Stora vinster med unik identitet för byggartiklar

 
  • Foto: Getty Images

    Foto: Getty Images

  • Klas Eckerberg.

    Klas Eckerberg.

  • Lennart Skog.

    Lennart Skog.

  • Kristina Gabrielii.

    Kristina Gabrielii.

  • Christer Green.

    Christer Green.

  • Robert Bennerheim.

    Robert Bennerheim.

Föregående
Nästa
 
Den svenska byggbranschen siktar på att införa en unik digital identifiering av byggprodukter så att sömlös obruten digital kommunikation kan införas i hela byggprocessen.
Byggföretag och branschorganisationer har gått samman för att diskutera behovet av den nya tekniken.
– Alla har varit rörande eniga om att vi behöver en förändring och en unik identifiering av enskilda produkter, säger Lennart Skog, inköpare NCC.


Den svenska byggbranschen siktar på att införa en unik digital identifiering av byggprodukter så att sömlös obruten digital kommunikation kan införas i hela byggprocessen, från projektering till dess att fastighetsägaren tar över den nya byggnaden. Fastighetsägaren får reda på vilka produkter som finns i byggnaden och även exakt var i byggnaden de är placerade.

NCC, Skanska, PEAB, JM och Veidekke samt branschorganisationerna Byggmaterialhandlarna och Byggmaterialindustrin har gemensamt diskuterat behovet av den nya tekniken och hur den kan införas sedan i september 2017. De diskuterar att göra ett kraftfullt utspel vid mässan Nordbygg 2018 nu i april.

Parallellt med dessa branschdiskussioner har innovationsprogrammet Smart Built Environment senaste året startat ett projekt för att verkligen verifiera att ett obrutet digitalt dataflöde kan etableras för den svenska byggbranschen baserat på det svenska klassifikationssystemet CoClass, European Technichal Information Modell (ETIM) och artikelnummer enligt Global Trade Item Number (GTIN).

Obruten digital kommunikation är också en förutsättning för att införa den uppkopplade byggplatsen och nå mycket stora rationaliseringsvinster, besparingar med 20 procent och en teoretisk besparingspotential på hela 60 miljarder kronor per år, som Byggvärlden tidigare rapporterat.

– PEAB diskuterar att börja med ett pilotprojekt i höst baserat på CoClass, ETIM och GTIN. Därefter bedömer jag att vi kan börja införa tekniken i kommersiell drift, säger Robert Bennerheim, inköpschef för stomkomplettering i PEAB Svenska AB, och fortsätter:

– Jag tror att inom tre år från idag har PEAB infört tekniken för cirka 50 procent av de inköpsvolymer jag ansvarar för. Totalt handlar det om 4,6 miljarder kronor per år. Jag skulle säga att detta är en realistisk bedömning om hur snabbt den nya tekniken kan införas.

PEAB sticker utan tvekan ut hakan. Byggvärlden har även pratat med Skanska, NCC och JM och ingen av dessa redovisar en lika aggressiv strategi. Enligt vad Byggvärlden erfarit har Skanska ännu inte beslutat om de ska satsa på den nya nya tekniken och JM har inte börjat planera en införandestrategi.

Det var NCC som 2017 tog initiativet till att skapa en tung branschgrupp som kan gå i spetsen för att införa den nya tekniken. (Se separat artikel om bakgrunden).

– Alla har varit rörande eniga om att vi behöver en förändring och en unik identifiering av enskilda produkter. Det stora lyftet är om vi nu kommer överens om hur saken ska hanteras, säger Lennart Skog, inköpare på NCC med inriktning mot återförsäljarledet.

Hösten 2017 enades Klas Eckerberg i Svensk Byggtjänst och Christer Green, konsult som arbetar för de svenska Byggmaterialhandlarna och deras leverantörer, om en teknisk lösning.

– Vi insåg att CoClass, ETIM och artikelnummer enligt GTIN kan integreras så att ett obrutet dataflöde kan etableras för den svenska byggbranschen, säger Christer Green.

Därefter har ett delprojekt startat för att verifiera tekniken. De ska nu visa att ett badrum går att bygga med den nya tekniken. De verifierar principen i liten skala. Detta delprojekt ingår i innovationsprogrammet Smart Built Environment och leds av Kristina Gabrielii.

– Jag hoppas att vi har visat att med de givna förutsättningarna ovan så kan vi åstadkomma detta obrutna flöde i slutet av 2018. I så fall skulle detta kunna ligga till grund för en mer omfattande verifiering och framtida överenskommelser i branschen, säger Kristina Gabrielii.

Men det finns olösta problem. En fråga gäller begränsningarna i GTIN.

– GTIN med världsunika artikelnummer är utmärkt för delar av byggbranschen men inte till allt. För produkter som är konfigurerbara eller finns i mycket stora varianter som till exempel dörrar, fönster, kök eller betong, för att inte tala om tjänster som transporter, maskintjänster och annat som är vanligt i byggbranschen så räcker det inte, säger Peter Fredholm, VD i företaget Beast som arbetar med digital kommunikation för byggbranschen.

Byggvärlden har även sökt synpunkter från Svensk Betong men de avböjer att kommentera.

Göte Andersson


Så här ska det bli möjligt att i realtid följa en gipsskiva från ritning till förvaltning:

1. Projektering

I CAD-programmet skapas en 3D-modell av en vägg. Där anges bland annat var väggen ska placeras i byggnaden. En gipsskiva ska användas i väggen.

Det nya svenska klassifikationssystemet CoClass i kombination med European Technisches Informationsmodell (ETIM) används för att ange väggens egenskaper.

I CAD-programmet anges gipsskivan klassifikation och egenskaper enligt ETIM.

CoClass-definitionen, ETIMs klassifikation och egenskaper och annan produktinformation skickas från CAD-programmet vidare till inköpssystemet.

2. Inköpssystem och planering.

Inköpssystemet tar emot CoClass-definitionen, ETIMs klassifikation och egenskaper samt annan produktinformation och väljer sedan gipsskiva från en lämplig leverantör. Den produkt som väljs har ett artikelnummer enligt Global Trade Item Number (GTIN). Inköpssystemet skickar beställningen på gipsskivan, vidare till leverantören. Leverantören får även en leveransplan när produkten ska levereras.

Transport planeras och transportören får information om var gipsskivan ska lossas på byggplatsen. På förpackningen placeras en etikett som anger avlastningsplats och exakt var i byggnaden som gipsplattan ska monteras.

3. Logistiksystemet

Logistiksystemet håller reda på produktinformation om gipsskivan. Det blir möjligt att söka på GTIN och och på kollinumret SSCC (Serial Shipping Container Code) och få svar om var gipsskivan är just nu: på väg via lastbil, har lagrats på angiven plats på byggplatsen eller har monterats i rätt rum i byggnaden. Denna information om gipsplattan uppdateras i realtid under alla steg i processen.

Planeringsystemet skickar information till de som ska montera gipsskivan. De får information i mobilen om var gipsskivan finns och exakt var den ska monteras samt även instruktion om hur monteringen ska gå till.

4. Förvaltningssystemet.

När byggnaden är färdig lagras all information om byggnaden i förvaltningssystemet. För alla de artiklar som finns i byggnaden samt exakt var de är placerade. Det innebär att fastighetsägaren får tillgång till informationen om gipsskivan och all produktinformation för gipsskivan. Detta gör det möjligt att om 30 år ta fram information om denna enskilda gipsskiva och se om den innehåller något olämpligt ämne.

Det är denna spårbarhet för enskilda produkter i en byggnad som byggbranschen nu planerar införa.

Förvaltningssystemets databas ger underlag för drift och underhåll av byggnaden.


Fakta teknikstandarder:

Digitaliseringen innebär kommunikation med digital information. Genom integration mellan CoClass, ETIM och GTIN blir det möjligt att etablera sömlös digital kommunikation för enskilda produkter.

+ CoClass är det nya svenska klassifikationssystemet för planering, byggande och förvaltning. CoClass innehåller koder och begrepp som beskriver fastigheter och anläggningar från helheten till delarnaDet ägs av branschorganisationer och förvaltas av Svensk Byggtjänst.

+ European Technichal Information Modell (ETIM) är en internationell branschstandard för produkter inom el, VVS och bygg. För närvarande är 14 länder medlemmar. ETIM Sverige styrs av en en referensgrupp för leverantörer, grossister och byggvaruhandel.

+ Organisationen GS1 har utvecklat en global standard för att ge varje artikel en unik identitet. Den kallas GTIN ( Global Trade Item Number). GS1 Global Traceability Standard (GTS) möjliggör spårbarhet för GTIN-märkta varor genom hela distributionskedjan i realtid.

 

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!