Det är avgörande för gamla byggnader att man hittar nya användningsområden för dem.
Det menar byggnadsantikvarien Stephan Fickler.
– Den stora utmaningen är att anpassa huset till dagens krav.
Hus mår bra av att människor bor i dem. Men det liv som levdes i våra gamla slott och herresäten förekommer inte längre.
– Nyckeln är därför att man hittar ett användningsområde som passar för byggnaden, säger Stephan Fickler, bebyggelseantikvarie och verksamhetsledare på Svenska byggnadsvårdsföreningen.
Samtidigt som anpassningar har räddat många kulturhistoriskt värdefulla byggnader från förfall så kan renoveringar också förstöra dem.
– Därför är det viktigt att man anlitar antikvarisk expertis som kan definiera husets kulturhistoriska värden. En sådan undersökning kan fungera som ett underlag för den fortsatt projekteringen. En regel är också att inte göra mer än vad som behövs. Minsta möjliga åtgärd är en bra regel, samt att utgå från husets förutsättningar.
Konferensanläggningar, kursgårdar, hotell, vandrarhem och kontor är vanliga verksamheter när man gör om exempelvis slott och herrgårdar. När man ändrar användningen i den här typen av hus är det ofta planlösningar som förändras. Behoven av matsalar och herrskapsrum är inte lika stora om man exempelvis ska bygga cellkontor. Det är också vanligt att man byter ut gamla fönster mot nya, men enligt Stephan Fickler är det svårt få samma karaktär då.
– En av de stora utmaningarna är just att anpassa gamla byggnader till dagens krav på exempelvis tillgänglighet och energieffektivisering. Att sätta in en hiss i en praktfull trapphall blir sällan lyckat. Då är det bättre att hitta ett annat läge där man gör så liten skada som möjligt.
Stephan Fickler tycker att byggarna blivit duktigare på att ta fasta på kulturhistoriska värden och bevara det gamla.
– Det finns en mycket större medvetenhet idag än på exempelvis 80-talet då man renoverade sönder gamla byggnader. Men det finns inga standardlösningar. Alla hus är unika och kräver unika åtgärder.
