Solstöd – var god dröj

Solstöd – var god dröj
Staten har beviljat över 140 miljoner kronor i stöd till solceller. Men bara en tiondel av pengarna har betalats ut. Nu vill Energimyndigheten undersöka varför en så liten del av stödet har använts.

Stödet för att installera solceller på taket infördes förra sommaren. Intresset var stort redan från början. Hundratals ansökningar från företag, kommuner och privatpersoner strömmade in till Länsstyrelserna.

Till slut fick 288 ansökningar på sammanlagt 143 miljoner kronor klartecken från Energimyndigheten. Mer än hälften av dem som sökte och fick ja var privatpersoner.

Men pengarna betalas inte ut förrän solcellerna är installerade. Och det dröjer. Hittills har bara 13 miljoner kronor betalats ut, enligt den senaste rapporten från Energimyndigheten.

– Det är inte så mycket och vi ska nu följa upp varför det är så, säger Linus Palmblad, handläggare på Energimyndigheten.

Ny Teknik har ringt runt till flera Länsstyrelser och företag som installerar solcellsmoduler. De ger flera förklaringar till varför det går trögt att få ut stödet:

– Det dröjde lång tid innan vi fick pengarna från Energimyndigheten, dessutom har anläggningarna blivit försenade på grund av att leveranserna av material tar lång tid, säger Nesrin Elsaleh, som handlägger solcellsstödet hos länsstyrelsen i Halland.

Flera som Ny Teknik talat med nämner särskilt brist på växelriktare som en bromskloss.

Riktarna är en nyckelkomponent i anläggningarna, som omvandlar likströmmen från solcellerna till växelström som kan matas in på det vanliga elsystemet i byggnaden och/eller till elnätet.

– Finanskrisen förra året gjorde att flera fabriker som tillverkade elektronikkomponenter gick i konkurs och många distributörer tvingades tömma sina lager. När efterfrågan vände i år uppstod en akut brist på switchar och andra komponenter till växelriktarna, säger Stefan Söderlund, vd för Solarit i Västerås, som installerar solceller.

Länsstyrelserna och installatörerna berättar också om fall där privatpersoner sökt stöd, men sedan valt att inte bygga sina anläggningar.

– De har riktigt satt sig in i hur elsystemet fungerar. När de får höra att de kommer att få skänka bort ens stor del av den el de producerar hoppar de av planerna, säger Lars Hedström, vd för installatören Direct Energy i Stockholm.

Långa handläggningstider både hos Länsstyrelsen och bland dem som sökt stöd anges också som en orsak.

– De tar tid för kommuner, landsting, kommunala fastighetsbolag och andra som lyder under lagen för offentlig upphandling att gå ut med förfrågningar om anbud, utvärdera offerter, förhandla med leverantörerna och ta beslut, säger Lars Hedström.

Totalt finns 9 MW installerade solceller i Sverige. Energimyndigheten räknar med ett tillskott på morsvarande 2 MW med det nya stödet.

Tak på 2 miljoner per system

Stöd kan ges till alla typer av nätanslutna solcellssystem och för installationer som påbörjats tidigast den 1 juli 2009 och slutförts senast den 31 december 2011. Stödnivån är maximalt 60 % av investerings­kostnaden, utom för stora företag som kan få upp till 55 % av kostnaderna täckta.

Det finns ett tak på 2 miljoner kronor per solcellssystem och högst 75 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Det finns avsatt 50 miljoner kronor för stödet under 2009. För 2010 och 2011 beräknas mellan 50 och 60 miljoner kronor per år avsättas.

Relaterade artiklar

”Ansökan borde stoppats redan i första instans”
Grönt erkännande för Wästbygg
Assemblin köper Finlands ledande systemleverantör
Hybridelement ska minska byggbolagens miljöpåverkan