Tvärnit förespås för byggbranschen

Tvärnit förespås för byggbranschen
Byggföretagens konjunktur rapport flaggar för cementkrisen. Foto: Getty Images

I Byggföretagens nya konjunkturrapport förespås en kraftig minskning av byggandet under 2023. Främst när det gäller bostäder. Och det är cementkrisen som är den stora orosfaktorn.

Det är en ganska mörk bild som målas upp i Byggföretagens konjunkturrapport. Det är flera faktorer som påverkar negativt och på senare tid har kriget i Ukraina skapat ekonomiska följdeffekter som dämpar världsekonomins utveckling ytterligare under prognosperioden.

– Vi kommer från ett extremt starkt utgångsläge. I fjol påbörjandes det högsta antalet bostäder på 30 år. Det första och andra kvartalet i år blir också starkt och investeringarna fortsätter öka i år med några procent. Den stora förändringen kommer 2023 om vi inte lyckas lösa cementkrisen. Då är det risk för tvärnit, säger Johan Deremar, prognosansvarig på Byggföretagen.

Bostadsbyggandet sjunker

I rapporten har man utgått från ett scenario där Cementa inkommer med en ny kortfristig tillståndsansökan i slutet av april nu i vår. Man räknar sedan med att ansökan blir överklagad per omgående och därefter brukar processen ta 18 månader innan den tagit sig igenom alla instanser. I praktiken innebär det att Cementas produktion riskerar att sjunka till 25 procent innan det nya tillståndet träder i kraft. Vilket i sin tur förutsätter att Nordkalk kan leverera tillräckligt med kalksten för att hålla produktionen uppe under tiden som Cementa inte kan genomföra någon egen brytning i Slite.

– Det som skiljer vår prognos mot många andra aktörers är att vi bygger våra antaganden på det vi vet idag.  Den största svårigheten är att sätta ner foten när det gäller cementen. I höstas avstod vi från att göra någon prognos eftersom det var så många osäkerhetsfaktorer, säger han och fortsätter:

– Vi måste utgå från de fakta vi har idag. Krig och cement har varit de två stora utmaningarna när vi ställt prognosen. Det kan bli både bättre och sämre beroende på världsläget och vilka politiska beslut som tas.

Bostadsbyggandet har under pandemiåren fungerat som en motor för svensk ekonomi. Under 2021 påbörjades 68 100 nya bostäder, varav 54 800 i flerbostadshus och 13 300 småhus (enligt Byggföretagens uppräkning av den preliminära statistiken). Det innebär en ökning av antalet påbörjade lägenheter med 23 procent jämfört med 2020. Så många bostäder har inte påbörjats i Sverige på över 30 år – 1990 påbörjades 69 000 bostäder.

Byggföretagens rapport

Nu väntas även bostadsinvesteringarna minska under prognosperioden. I år ökar bostadsinvesteringarna med 3 procent tack vare det höga antalet påbörjande bostäder i fjol, men det vänder ner och minskar med 10 procent 2023, enligt Byggföretagens konjunkturrapport.

– Vi har ökade materialpriser, slopat investeringsstöd, krig i Ukraina, höjda räntor, låga reallöneökningar och en cementkris som ännu inte är löst. Allt samverkar för att pressa ner bostadsbyggandet men den allvarligaste faktorn är den hotande cementbristen.

Även investeringarna i nya anläggningar riskerar att minska enligt Byggföretagens beräkningar. Anläggningsinvesteringarna minskade med 18 procent 2021. I år fortsätter nedgången och nästa år, om cementbristen slår till med full kraft, beräknas anläggningsinvesteringarna sjunka med 15 procent.

– Det skapas en osäkerhet när det blir så stora förändringar så här snabbt. Man är van vid att det blir skiften men inte i den här magnituden. Det blir svårt att ta höjd och marginalerna försvinner. Osäkerheten leder i sin tur att allt fler bromsar anläggningsinvesteringarna.

Sysselsättningen

Den kraftiga investeringsnedgången leder även till att sysselsättningen inom byggindustrin vänder neråt. Totalt sett minskar sysselsättningen med 3,1 procent mellan 2021 och 2023.

– Det är fortfarande högt tryck på arbetsmarknaden och kompetensbrist präglar flertalet branscher. Men om vi inte får en lösning på cementkrisen kommer det spilla över på efterfrågan av arbetskraft.

Om Cementa skulle erhålla ett verkställighetsbeslut är det möjligt att cementkrisen inte får så stora effekter. I praktiken innebär det att tillståndet gäller under tiden som överklagandet utreds.

– Om det blir så är vår bedömning att krisen inte blir lika allvarlig. Då kan man börja bryta utifrån den volym man ansökt om i det nya tillståndet. Vi antar i vilket fall som helst att cementkrisen är löst till slutet av 2023. Det blir en tillfällig nedgång och många företag kommer troligen kunna övervintra. Det blir helt andra effekter om den blir en bestående produktionsnedgång. Vi har varit tvungna att ta hänsyn till väldigt mycket som är osäkert när vi gjort prognosen. Mer än vanligt, säger Johan Deremar.

Relaterade artiklar

Trendbrott – byggstölderna minskar
Ny rapport: Sänkta marginalskatter kan ge tusentals nya byggjobb
Malin Söderson är Årets byggkvinna 2022
Här är finalisterna i Årets Byggkvinna