Varannan svensk håller fast vid sina renoveringsplaner

Varannan svensk håller fast vid sina renoveringsplaner
Så här kommer det inte att se ut på den aktuella fastigheten när Försvaret sagt sitt. (Genrebild.)Foto: Getty Images

Trots en tilltagande oro för den svenska ekonomin och krympande plånböcker håller hälften av svenskarna fast vid sina renoveringsplaner framöver.
Det visar en ny undersökning från analysföretaget Prognoscentret.

Utvecklingen för den svenska byggmarknaden ser minst sagt utmanande ut. Prognoscentrets senaste byggmarknadsprognoser, som publicerades förra månaden, pekar på att investeringarna sjunker kraftigt under det kommande året. En kombination av höga byggkostnader, energikris, stigande inflation och utbudsstörningar leder till att de totala investeringarna väntas falla med nio procent. Utöver detta finns risk för en cementkris som hotar kollapsa hela den svenska byggmarknaden.

En del i nedgången beror på att hushållen minskar sina renoveringar kraftigt under innevarande år. Prognosen för renovering och tillbyggnad landar på minus tolv procent jämfört med 2021. Sjunkande reallöner, stigande byggmaterialpriser bidrar tillsammans med omprioriteringar efter de upphävda coronarestriktionerna och en lägre transaktionsvolym av bostäder till det stora tappet.

En sak som dock bidrar till att öka renoveringarna är att de stigande energipriserna skapar visst incitament för hushållen att vidta energieffektiviserande åtgärder i sina bostäder. Detta har en dämpande effekt på nedgången i ROT-marknaden, både i år och nästa.

Varannan håller kvar vid renoveringsplanerna

Under september genomförde Prognoscentret en undersökning riktad till ett representativt urval om 1 099 personer av Sveriges befolkning mellan 20 och 80 år. I undersökningen ställdes bland annat frågor om hushållens planer kring framtida renoveringar samt om den försämrade ekonomin. Frågorna handlade också om den ökade osäkerheten i omvärlden påverkar viljan att renovera i hemmet. Resultatet visar med all tydlighet att så är fallet. Det vill säga det som nu händer i Sverige och omvärlden har påverkat hushållens planer att renovera.

Drygt en tredjedel av den vuxna befolkningen säger att det är mindre sannolikt att de kommer att genomföra renoveringar det kommande året. Inte helt förvånande handlar den minskade renoveringsambitionen om att pengarna inte räcker till. Ökade kostnader gör att många bedömer att de inte har pengar över till att renovera. Lägger vi sedan till att materialkostnaderna har ökat kraftigt blir ekvationen ytterligare svårare att få ihop – mindre pengar som ska räcka till att köpa dyrare varor. Det rimmar inte speciellt väl.

Varannan svensk säger att de håller kvar vid sina planer för renovering. Endast åtta procent säger att det är mer sannolikt att de kommer att renovera det kommande året. Intressant är det dock att se att ett av de viktigaste skälen som anges är att renovering handlar om att göra bostaden mer energieffektiv.

Så många vill genomföra energibesparande åtgärder

Vi ställde också en direkt fråga om man har eller planerar att genomföra energibesparande åtgärder i sin nuvarande bostad med anledning av de ökade energipriserna. Resultatet visar på att det är lika vanligt att man planerar eller redan har genomfört energianpassningar i sin bostad som att man inte har det.

Det finns vissa intressanta ålderseffekter när det gäller energibesparande åtgärder. Det är en lägre andel, nämligen var tredje person, äldre än 65 år som har eller planerar energibesparande åtgärder. Motsvarande andel bland yngre än 46 år är närmare 50 procent. Det vill säga viljan att genomföra förändringar i bostaden för att spara energi avtar med åldern. Det ska dock sägas att det inte är ett helt rakt samband utan det finns andra variabler som spelar in som till exempel hur man bor.

Vi kan konstatera att mer än hälften, 54 procent, av alla som bor i villa anger att de planerar eller har genomfört energibesparande åtgärder. Motsvarande siffra för personer som bor i hyresrätt är 43 procent. De som i lägst utsträckning planerar för energibesparingar är personer boende i bostadsrätt. I denna grupp har endast var tredje planer på detta. Resultatet rörande bostadsrätt och äganderätt kanske förvånar till viss del. En möjlig förklaring kan vara att hyresgäster har starkare ekonomiska incitament att sänka kostnaderna medan de som bor i bostadsrätt inte äger hela beslutet själv utan det delvis är föreningen som måste agera.

Den mest efterfrågade åtgärden

Den åtgärd som är absolut mest efterfrågad är, inte helt förvånande, att installera solceller. Många anger att de önskar investera i solceller men att ett stort problem anses vara de långa leveranstiderna. Andra undersökningar har till exempel tidigare visat att konsumenterna kan behöva vänta uppemot 6-9 månader på att få solceller installerade. Solceller är den åtgärd som flest nämner i undersökningen. Många talar också om att isolera huset genom till exempel att tilläggsisolera vind eller byta fönster.

Det finns också en tydlig vilja att installera alternativa värmekällor som bergvärme och olika typer av ved eller pelletseldning. Ytterligare åtgärder är vardagliga saker som att släcka lampor, tvätta och diska mindre, inte ha apparater på standby, sänka innetemperaturen och helt enkelt sätta på sig med kläder i stället. Allt för att hålla kostnaderna nere.

Sammantaget kan sägas att det mesta talar för ett utmanande 2023 och en sjunkande renoveringsmarknad. De höga elpriserna uppmuntrar dock hushållen till olika energieffektiviserande renoveringsåtgärder, vilket dämpar nedgången i marknaden och sysselsätter branschen. Frågan är bara vad hushållens plånböcker räcker till när inflationen stiger ytterligare och räntekostnaderna ökar? Eller om de långa väntetiderna riskerar sätta stopp för renoveringsplanerna? Ett annat orosmoln är de långa väntetiderna som riskerar sätta stopp för renoveringsplanerna.

Ellinor Lindström,
vd på Prognoscentret

Relaterade artiklar

De senaste konkurserna i byggbranschen
75 aktörer i Göteborg i gemensam miljösatsning
Hållbarhet i bygg: Bäst i klassen – ändå sist på bollen
Vargen kommer – men den kan göra oss en tjänst