"Köra huvudet i sanden löser inga bekymmer"

 
Köra huvudet i sanden löser inga bekymmerIngemar Linusson, fastighetschef i Skövde kommun, slog larm om problemen med den nya betongen. Foto: Skövde kommun


Ingemar Linusson, fastighetschef i Skövde kommun, slog larm om problemen med den nya betongen. I Skövde kommun har flera nybyggda fastigheter drabbats av problem med uttorkning av betong med mineraltillsatser, mätmetoder som inte längre verkar vara tillförlitliga och nödlösningar från entreprenörerna.


Nedan publicerar vi intervjun i sin helhet med Ingemar Linusson som frilansjournalist Göte Andersson gjorde den 18 februari.  


F1: Du är fastighetschef för Skövde kommun?

S1: Ja.  

F2: Så som verksamheten är organiserad i Skövde kommun, vad är Du chef för?

S2: Det är alla kommunens lokaler och det är allt från ett litet torp ute i skogen till det vi kallar Arena Skövde, vår stora anläggning. Däremellan finns ju alla kommunens skolor, äldreomsorg och så vidare.

F3: Du har inga bostadslägenheter?

S3: Jo, jag har ca 150–175 stycken som är gamla trygghetsbostäder som har blivit omvandlade till hyreslägenheter och de ligger fortfarande kvar hos oss, fast de är på väg till vårt kommunala bostadsbolag även om vi just nu administrerar dem.  

F4: Vad har du för total yta?

S4: Vi har egna ytor 400 000 kvadrat och sedan hyr vi dessutom in 50 000 kvadrat av andra fastighetsägare. 

F5: Nyproduktion, hur stor är den per år?

S5: I kvadratmeter?  

F6: Ja.

S6: Det är 4 000 kvadrat per år i nyproduktion i snitt.

F7: Har du också en volym som du renoverar varje år, mer omfattande renovering?

S7: Omfattande renovering, då kan du lägga till 1 000 kvadrat till.

F8: Problemen med betongen kan visa sig för sammanlagt 5 000 kvadrat varje år?

S8: Ja.  

F9: I hur många byggprojekt är det som ni har råkat ut för problem?

S9: Den första gången vi uppmärksammade detta var för knappt som två år sedan på en förskola. Därefter har vi problem på ytterligare fyra projekt sedan dess och sedan har vi ett projekt där vi ännu inte har slutmätt och det kan ligga några till framför oss i tiden.

F10: Det ni uppmärksammade för knappt två år sedan, vad var det?

S10: Vi uppmärksammade det först på grund av att vi fick klagomål ifrån våra hyresgäster. De klagade på det jag kallade för ”sjuka hus”-symptom, alltså det var rinnande ögon och de kände sig lite illamående och de här klassiska uttrycken för att det finns mögel i huset egentligen. Det var det som brydde oss, hur sjutton kan vi ha dessa symptom i en nybyggd fastighet? Vi började leta, först traditionellt så letade vi genom allt trämaterial för att hitta mögel och vi hittade ingenting. Sedan gick vi vidare och tittade på betongen. Det var en tvåvåningsbyggnad och då gjorde vi ett antal fuktmätningar.

Dessa mätningar gjordes under gällande garantitid så vi kopplade in vår entreprenör och hävdade garantifel ganska tidigt. Innan vi exakt visste vad det berodde på hävdade vi att entréprenören måste delta och undersöka saken.

Vi fick en mängd olika provresultat, men vi fick fram då att i ett antal rum hade vi förhöjda fukttal och vi hittade även på ett antal ställen vi hade förtvålat lim.

F11: Förtvålat lim?

S11: Förtvålat lim, alltså mattlim som hade blivit som tuggummi. Vi gjorde även analyser av själva luften – vilka emissioner vi hade i luften, och fick också påvisat att vi hade förhöjda emissioner i luften. De spårade vi till limmet då, att mattlimmet inte mådde bra och det avgav emissioner till rumsluften som folk i sin tur mådde dåligt av. Då var ju frågan – varför beter sig limmet i ett torrt bjälklag på det viset? Då hittade vi fukt i betongen. Då gick vi tillbaka och mätte om detta och konstaterade att – ja, vi har fukt i betongen, detta trots att vi hade en egenkontroll under själva bygget, innan mattan lades, som sade att det var torrt eller att betongen höll de stipulerade procenttalen för fukt. 

F12: Ni hade alltså mätt fukthalten, var det RBK-tekniker som gjorde det?

S12: Ja.

F13: RBK-tekniker mätte fukthalten, fann ingenting som avvek ifrån vad ni ville förvänta er, och sedan när ni gick tillbaka efter att ni fått larmsignaler var fukthalten högre än gränsvärdena?

S13: Ja.

F14: Hur mycket högre?

S14: Det var inte så där väldigt mycket högre, det var 1–2 procent högre, men då började vi grotta i detta och vi kontaktade även professor Peter Johansson på Lunds Tekniska Högskola. Han bedriver ju forskning på detta område och vi tog ju upp honom i det här för att vi skulle få någon sorts förståelse om vad det är som händer i betongen och varför. Då fick ju vi en skolning av honom där han berättade om att man håller på att förändra betongen och innehållet i betongen. Och med de här låga vct-talen som man jobbar med för att få snabb uttorkning så stänger vi in fukten i betongen kemiskt, som han förklarade det för oss. De mätinstrument vi använder och beräkningsprogrammet TorkaS, som används för att beräkna torktiderna, det kan man lägga i papperskorgen för de gäller inte för den här betongen.

Våra mätinstrument som vi använder fick vi också klart för oss att de hade så stor feltolerans, så läste vi 84 procent RF värde vet vi inte vad vi läser egentligen, för det kan vara plus eller minus 3 procent, och det blir ju ett väldigt stort spann. Det är ju 6 procent. Det gör ju att man inte litar på mätvärdena. Det kändes då som att vi står i ett gungfly här, för vi vet inte, vi kan inte ens mäta oss fram till att det är okej för vi tror inte på mätningarna, utan det är bara chansa och lägga och se vad som händer.

F15: Det vi pratar om nu, gäller det Timmersdala förskola?

S15: Ja. Konsekvensen av att detta var en totalentreprenad blev att entreprenören fick ta kostnaden. Vi fick riva ut alla nylagda master, slipa golvet och sedan lägga på Florosil, en kemisk vätska som ska stänga vattentransporten upp, en nödåtgärd. Vi vet inte om den tekniska lösningen kommer att fungera över tid.  Detta är någonting man akut tillgriper för att kunna lägga golvmatta överhuvudtaget.

F16: Hur stor är byggnaden?

S16: Det är cirka 1 000 kvadratmeter.

F17: Så för 1 000 kvadratmeter lade ni på Florosil för att strypa fukttillförseln underifrån så att inte problemen fortsätter och sedan lade ni på plastmattor på nytt. Har det gått bra efter att ni gjorde så?

S17: Ja, hittills, peppar peppar, så har det gått bra, men vi vet ju inte vad som händer. Vi vet inte hur Florosil åldras, vad händer om 2 eller 5 år? Är den slut då? Och framförallt – hur förändras fukthalten i den här betongen som har så svårt för att torka ut?

F18: När Ni uppmätte den höga fuktnivån, hur länge var det efter förskolan tagits i drift?

S18: Det var mer än 12 månader efter att förskolan tagits i drift.

F19: Det är ganska lång tid.

S19: Det är ganska lång tid. Därefter fick vi verkligen upp ögonen för detta problem.

Vi blev väldigt angelägna om att titta på vad det är för betong vi har i de andra byggprojekten. Vad händer där?

Det mesta som låg i röret för oss var ett gruppboende som redan hade gjutit sin bottenplatta och som var på väg upp med stommen. Vi konstaterade att det var samma typ av betong och sedan försökte vi aktivera så bra uttorkning som möjligt under byggskedet.

Vi gjorde en fuktmätning två månader efter gjutningen av plattan för detta gruppboende och konstaterade att den hade för hög fukthalt. Det var inte dags att lägga matta då utan det var ju fortfarande uttorkningsfas, och vi försökte förbättra uttorkningen genom att se till att det inte kom något regnvatten och avfuktade så gott vi kunde med värme och avfuktare. Sedan visade det sig att när det var dags enligt tidplanen att lägga matta och det enligt TorkaS normalt skulle ha varit uttorkat, då hade även denna betong för höga mätvärden.

Det är ju fortfarande så att mätvärdena vi får fram litar vi fullt ut inte på heller eftersom mätverktygen svajar.

I ett gruppboende valde vi att inte lägga Florosil på betongen. Vi limmade inte plastmattan. Vi löslade mattan ovanpå betongen och det har hittills fungerat. Nu har den varit i drift ett år. Vi försöker följa det och se vad som händer.

F20: När ni lägger på Florosilen. Då är det Florosilen som ger det skyddade skiktet mellan betongen och mattan?

S20: Ja.

F21: TorkaS är inte riktigt pålitligt?

S21:  Om man följer beräkningen i TorkaS ska betongen vara torr efter en viss tid. Men beräkningen håller inte. Det gör att TorkaS är inget att lita på. Vi har i dagsläget inget hum om hur lång tid tar det från att vi gjuter till att det verkligen är tillräckligt torrt. Jag vet inte om det tar 7 månader, 10 månader eller 2 år och av vad jag förstår på Peter Johansson så är det ju det som han delvis bedriver forskning på – alltså hur lång tid tar i verkligheten? Och hur påverkar det i sådana fall våra byggtider? Det var som jag sa till Peter Johansson. Det är ju inte så att vi kan vänta i 1,5 år innan man kan lägga glovmattor, utan då måste vi hitta andra tekniska lösningar. Eller så är det så att vi i framtiden bara ska jobba med luftade övergolv eller något liknande.

F22: Ni har fortsatt att använda samma betong i de nya byggnaderna och så har ni försökt hitta andra lösningar för att hantera de här problemen. Ni har inte funderat på att byta ut betongen?

S22: Jo, det har vi funderat på nu. Jag satt senaste för en vecka sedan och diskuterade hur vi ska göra på vårt nästa byggprojekt, för nu har vi gått på pumpen fyra gånger.

F23: Vad är det för betong och cement som ni har använt?

S23: Det vet jag inte men vi ligger på ett vct-tal som är under 0,40. Tidigare har ju vi från beställarsidan inte styrt detta, utan det är ju entreprenörerna som väljer sin betong utifrån premisserna att de ska torka ut så fort som möjligt. Våra entreprenörer är numera djupt införstådda i problematiken och har i sin tur gett sig på betongtillverkare och cementleverantörer.

F24: Vilka entreprenörer har du för de här olika projekten?

S24: Vi har ett lokalt företag här som heter Calles Bygg, Asplunds Bygg och sedan har vi Peab. De tre är inblandade.

F25: Calles Bygg, var de ansvariga för Timmersdala förskola?

S25: Ja. Entreprenörerna är lika villrådiga som vi, för de vill ju ha egentligen få torr betong så fort som möjligt.

F26: Men du har inte frågat dem och fått svar på exakt vilken betong som de har använt?

S26: Det har nog mina tekniker gjort, men jag kan inte svara dig här och nu vad den heter.

F27: Du tänker på flygaska i cement med mineraltillsatser?

S27: Just det, 15 procent flygaska och i en stigande grad bygger man in flygaska i betongen av miljöskäl, för att man ska bryta så lite kalksten som möjligt. Det gör att cementindustrin inte får så mycket CO2-utsläpp och kan visa att man är duktiga miljömässigt, men den här nya betongen vet man inte hur den beter sig. Man har kört ut den på marknaden utan att någon egentligen vet om det, och vi bygger med en ny cement som ingen vet något om. När vi konfronterade våra entreprenörer med detta hade de ingen aning om att det var en ny betong och de fick ställa frågan till sin betongleverantör och inte heller de visste att det var ny betong. Det var först när man kom till Cementa som säger – jo visst, det är lite nytt i betongen. Ingen är ju informerad i kedjan och sedan provar vi i skala 1:1 och nu börjar det dyka upp problem och då vet vi ju inte hur vi ska ta hand om dem. Det är det som Peter Johansson egentligen försöker titta på – hur gör vi?

F28: Så du visste inte när du ställde frågan första gången det här om betongproblemet, och när du frågade entreprenörerna visste inte de heller?

S28: Nej, de visste inget.

F29: De har då bollat över frågan till betongleverantören som heller inte visste?

S29: De visste inget.

F30: Sedan gick frågan till Cementa?

S30: Ja, alltså cementleverantören till betongleverantören – har ni ändrat i betongen? Det har ju krupit fram då att jo, det är en viss förändring, men som alla försäljare säger, det påverkar inte betongen.

F31. Ni använder RBK-tekniker för fuktmätningen i betongen?

S31: I mångt och mycket är det så. Vi brukar växla mellan två leverantörer som vi har här. Nu på det sista stället här har vi faktiskt använt båda två och då har vi haft lite fokus på vad det är för mätvärden de får fram, för de får ju inte fram samma mätvärden heller. Då börjar man skylla på olika instrument och så vidare, men jag som beställare och köpare känner mig ganska utelämnad just nu. Branschentreprenörerna vet inte hur de ska lösa det här. Våra mättekniker som kommer från opartiska institut levererar varierande värden och de skyller på instrument och så vidare, och att de måste ha breda toleranskrav när de mäter. Det gör att mätvärden de ger mig inte har något värde eftersom jag inte vet vad de säger egentligen. Det hjälper ju inte mig att få ett mätvärde som innebär plus minus tre procent det blir ju hur stor spännvidd som helst när uttorkning av en procentenhet kan ta månader. Jag måste veta om jag kan lägga på golvmatta på måndag eller om jag måste vänta ett halvår. Jag får inget svar av entréprenörerna.

Det är en bransch, tycker jag, som inte just nu kan visa på en hållbar lösning, om vi fortsätter att bygga och beställaren får hitta på lösningar för att komma runt detta. Just nu pratar vi om att vi kanske ska backa och bygga som vi gjorde förr i tiden, när vi hade våtare cement och vi fick vacuumsuga och liknande, men det har vi inte gjort de senaste 15 åren.

Om inte branschen vill kliva fram och hitta en teknisk lösning och jag måste bygga hela tiden, då måste vi hitta andra vägar fram. I sista änden är ju jag ansvarig för mina hyresgäster, att de mår bra, och jag är inte tvärsäker på om jag kan garantera det just nu.

F32: Har du tagit reda på mer om Cementas inblandning av flygaska och andra mineraler?

S32: Nej, vi har än så länge inte börjat forska i det här. Vi litar på att Peter Johanssons grupp jobbar med det här.

Som jag tolkar Peter Johansson så har bärighet och konstruktiva egenskaper naturligtvis inte förändrats, utan den stora förändringen som jag och Peter Johansson tror påverkar detta är uttorkningsprocessen. Vattnets förmåga att ta sig ur betongen igen har försämrats radikalt. Vi binder vattnet kemiskt i betongen av vad jag förstår i betydligt längre tid än tidigare, och vi har ingen kontroll över hur lång tid tar det egentligen för den nya betongen att torka ut.

F33: Och ingen annan har det heller?

S33: Nej. Våra beprövade teoretiska uttorkningsmallar som TorkaS, de fungerar inte längre. Våra traditionella sätt att mäta uttorkning för att sedan beräkna när vi kan lägga mattor, alltså de fysiska mätinstrumenten på plats, fungerar inte heller, de är inte tillförlitliga de värden vi får, eftersom mätfabrikanten har sådana toleranser så de kan inte vara så knivskarpa längre. Om det i sin tur beror på att mätmetoden som sådan inte är anpassade till den nya betongen, det vill säga att de inte klarar av att mäta i den här nya betongen, det är en annan fråga. Det är mellan mätinstrumentet och betongen, de kanske inte harmoniserar längre. Det dyker upp så många frågor i den här kedjan som inte är utklarade.

F34: Det här måste ju betyda att Cementa inte själva har grepp om läget? 

S34: Eller så har de ingen kunskap om hur cementen uppför sig i verkligt tillstånd?

F35: Precis, någon förklaring åt det hållet. Det är ju så också att det är kunden som har rätt eftersom du betalar.

S35: Jag får ju en produkt som inte jag kan leva med med mina hyresgäster, de blir sjuka på grund av att limmet förtvålar och limmet förtvålas på grund av att det är för hög fukthalt i betongen och det i sin tur beror på att den aldrig torkar. Jag har ju ett arbetsmiljöproblem som jag får på mig från förskolelärare och föräldrar som säger att – vi kan inte vara i skolan, du får stänga skolan.

Det kan man naturligtvis inte tillåta, jag ska ju erbjuda ett friskt hus till mina hyresgäster, det är mitt lagliga ansvar, och jag vet inte om jag kan göra det längre. Jag har inte tillräckligt bra verktyg i dag för att säkerställa att jag kan leverera det. Är det så att vi som beställer måste hitta alternativ, det är så bakvänt.

Här måste ju branschen ta ett ansvar och erkänna att – ja, vi har ett problem, vi måste lösa det och vi löser det här på det sättet. Köra huvudet i sanden löser ju inga bekymmer för mig i alla fall. 

F36: Är det något mer?

S36: Vi har nog pratat om det mesta. Just nu är det här ett dagligt problem för oss. Vi har ett program att bygga framöver, vi ska bygga en förskola per år och en grundskola vart tredje år och vi ställs ju inför frågetecknet – kan vi fortsätta bygga som vi har gjort de sista åren eller måste vi ändra vår idé?

Om vi säger så här, vi kan inte använda betongbjälklag, om det skulle gå så långt och det är ju otroligt drastiskt, för att vi inte litar på dem längre, vi kan inte garantera hälsan för skolbarnen.

Vad ska vi göra istället, vad ska vi ha, inte vet jag, träbjälkslag? Det blir så drastiskt. Branschen måste ju samarbeta för att hitta ett problem och Cementa vill väl sälja cement i framtiden också och byggarna vill ju säkert bygga med betong, det vill jag också, men det kan inte vara på konsekvens av att folk mår dåligt.

F37: Om du ser detta problem i nationell skala. Bara i Skövde handlar det om extrakostnader för miljonbelopp. Är det klart att entreprenörerna åker på att ta det ekonomiska ansvaret?

S37: Nej, det beror på entreprenadformen. Om det är en totalentréprenad så ansvarar entréprenören. Om det är en utförandeentreprenad är det beställarens ansvar. Normalt är ju inte vi nere och petar i betongkvaliteter utan det är ju entreprenören som utifrån projektets förutsättningar väljer och sedan beställer.

F38: Så när det är totalentreprenad, i sådana lägen är det entreprenören som sitter med Svarte Petter?

S38: Ja och de har ju ett intresse av att se till att det är torrt så att de slipper skador.

F39: Hur länge gäller garantin för en totalentreprenad?

S39: Det är olika, det beror på avtal, men det är 2–5 år, det beror på vad man har avtalat.
 
Göte Andersson
..........

Kommentar: Byggvärlden har även sökt en kommentar från Professor Peter Johansson vid Lunds Tekniska Högskolan till denna intervju med Ingemar Linusson men Peter Johansson har inte haft tid att svara.

 
Finns det fler byggprojekt med samma problematik som det i Skövde ute i landet? 

Tipsa gärna Byggvärlden: info@byggvarlden.se

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!