Jaana Nilsson, AG Advokat, borstar av ett fall som handlar om föremål som hyresgästen förvarade och som behövde saneras efter att rejält ha dammats ned i samband med en entreprenad i lokalerna som hyresvärden beställare av.
Vem är tredje man var en fråga som domstolen tog ställning till. Och svaret är inte enkelt.
”Du känns som en del av inventarierna här på AG”, sa en äldre kollega skämtsamt. Efter mer än ett decennium på samma plats känns det ändå helt ok att vara någon som smälter in i inredningen. Dessutom har jag haft mitt kontor i den del som internt kallas Jurassic Park och det kan förstås ytterligare förstärka känslan. Under tiden på byrån har även en viss yrkesskada långsamt trätt fram. Den yttrar sig genom att samtalsämnen gör att det ringer vissa juridiska klockor i huvudet, en som kopplar till olika rättsfall. Det är i arbetssammanhang ganska bra, men i det privata rätt värdelöst att få såna associationer i tid och otid.
Att bli klassad som en inventarie, förde naturligt tankarna till Svea hovrätts fall från april 2023 om de dammiga gamla föremål som hyresgästen Nordiska museet förvarade och som behövde saneras efter att rejält ha dammats ned i samband med en entreprenad i lokalerna som hyresvärden Statens Fastighetsverk var beställare av (mål nr T 13155-20).
Struntade i förtydligandet från BKK
En central del i domen är att domstolen ansåg att en hyresgäst till en beställare av en entreprenad är en ”tredje man”. Av 5:13 i AB 04/ABT 06 följer att entreprenören, som huvudregel, i förhållande till beställaren är ansvarig för dennes skadeståndsskyldighet mot tredje man till följd av entreprenaden. Enligt domen kan alltså entreprenören bli ansvarig för skadeståndskrav från beställarens hyresgäst med stöd av bestämmelsen.
Standardavtalen AB 04/ABT 06 är framtagna av Byggandets Kontraktskommitté (BKK). BKK bidrar till förståelse för standardavtalen och hur de ska tillämpas bland annat genom att lämna skriftliga förtydliganden i särskilda frågor. Vad som blivit en riktig snackis bland entreprenadjurister är att domstolen valde att strunta i det förtydligande som BKK lämnade år 2012 gällande den aktuella bestämmelsen. BKK:s uttalande var att avsikten varit att bestämmelsen inte ska omfatta skadeståndskrav mot beställaren som har sin grund i beställarens avtalsförhållanden med t.ex. en hyresgäst. Trots det kom domstolen nu till helt motsatt slutsats.
Betydelsen av ”tredje man”
Svea hovrätt förde fram att en naturlig utgångspunkt av begreppet ”tredje man” är vilken betydelse begreppet kan anses ha i allmänt språkbruk. Domstolen lyfte att i allmänt juridiskt språkbruk betyder ”tredje man”: var och en som inte är part i det aktuella avtalet. Eftersom begreppets betydelse därmed var tydligt i sig ansågs det inte finnas något utrymme för att ta in BKK:s synsätt och tolkning. BKK:s förtydligande saknade därför betydelse.
För ungefär tio år sedan började Högsta domstolen att uttala sig om principer för tolkning av standardavtal inom det entreprenadrättsliga området. Genom den utvecklingen har det tydliggjorts att entreprenadrätten inte är fristående och separat, utan tvärtom att vanlig dispositiv rätt är central och relevant vid tolkningen. Ledning hämtas från bland annat köplagen och allmänna avtalsrättsliga principer. Vid tolkningen läggs som alltid stor vikt vid ordalydelsen. Sett i ljuset av Högsta domstolens syn på entreprenadrätten borde det kanske inte vara så förvånande när Svea hovrätt landar in i att begreppet ”tredje man” betyder samma sak; oavsett om vi befinner oss på den entreprenadrättsliga arenan eller inom andra juridiska områden.
Oklara förhållanden
Eftersom rättsfallet nu finns är det något vi behöver förhålla oss till. Vi ser även att fler skadeståndskrav numera grundas på både 5:13 och 5:11. Hur de bestämmelserna förhåller sig till varandra är inte tydligt. I 5:11 finns flera ansvarsbegränsningar innebärande att entreprenörens ersättningsskyldighet är begränsad till 15 procent av kontraktssumman alternativt det högre belopp som följer av entreprenörens försäkringsskydd. Part ansvarar inte för skada som drabbar motparten på grund av avbrott eller störning i industriell produktion eller annan kommersiell verksamhet. Det är oklart om dessa begränsningar även gäller för 5:13. En annan fråga är om ansvaret enligt den bestämmelsen kan uppfattas på något annat sätt än att det är strikt.
Skriv vad ni menar
Vid en sökning på Sveriges domstolar hemsida finns begreppet ”tredje man” beskrivet som en fysisk eller juridisk person som berörs av ett avtal eller en tvist utan att själv vara part i avtalet eller tvisten. Om parter i en entreprenad önskar att begreppet ”tredje man” ska ha en mer begränsad innebörd än den definitionen och slutsatsen i domen från Svea hovrätt behöver det – för att vara på den säkra sidan – tydligt framgå i parternas avtal. Skriv ut vad ni menar.
Det kan även för parterna vara klokt att uttryckligen i avtalet reglera att ansvarsbegränsningarna i 5:11 ska gälla även för 5:13. Det var allt från den här ”gamla” inventarien för den här gången. Slut.
/Jaana Nilsson
Advokat/partner AG Advokat
