Debatten om Boverkets föreslagna klimatgränsvärden har stundtals blivit allt för polariserad. Vi behöver minska samhällsbyggnadssektorns klimatpåverkan. Men gränsvärden för nya byggnader är bara en del – inte hela lösningen. Vi måste se till helheten för att komma ännu längre, skriver företrädare för Byggherrarna Sverige.
Byggsektorn behöver minska sin klimatpåverkan. Bindande gränsvärden för byggnader bidrar till utveckling av byggprodukter, effektivare projektering och smartare materialanvändning. Samtidigt har diskussionen om Boverkets rapport “Regler för livscykel GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan” begränsas till vilken ambitionsnivå på gränsvärden som är tillräckligt hög. Det är en viktig fråga, men inte den enda.
Ett gränsvärde får inte styra bort från helheten
Byggherrarna anser att Boverkets föreslagna gränsvärden är försiktiga. Men beräkningsmetoderna, datatillgången och kraven varierar idag. Att då ensidigt fokusera på utsläppen från byggskedet – innan sektorn är mogen – riskerar att skapa suboptimeringar. En byggnad kan utformas för att minimera klimatpåverkan vid uppförandet, men samtidigt bli mindre flexibel. Om byggnaden behöver byggas om eller rivas går klimatvinsten förlorad. Regelverket måste ge utrymme för kunskapsuppbyggnad genom praktisk erfarenhet för att utveckla kraven succesivt.
Alla delar av samhällsbyggnadssektorn påverkas inte av den nya regleringen. Boverkets gränsvärden gäller exempelvis inte infrastruktur, som har stora klimatavtryck. Gränsvärden är alltså bara är ett av många politiska verktyg som kan minska sektorns utsläpp. Styrmedel som främjar innovation, cirkulära materialflöden, bättre anpassad avfallslagstiftning, kompetenshöjande insatser eller bättre tillgång till tillförlitliga klimatdata har därför minst lika stor betydelse för helheten.
Gemensamma spelregler behövs för svensk konkurrenskraft
Något som inte fått lika stort utrymme i debatten är den övergripande implementeringsprocessen Boverket föreslår. Övergången till det nya regelverket innebär idag avbrott i rapportering och kunskapsuppbyggnad, det är olyckligt och riskerar bromsa utvecklingstakten.
Klimatdeklarationer, beräkningar av livscykel-GWP, EU-taxonomin och andra klimatrelaterade krav bör så långt möjligt använda samma metoder och data. Boverket anser att Sverige kan komma behöva nationella särkrav på produktinformation. Det är en väg vi inte bör gå. Det riskerar att öka administrationen, försvåra jämförelser och skapa onödiga hinder för leverantörer som verkar på flera marknader. Här behövs harmonisering på europeisk och nordisk nivå. Parallella system riskerar att öka komplexiteten och minska produktivitet försvåra både kontrollen och jämförbarheten.
Målet är minskad klimatpåverkan
Rätt gränsvärden är viktigt för Sveriges omställning men vi behöver komma bort från föreställningen att klimatgränsvärden ensamma kan lösa byggsektorns klimatutmaning. Sektorn kan inte gå med på en implementering som inte harmoniserar med våra grannländer. Det riskerar att hämma svensk konkurrenskraft och samtidigt försvåra erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling – inom ett område där det fortfarande finns mycket att lära.
Lilly Rosander,
Affärs och branschutvecklingsexpert, Byggherrarna Sverige
