Tuffare tag i nya infrastrukturproppen

Tuffare tag i nya infrastrukturproppen
Väg- och järnvägsbyggen måste bli betydligt effektivare. Regeringens nypor hårdnar kring segdragna infrastruktursatsningar. Vem som ska finansiera de efterfrågade snabbtågen ska utredas.

— Vi kommer att kräva minst två procents effektivitetsförbättring per år i byggprocessen. Anläggningssektorn har i princip stått utan effektiviseringar, vilket ingen annan industri hade kunnat komma undan med.

Det bistra beskedet kom infrastrukturminister Åsa Torstensson ned när hon på förmiddagen lade fram regeringens infrastrukturproposition för 2010-2021: ”Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt”.

Genom att bygga vägar och järnvägar mer effektivt finns stora summar statliga pengar att spara in, anser regeringen. Tvåprocentskravet skulle frigöra resurser motsvarande Förbifart Stockholm eller Botniabanan under den kommande planperioden fram till 2021.

Regeringen kommer därför att se över funktionsupphandling, kostnadskontroll och totalentreprenörskap. Planeringen ska bli bättre och hanteringen av överklaganden mer effektiv. Myndigheterna kommer i sin tur att tvingas arbeta närmare varandra och effektivisera sitt arbete.

Förutom att staten ska få mer vägar och järnvägar för varje satsad krona så öppnar propositionen för ökad medfinansiering. Regeringen ska se över lagstiftningen så att det bli lättare för privata aktörer och kommuner att vara med och bekosta infrastruktursatsningar. Hittills finns projekt med medfinansiering för mer än 30 miljarder kronor planerade.

Men staten är inte intresserad av lån och det kommer inte att vara aktuellt med ett privat ägande av vägar. Näringslivet är enbart inbjudet att delta i själva färdigställandet av infrastruktursatsningarna, förklarar Åsa Torstensson.

Däremot utesluter hon inte lån eller större medverkan från privata aktörer i byggandet av en framtida snabbtågsbana. Frågan om Sverige ska bygga en höghastighetsbana ska börja utredas inom kort.

— Vi behöver få veta mer om var det är mest aktuellt att bygga en höghastighetsbana, vad det kan kosta och vem som ska betala, säger Åsa Torstensson.

Infrastrukturpropositionen ska nu läggas fram för riksdagen, därefter kommer myndigheter och regioner att få lägga fram sina åtgärdsförslag under hösten 2009. Regeringen planerar att fatta det slutgiltiga beslutet om åtgärderna vid årsskiftet 2009/2010.

Infrastrukturproppen

Regeringen vill satsa 417 miljarder kronor på infrastruktur under perioden 2010-2021.

136 miljarder kronoravsätts för drift och underhåll av statliga vägar – inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion – samt medfinansiering till enskilda vägar.

64 miljarder kronoravsätts för drift och underhåll av statliga järnvägar. 217 miljarder kronor ska användas för att utveckla transportsystemet.

Relaterade artiklar

Krigets påverkan är både direkt och indirekt
NCC köper danskt entreprenadföretaget
NCC Housing blir Bonava
WSP förvärvar PRD konsult