För tredje året i rad minskar antalet kommuner med brist på bostäder. I år anger 212 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder på bostadsmarknaden. Det är 28 kommuner färre jämfört med för ett år sedan, och 43 kommuner färre jämfört med 2017. Det framgår av Boverkets bostadsmarknadsenkät.
Det är nu också fler kommuner som uppger att de har en bostadsmarknad i balans. Totalt 66 kommuner, eller 23 procent, anger att bostadsmarknaden är i balans. Det är 20 fler än förra året. Det är främst små kommuner som rapporterar balans på bostadsmarknaden. Det är kommuner i storstadsregionerna och större högskolekommuner som uppger underskott på bostäder. Av de kommuner som anger balans har Östersund störst folkmängd, med cirka 64 000 invånare. Åtta kommuner anger att de har överskott på bostäder.
Höga produktionskostnader är det främsta hindret för ett ökat bostadsbyggande, enligt kommunerna. Många anger också att bostadsbyggandet begränsas av att det är svårt för privatpersoner att få lån eller att lånevillkoren är för hårda.
Det allmännyttiga bostadsbeståndet ökade med närmare 9 600 bostäder under 2019 utifrån kommunernas bedömningar. Därmed tillkom 3,5 gånger så många allmännyttiga bostäder som året innan. Bland annat färdigställdes totalt drygt 10 200 nya bostäder. Samtidigt såldes cirka 2 350 och av dessa ombildades drygt 330 bostäder till bostadsrätter.
De flesta kommuner erbjuder särskilda boendelösningar och insatser för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är ofta kommunernas socialtjänster som hanterar den typen av boendefrågor. Det är 248 kommuner som svarar att de hyr ut lägenheter i andra hand. Totalt sett beräknas det finnas cirka 20 500 lägenheter som hyrs ut i andra hand med stöd av socialtjänstlagen.
Resultaten i årets bostadsmarknadsenkät tyder på en viss förbättring på bostadsmarknaden för flera grupper. I likhet med situationen på bostadsmarknaden som helhet har antalet kommuner med underskott för ungdomar minskat för tredje året i rad. Fortfarande råder det emellertid underskott på bostäder för ungdomar i 210 kommuner. Den vanligaste åtgärden som kommunerna gör för att underlätta ungdomars bostadssituation är en generell satsning på bostadsbyggande.
Det är 18 kommuner färre som bedömer att de har underskott på särskilda boendeformer för äldre jämfört med förra året. Statistik från SCB visar att byggandet av specialbostäder har varit högt de senaste åren, vilket kan vara en förklaring. Antalet kommuner som uppger att det inte finns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning ökade under flera år, men för andra året i rad har det skett en minskning.
Det råder underskott på bostäder för anvisade nyanlända i drygt hälften av landets kommuner. Samtidigt beskriver flera kommuner att situationen har stabiliserats något till följd av att antalet anvisade nyanlända har minskat jämfört med tidigare år. Särskilt svår är dock situationen för självbosatta nyanlända där cirka två av tre kommuner bedömer underskott på bostäder. Kommuner beskriver hur självbosatta nyanlända, med svag förankring på bostadsmarknaden, ofta hamnar i tillfälliga boendelösningar med osäkra hyreskontrakt och låg boendestandard.
Det saknas fortfarande bostäder för studenter i landets högskolekommuner. En kraftig ökning av antalet studentbostäder har dock skett de senaste åren och enligt kommunernas bedömningar kommer ytterligare 8 200 nya studentbostäder påbörjas runt om i landet under 2020 och 2021. Det är samtidigt osäkert hur coronapandemin påverkar bostadsbyggandet. Trycket på studentbostäder kan till följd av pandemin också öka framöver. Det förändrade läget på arbetsmarknaden innebär att fler i närtid kommer söka sig till universitet och högskolor för att påbörja studier.
Om bostadsmarknadsenkäten:
Varje år besvarar kommunerna en enkät från Boverket där de ger sina bedömningar i olika frågor. Med underlag från nästan alla 290 kommuner kan Boverket ge en unik och sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige 2020. Observera att enkäten besvarades av kommunerna i slutet av 2019 och i början av 2020, innan coronapandemin bröt ut. Med stor sannolikhet kommer pandemin påverka bostadsmarknaden, både vad gäller bostadsbyggande och bostadsförsörjning.