för att få ut pengar från skattesystemen på falska grunder. Vi skärper kontrollen av detta, säger Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, i samband med en pressträff om Skatteverkets satsning.
Hon berättar också att det finns en risk för angrepp där Skatteverket betalar ut pengar. Det handlar framför allt om återbetalningar av moms och punktskatter, rot- och rutbedrägerier, eller återbetalningar till följd av falska kontrolluppgifter. I grövre fall kan det handla om rena fasadföretag, utan något annat syfte än att få ut pengar på felaktiga grunder.
Skatteverket avsätter i år mer resurser till att kartlägga, stoppa och förebygga bedrägerier med utbetalningar. Skatteverket fungerar också på vissa sätt som en grindvakt till välfärdssystemen.
Förra året lämnade Brottsförebyggande rådet en rapport om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt rapporten visar tidigare gjorda beräkningar att 3-10 procent av de totala utbetalningarna i välfärdssystemen kan vara felaktiga, vilket skulle motsvara miljardbelopp.
Det organiserade skattefusket förekommer i alla branscher. I år ska man fokusera lite extra på bygg, städ, transport och flyttbranschen.
– Bluffakturor är ett sätt att finansiera kriminell verksamhet. Nu när Skatteverket fått loss resurser ska vi stödja de seriösa företagen genom att göra det svårt att vara på den kriminella sidan, säger Pia Bergman, rikssamordnare på Skatteverket.
Ingemar Hansson vill gärna ha hjälp från företagen i arbetet med att motverka skattefiffel.
– Det är bra om företag inkluderar skattepolicy i sitt hållbarhetsarbete. Många jobbar redan med hållbarhetfrågor som exempelvis klimat och mänskliga rättigheter. Vi vill att även frågan om skattepolicy ska ingå i hållbarhetsarbetet – och att den ska komma in i styrelserummen. Ett företag som hamnar i media på grund av ofördelaktiga skatteaffärer riskerar att förstöra sitt varumärke – och det ät inte hållbart.
