Tanken bakom lagen om offentlig upphandling är sund: det offentliga ska välja den bästa kandidaten i förhållande till pris. Men när upphandlingarna avgörs är det oftast enbart priset som står i fokus, på grund av sin låga nivå. Detta innebär bara en sak, vi pressar varandra för hårt.
Marginalerna i vår bransch är redan små. Ändå pressar vi varandra att i offentliga upphandlingar sätta inhumana priser, långt under vad som förhandlats fram i kollektivavtalen. Prispressen har inneburit att allt fler av branschens företag inte lämnar anbud alls. Det är en förlust för alla. När 20 procent av Sveriges BNP och hela 14 procent av EU:s BNP utgörs av offentliga upphandlingar blir det tydligt att förändring måste till.
Om spelreglerna sätts på ett sätt som gör att priset får trumfa allt annat är det i praktiken omöjligt att göra schyssta affärer. De företag som ändå försöker göra rätt riskerar att slås ut. Och de företag som chansar på låga kalkyler får kämpa sig igenom projekt med ständiga kompromisser. Resultatet blir varken bra för branschen eller beställarna, och därigenom inte heller för samhället.
Press på chefer och ledare
Det skapar orimlig press på chefer och ledare och skapar helt fel incitament för att vinna uppdraget. Tidigare har jag skrivit om den rävsax chefer och ledare sitter fast i. Då skrev jag att antingen gör man rätt och sätter ett marknadsmässigt pris, förlorar affären och därefter riskerar att förlora jobbet. Eller så chansar man och vinner affären, men får leva med pressen att jaga osunda effektiviseringar eller till och med tumma på säkerheten.
Och då har vi inte ens nämnt den toxiska känslan som kommer av att jobba i ett prisdumpat projekt. Lyckas man inte ro projektet i hamn, då förlorar man jobbet ändå. Det är ett system som sätter orimlig press på chefer och skapar helt fel incitament.
Sen dess har inget hänt.
Priser pressas under kollektivavtalen
Ett absolut minimikrav borde vara att prissättningen i offentliga upphandlingar åtminstone ligger i nivå med de kollektivavtal som gäller i branschen. I dag ser vi tyvärr exempel på anbud där timpriserna hamnar långt under den nivån. Det innebär inte bara en risk för osund konkurrens, utan också för arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet i projekten. När priset pressas under kollektivavtalets nivå blir det i praktiken omöjligt att genomföra affären på ett schyst och hållbart sätt. Hur anbudsgivarna motiverar sina priser vet vi lite om, men det har rapporterats om att systemet inte fungerar som tänkt.
Offentliga upphandlingar borde istället bana väg för framtidens byggbransch. I en ny rapport beskriver Skanska hur offentlig upphandling kan bli en motor för klimatomställning, innovation och konkurrenskraft. Rapporten pekar på behovet av en ny logik: från att stirra oss blinda på lägsta pris till att väga in livscykelkostnader, klimatpåverkan, kvalitet och innovationskraft. Offentlig upphandling kan då bli det den borde vara, ett verktyg för samhällsbyggande, istället för en rävsax för chefer.
Vi ser redan företag som försöker gå före. Vissa driver på för att upphandlingar ska inkludera tydliga krav på arbetsmiljö, säkerhet och klimat. Andra har satt höga klimatmål och ser offentlig upphandling som en nyckel för att skala upp lösningar som minskar byggsektorns utsläpp. Viljan finns i branschen, men den måste mötas av beställare som premierar långsiktighet framför kostnadsbesparingar.
Vad måste förändras?
Så vad behöver förändras? Jag ser tre avgörande saker:
Dela ansvaret. Vi behöver chefer som vågar stå emot prisdumpning och beställare som tar sitt ansvar för att skapa förutsättningar för sunda affärer.
Sluta premiera lägsta pris. Livscykelkostnader, klimatpåverkan och innovationskraft måste väga tyngre än kronor och ören på sista raden. Dessutom sabbar prisfokuset allt form av förtroende mellan entreprenör och upphandlare.
Stärk förfrågningsunderlagen. Kraven måste vara relevanta, tydliga och spegla verkligheten. Det ger både rättvisare konkurrens och bättre slutresultat.
Som ordförande för Byggcheferna möter jag många som vill bidra till förändring men som känner att spelplanen är sned. Det är inte viljan som saknas, det är förutsättningarna och samarbetet. Ska vi locka fler företag att lämna anbud, driva innovation och ta vår del av klimatansvaret måste vi våga tänka om i upphandlingsförfarandet. Vi på Byggcheferna vill därför bjuda in till ett samtal mellan alla olika parter för att hitta lösningar på ett problem som drabbar oss alla. Har du idéer och vill vara med i samtalet? Hör av dig till mig på [email protected]
/Jeanet Corvinius,
ordförande Byggcheferna
