Svaga klimatkrav ökar byggsektorns ansvar

Svaga klimatkrav ökar byggsektorns ansvar
Veronica Koutny Sochman, vd för branschföreningen Swedisol. Foto: Swedisol

Vid årsskiftet infördes nya krav på klimatdeklarationer för nya byggnader. Men, under de kommande fem åren är planen att endast inkludera klimatpåverkan i byggskedet. För att effektivt bidra till minskade utsläpp behöver fokus vidgas och redan nu ligga på klimatprestandan för byggnaden under hela dess livscykel, skriver Veronica Koutny Sochman, vd för branschföreningen Swedisol.

Vikten av en snabb omställning i bygg- och fastighetssektorn är stor. Sektorn står för 21 procent av samhällets klimatpåverkan. Klimat- och energiprestandan under de många decennier då byggnaden används påverkas av dess utformning och av de material som byggs in. Därför är det problematiskt att det nya kravet på klimatdeklarationer begränsas till perioden innan byggnaden tas i bruk.De vingklippta klimatdelarationerna ökar bygg- och fastighetssektorns ansvar. Särskilt byggherrar och beställare behöver tänka steget längre. Det kan de göra på framför allt tre sätt:

1. Ta hänsyn till hela livscykeln. Samtidigt som byggfasens klimatpåverkan optimeras så behövs ett helhetsgrepp. Enligt Boverket står uppvärmning idag för en tredjedel av de totala klimatutsläppen från bygg- och fastighetssektorn. Energiåtgången för uppvärmning, under alla år då byggnaden används, minskas avsevärt av ett tätt klimatskal och god isolering. Dessutom minskas effekttopparna och behovet av energi när efterfrågan är som störst.

2. Följ utvecklingen av materialens klimatprestanda. För att inte konkurrensen ska snedvridas behöver miljövarudeklarationer (EPD) användas för att bedöma varje produkts faktiska klimatprestanda. Boverket har tagit fram en databas med generella, konservativa skattningar per produkttyp. Miljövarudeklarationerna för mineralull visar att det faktiska klimatavtrycket är 20 till 30 procent lägre.

Marknaden får inte fastna i en statisk föreställning om olika byggmaterials prestanda utan bör ha örat mot rälsen. Omställningen går fort. I samma stund som produktionsprocesser ställs om till förnybar energi minskas klimatpåverkan avsevärt. Klimatdeklarationerna kan bli en välbehövlig blåslampa som driver på utvecklingen.

3. Kompromissa inte med funktionen. Slutligen behöver det säkerställas att vi inte kompromissar byggnadernas funktion och syfte: brukarnas komfort, hälsa och säkerhet. När vi optimerar klimatprestandan behöver vi säkerställa att vi inte prioriterar ner andra viktiga miljö- och kvalitetsaspekter som brandsäkerhet, risk för fuktskador och god akustik. Byggnaden är ett system och helhetslösningen behöver stå i fokus, både avseende klimatprestanda och andra kvalitetsdimensioner.

Vi behöver snabba på klimatomställningen, både inom politiken och näringslivet. I Danmark är planen att redan nästa år införa lagstadgade gränsvärden för klimatutsläpp under byggnadens livscykel för byggnader över 1 000 kvadratmeter. Från 2025 gäller de även för mindre byggnader.

I Sverige får vi ge oss till tåls. Hela livscykelns prestanda ska börja redovisas först år 2027. Då återstår endast tre år till målåret 2030 då bygg- och fastighetssektorn ska ha halverat sitt klimatavtryck i relation till basåret 2015. Ännu saknas en svensk tidplan för när gränsvärden för byggnaders klimatavtryck ska införas.

Med en femtedel av samhällets klimatutsläpp har bygg- och fastighetsbranschen en central roll att spela. Därför bör stora beställare och byggherrar, leda vägen. Genom att i redan nu börja ställa krav på produktspecifika livscykelanalyser, gränsvärden för klimatpåverkan och närproducerade hållbara lösningar har ni möjlighet att bli hjältar i klimatomställningen.