Boverket öppnar klimatdatabas

Boverket öppnar klimatdatabas
BoverketsBoverkets Klimatdatabas ska ge byggherrar ett bättre underlag för att välja byggprodukter som genererar lägsta möjliga CO2-utsläpp. Foto: Susanne Bengtsson

1 mars 2021 öppnades Boverkets klimatdatabas. Detta är ett viktigt steg mot en grönare byggbransch. Därmed etableras statligt reglerade koldioxidvärden för byggprodukter för första gången.
– Min bedömning är att från och med juni 2021 finns en teknisk plattform som gör det möjligt för Sverige att införa en obligatorisk klimatdeklaration från 1 januari 2022, säger Martin Erlandsson, ledande expert på IVL.

Klimatdatabasen ska ge byggbranschen bättre möjligheter att jämföra CO2-värden för enskilda byggprodukter och välja de byggprodukter som orsakar minst koldioxidutsläpp. Boverket, staten och byggbranschen arbetar helt enkelt för att införa ett tekniskt kontrollsystem så att byggherrar och entreprenörer kan reducera CO2-utsläppen kraftigt vid nyproduktion av byggnader.

I den nya statliga klimatdatabasen anger Boverket koldioxidvärden för enskilda byggprodukter och energivaror som används i byggprocessen. I databasen finns CO2-värden för 171 resurser (byggprodukter) som tillsammans svarar för 80–90 procent av klimatbelastningen för nya byggnader.

– Det är ovärderligt att Boverkets Klimatdatabas nu kommer. Stockholmshem får därmed ett bättre underlag för att välja byggprodukter som genererar lägsta möjliga CO2-utsläpp. Stockholmshem är ett av landets största bostadsföretag och vår nyproduktion omfattar cirka 500 nya lägenheter per år, säger Johanna Wikander, hållbarhetschef.

Det är IVL Svenska Miljöinstitutet som har upprättat Boverkets Klimatdatabas. IVL har också startat ”Byggsektorns Resurshubb” och den innehåller en kopia av Boverkets databas och en databas med mer detaljerad information om CO2 per byggprodukt från enskilda leverantörer. Dessa dokument kallas EPD (Environmental Product Declaration). IVL har idag mer än 2 750 EPD för lika många byggprodukter.

Dessa EPD är mycket viktiga eftersom de i normalfallet har lägre CO2-värde än de värden som anges i Boverkets Klimatdatabas. Boverket har beslutat att det så kallade generiska CO2-värdet ska ligga 25 procent högre än normalvärdet för CO2 i en EPD som avser samma typ av produkt. Syftet med detta är att Boverket vill stimulera alla produktleverantörer att ta fram nya EPD med låga CO2-värden. Därmed ökar konkurrensen mellan byggproduktleverantörerna och de som genererar minst koldioxid vinner på marknaden.

Den samlade lösning som Boverket, IVL och andra aktörer i byggbranschen är på väg att införa kommer därför att leda till ökad konkurrens mellan produktleverantörerna.

Byggbranschens tjänsteleverantörer spelar en central roll. Skanska är ett tydligt exempel. Skanska köper en informationstjänst för Life Cycle Analysis (LCA) som heter Anavitor som är kopplad mot byggsektorns Resurshubb från IVL. Det är Åkej AB som erbjuder Anavitor som beräkningsstöd och LCA-verktyget hämtar data ur Boverkets Klimatdatabas via IVLs Resurshubb. Denna information är redan tillgänglig så att alla Skanskaprojekt i Sverige med en enkel knapptryckning kommer åt klimatdatabasen och alla EPD.

Andra byggentreprenörer får sin information på motsvarande sätt. Det innebär att antalet byggföretag som själva kommunicerar direkt med Boverkets Klimatdatabas eller IVLs Resurshubb är begränsat. I normalfallet är det ett IT-företag som gör informationen tillgänglig. Det betyder att medelstora och stora byggföretag betalar för att få tillgång till klimatinformationen.

IVL har dock beslutat erbjuda en gratistjänst så att de minsta företagen får tillgång till basinformation från IVL via en app som uppdateras löpande. Den kallas Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg.

Ett annat företag som ser positivt på Boverkets Klimatdatabas är Elecosoft som säljer kalkylprogrammet Bidcon som även hanterar klimatvärden. Företaget har cirka 1 800 kunder i byggbranschen, typ entreprenörer, som köpt programmet.

– Elecosoft har under ett antal år arbetat med klimatvärden i vårt kalkylprogram Bidcon. Detta för att man i tidiga skeden på ett enkelt och smidigt sätt ska kunna ställa klimatpåverkan sida vid sida med kostnader vid exempelvis materialval, säger Julia Hedlund i Elecosoft.

– Hittills har användaren i Bidcon kunnat se klimatvärden som vi tagit fram i samarbete med konsultföretaget Tyréns. Det är glädjande att Boverket nu släpper en gemensam databas för branschen. Då kan alla jämföra samma värden, oavsett programvara eller tillvägagångssätt. Vi har förberett oss för att kunna använda dessa värden i vårt kalkylprogrammet och har för avsikt att göra dem tillgängliga för våra kunder så snabbt som möjligt. Därför har vi redan påbörjat arbetet med att lägga in värdena från Boverkets klimatdatabas, säger Hedlund.

Programleverantörernas arbete har verkligen kommit igång.

– Min bedömning är att från och med juni månad 2021 finns en teknisk plattform som gör det möjligt för Sverige att införa en obligatorisk klimatdeklaration från 1 januari 2022, säger Martin Erlandsson, ledande expert på IVL.

Kristina Einarsson i Boverket anger att Boverket räknar med att regeringen senare denna månad publicerar en proposition (ett lagförslag) om införande av klimatdeklaration från 1 januari 2022. Riksdagen beräknas besluta om lagen i juni månad.