Trög utveckling i nordisk byggmarknad

 
  • Respektive lands tillväxt 2019.

    Respektive lands tillväxt 2019.

  • Det svenska byggandet har utvecklats starkast  bland de nordiska länderna under de senaste åren men ett minskat bostadsbyggande sänker aktiviteten framgent.

    Det svenska byggandet har utvecklats starkast bland de nordiska länderna under de senaste åren men ett minskat bostadsbyggande sänker aktiviteten framgent.

Föregående
Nästa
 
Efter fyra år med stark tillväxt backade investeringarna 2018 och nedgången fortsätter i år. Generellt kan sägas att tillbakagången beror på att byggandet nu ligger på en hög nivå samtidigt som varken räntan eller konjunktur ger direkt stöd för ytterligare tillväxt. Men samtidigt finns det inget som pekar mot någon mer omfattande nedgång heller.

De svenska bygginvesteringarna har växt klart snabbast i en jämförelse med våra grannländer under de senaste åren, primärt drivet av en ökad nybyggnation av bostäder. En överproduktion av bostadsrätter gör dock att bostadsinvesteringarna faller under de närmsta åren. Även byggandet av lokaler dämpas men nedgången blir mer modest. För kontor, lager och offentligt byggande är förutsättningarna goda för en fortsatt hög nivå på byggandet då räntorna förblir låga, sysselsättningen ökar och befolkningen i behov av vård och undervisning ökar.

Finland har haft en ekonomiskt motig period efter finans- och skuldkrisen men under de senaste två till tre åren har utvecklingen vänt. Främst har det varit exportindustrin som agerat draglok i kombination med en stark byggmarknad där framförallt byggandet av hyresrätter dragit såväl bygginvesteringar som ekonomin i helhet uppåt. Utvecklingen ser dock ut att vända nedåt. Bostadsbyggandet ligger på en alltför hög nivå ur ett behovsperspektiv samtidigt som Finlands konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv urholkas som ett resultat av alltför höga löneökningar och stark Euro. Det ger därmed en negativ impuls till byggandet av såväl bostäder som lokaler under de närmsta åren trots en fortsatt rekordlåg ränta.

Även norsk ekonomi har haft det lite motigt under de senaste åren som ett resultat av fallande oljeinvesteringar. Investeringsviljan har dock vänt uppåt samtidigt som den norska kronan tappat i värde vilket stärkt Norges konkurrenskraft internationellt. Utvecklingen driver på sysselsättningen och bostadspriserna vilket i sin tur lyfter bygginvesteringarna något under de närmsta åren, vilket är en tydlig skillnad jämfört med Sverige och Finland. Bostadsbyggandet väntas ligga i princip oförändrat medan framförallt vård och skolbyggandet ökar. Även renoveringsaktiviteten bidrar till att hålla tillväxten över noll.

Det danska byggandet har ökat under de senaste åren efter en svag period i spåren av bostadspriskraschen 2006-2009 men uppgången har varit förhållandevis långsam.

Tillväxtperioden innan kraschen föregicks av en överproduktion av såväl bostäder som lokaler vilket gett en lång period som karakteriserats av högre vakanser i lokalbeståndet och lägre bostadsefterfrågan än i de övriga nordiska länderna. Bostadsbyggandet ligger dock fortsatt något under tidigare toppnivåer samtidigt som lokalbyggandet är lågt sett ur ett Nordiskt perspektiv vilket gör att det fortsatt finns visst utrymme för ytterligare uppgång under det närmsta året.

Så länge räntan förblir låg, finns det inget som pekar mot något större nedgång på den nordiska byggmarknaden. Men konjunkturtoppen har med stor sannolikhet passerats vilket samtidigt inte ger någon positiv driv till byggandet heller. Sammantaget minskar investeringarna med två procent i år för att sedan falla med ytterligare en procent 2020.

Mattias Pettersson
Marknadsanalytiker
Prognoscentret
 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb