Vinsterna med certifieringar

Vinsterna med certifieringar
Turning-Torso har certifierats enligt Miljöbyggnad i Drift. Foto: Joakim Lloyd Radoff/HSB

Utbudet av olika certifieringar ökar och ribban för att godkännas höjs hela tiden. Men vad är vinsterna med en certifiering? Är det mest en snygg plakett att hänga i foajén eller fyller certifieringen en mer meningsfull funktion?

Miljöbyggnad, NollCO2, Breeam eller Leed – vilken ska man välja och vad är det för nytta med alla certifieringar? Medlemsorganisationen Sweden Green Council Building (SGBC) hanterar en mängd olika certifieringssystem och de förutspår att certifieringarna kommer spela en ännu större roll i framtiden, i och med den nya EU-taxonomin och regelverket kring grön finansiering.

– Vi tror att EU-taxonomin kommer styra över många beslutsprocesser och därmed kommer fler fastighetsägare efterfråga certifieringar som omfattar kraven i det nya regelverket. Det blir ett relativt enkelt sätt att bevisa att ett projekt är berättigat av grön finansiering, säger Lotta Werner Flyborg, vd, SGBC.

SGBC är en oberoende part och certifierar systemen för Miljöbyggnad, Miljöbyggnad i drift, NollCO2, Breeam, Citylab, Green Building, samt partners till Ceequal, Leed och Well. Till det kommer certifieringssystem som de inte ansvarar för, som exempelvis Svanen. För en lekman kan det verka förvirrande med alla olika kryptiska förkortningar. Vilken ska man välja och varför?

– SGBC har arbetat med att linjera alla våra certifieringssystem mot EU-taxonomin. I Miljöbyggnad är det obligatoriska kriterier men i Breeam och Leed är det mer valbart. Generellt så kan man säga att Miljöbyggnad riktar sig till den inhemska marknaden. Den följer svensk lagstiftning och praxis. Breeam och Leed används mest i kommersiella byggnader av större fastighetsägare. Den absolut svåraste certifieringen att uppnå när det gäller klimatanpassning är tilläggscertifieringen NollCO2 som kräver en bredare certifiering i botten, fortsätter Lotta Werner Flyborg, vd, SGBC.

I dag har Sweden Green Building Council 40 anställda som jobbar på huvudkontoret i Stockholm och en filial i Göteborg. De organiserar alla möjliga olika företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn. Totalt har man närmare 425 medlemmar och 34 procent av dem är fastighetsägare.

– Våra kunder och beställare är fastighetsägarna. Men vi har även tekniska konsulter, arkitekter, kommuner, forskning och utbildning, högskolor, banker och materialleverantörer som vänder sig till oss. Majoriteten är verksamma inom bygg och fastighetsbranschen.

Det är främst i storstäderna som fastighetsägarna väljer att certifiera sina projekt. Oftast handlar det om kontor eller samhällsfastigheter. Men det finns även bostadsbolag, som Riksbyggen och HSB, som väljer att certifiera sina bestånd i hela landet med Miljöbyggnad i Drift. Ett exempel är Turning Torso i Malmö.

– Vår ambition är att nå ut även till övriga delar av landet. Det händer mycket i Norrland och där vill vi starta ett nytt medlemsnätverk.

Majoriteten av de som certifierar är medlemmar i SGBC men det är inte ett krav. Det är olika priser beroende på hur stor byggnaden är och vilken certifiering det handlar om. Det kan kosta allt från 20 000 kronor till 100 000 kronor. Medlemmar får rabatt på både certifieringar och utbildningar. Certifieringarna är giltiga ett visst antal år och för vissa krävs en omrapportering. Processen för exempelvis Miljöbyggnad pågår från ritning till färdig byggnad och först ett år efter att fastigheten varit i drift får fastighetsägaren den slutgiltiga verifieringen. Man skickar själv in dokument och underlag till SGBC:s databas men det genomförs även stickprovskontroller.

– Det händer att vi upptäcker brister. I de flesta fall handlar det om att man inte uppnår energikraven efter att byggnaden väl tagits i bruk. Ofta går det att åtgärda eller så får fastigheten en lägre nivå i certifieringen. När det gäller Miljöbyggnad kanske man haft som ambition på ritningsstatidet att uppnå Guld men när allt är klart så visar det sig av olika anledningar att man bara uppnår Silver. Innan du får en slutcertifiering måste du påvisa vilka värden du faktisk uppmätt.

Med skenande materialpriser och ökade byggkostnader kan det finnas en risk för att man snålar in på kostnaden för certifieringen. Det finns många exempel där fastighetsägare hävdar att de bygger ”enligt” Miljöbyggnad Guld, eller något liknande system, men att man inte genomför den formella certifieringsprocessen.

– Vi tycker verkligen inte om när man säger att man bygger enligt en certifiering. Då har du ingen oberoende part som granskar och det är inte ovanligt att man tar genvägar och bara genomför det som är relativt enkelt. Det är ganska svårt att genomföra en certifiering och det ska det vara.

Att minska klimatavtrycket är kanske den starkaste anledningen till att en fastighetsägare väljer att certifiera ett projekt. I en studie som genomförts på KTH kunde man dessutom påvisa att en certifiering ledde till högra hyressättning. I studien analyserades kontorshyror i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Efter gallring av data landade det i 7400 hyreskontrakt, fördelat på 1566 fastigheter. Resultatet visade att hyrorna var mellan 4,9–5,4 procent högre i miljöcertifierade kontor jämfört med hyrorna i liknande kontor som saknar certifiering. Med EU-taxonomin och möjligheten till finansiering med gröna lån blir det ytterligare ett argument för att genomföra processen.

– Bankerna gillar exempelvis Miljöbyggnad eftersom du måste påvisa hur det faktiskt blev. Vi får nu starka påtryckningar från stora internationella fondbolag som bara vill göra hållbara investeringar. Då måste byggbolagen kunna påvisa att de faktiskt håller en viss nivå. Om du är beroende av finansiering är tanken med EU-taxonomin att styra om samhället och göra det grönare.

Även cirkularitet kommer att bli ett moment i certifieringarna då det är en del i EU-taxonomin. Återbruk bli all viktigare men det skapar nya problem. I dag har vi CE-märkning på olika produkter och en viss garanti. Det kommer krävas att produkten fortsatt har en god funktion för att det ska vara aktuellt att återanvända.

– Vi tror att det är ett sätt att kunna visa att man bryr sig och en hjälp för att få gröna finansiering och den omställningen måste hela samhället göra, säger Lotta Werner Flyborg.

Det finns en mängd olika certifieringar för byggföretag och fastighetsägare.

Här är ett urval:

Green Building

Fokus på energieffektivisering. Omfattar åtgärder som sänker byggnaders energianvändning.

Miljöbyggnad

Miljöcertifiering för byggnader som passar svenska regler och förhållanden.

Miljöbyggnad i drift

Omfattar miljö- och klimatnytta genom åtgärder och certifiering av byggnader i drift.

Breeam

Från Storbritannien. Passar den som vill certifiera enligt svenska regler och standarder och samtidigt få en byggnad som är jämförbar internationellt.

Leed

Amerikanska Leed är ett internationellt certifieringssystem med anpassningar för den svenska marknaden.

Ceequal

Certifieringssystem för anläggning och infrastruktur

Citylab

Hållbar stadsutveckling i alla skeden – med inriktning på att en stadsdel uppnår de nationella målen och FN:s hållbarhetsmål.

NollCO2

Certifierad för byggnader med nettonoll klimatpåverkan.

Well Building Standard

En certifiering som syftar till att förbättra hälsa och välmående för de som lever och vistas i olika bebyggda miljöer. Certifieringen används för byggnader, kommersiella interiörer och stadsdelar.

Svanen

Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader kan Svanenmärkas. En Svanenmärkt byggnad har granskats ur ett livscykelperspektiv.

Relaterade artiklar

Årets vinnare i Sweden Green Building Awards
Ser till att klimatkraven följs vid bygget av Hyllie Terrass
SGBC förstärker med två nya chefer
SGBC stärker ledningsgruppen