Nybildade Nätverket för seriösa byggare markerar med sin programförklaring samma attityd som justitieminister Strömmer. Dags att gå från ord till handling!
Men – en smula talande – är att det först och främst är ett antal enskilda företag som griper initiativet.
Från den 1 december gäller nya sekretessregler i Sverige. Den drivande kraften bakom lagstiftningen har varit Justitieminister Gunnar Strömmer som med sitt personliga engagemang lyckats göra brottsbekämpningen till ett av regeringens politiska trumfkort.
Den nya lagstiftningen innebär i korthet att svenska myndigheter fritt kan dela information med varandra för att förebygga och stoppa brott, fusk och felaktigheter. Regeringen beskriver reformen som ett systemskifte i kampen mot den kriminella ekonomin, där inte minst kriminella företag länge utnyttjat stuprören inom offentlig sektor.
I samband med presskonferensen gjorde Strömmer en viktig markering: ”Lagstiftningen i sig kommer inte att göra jobbet, utan med den här reformen kommer också höga förväntningar och krav på förändring och förflyttning.” Strömmer påpekade på att myndigheterna redan från den 1 april i år delgivits en skyldighet att dela information med polisen men utan att det lett till några mer synbara effekter. Vad Strömmer på välpolerad politisk svenska egentligen säger: – nu har vi gjort vårt. Nu förväntar jag banne mig att ni lyfter på häcken och börjar agera utifrån de verktyg som ni fått.
Lagändringen har potential att påverka den del av problematiken där stat och myndigheter har ansvaret, d v s felaktig folkbokföring, svart arbetskraft, falska löneintyg, målvaktsföretag m m som har till syfte att undvika skatt och sociala avgifter. Bra så.
Det vi i vardagligt tal kallar för arbetslivskriminalitet är dock i praktiken fråga om ekonomisk brottslighet med två olika beståndsdelar. Staten har ansvaret för skatter, arbetstider och socialförsäkringar. Arbetsmarknadens parter har ansvaret för att kollektivavtalade löner, traktamentsvillkor och att trygghetsförsäkringar hedras.
När nu staten kliver fram på ett föredömligt sätt kan man tycka att Byggföretagen och de andra arbetsgivarorganisationerna inom byggområdet (Installationsföretagen, Plåt & vent, Måleriföretagen) borde se sitt ansvar och kliva fram på motsvarande sätt. Än så länge har vi dock inte sett så mycket av den saken. Byggföretagen har tvärtom gjort till en av sina huvudfrågor att aktivt motverka en begränsning av långa UE-kedjor och även agerat kontraproduktivt vag gäller tillämpning av lönebegrepp, traktamentsvillkor, uppföljning av kompetenskrav/lönesättning med mera.
Det är som att Byggföretagen inte vill ta in att exploateringen av den utländska arbetskraften är själva brottsverktyget med följd att konkurrensen snedvrids och att de seriösa företagen drabbas, inte minst många av deras egna medlemmar.
Kanske ser vi dock början till ett ökat ansvarstagande från branschens sida. I slutet av förra veckan (4/12) offentliggjordes på DI debatt bildandet av Nätverket för seriösa byggare, ett frivilligt initiativ av 18 bolag inom byggsektorn. Nätverkets 12-punktslista kan studeras i sin helhet på nfsb.se och innebär långtgående, frivilla åtaganden för att åstadkomma en sund byggbransch. En trettonde (valbar) punkt uttrycker en vilja att lära av varandra i ett löpande erfarenhetsutbyte.
Med nätverkets programförklaring öppnas i praktiken en ny front mot fusk och kriminalitet inom byggbranschen. Nätverket – som är öppet för att alla att ansluta sig – markerar med sin programförklaring samma attityd som justitieminister Strömmer. Dags att gå från ord till handling! Men – en smula talande – är att det först och främst är ett antal enskilda företag som griper initiativet. Kanske är det andra som borde ha ”lyft på häcken” och gått före.
/Lennart Weiss,
senior rådgivare Akrimgruppen AB
