Nyheter

Branscherna som är bäst på digitalisering

De större bolagen är generellt bättre på att investera i ny teknik. Foto: Visma.

Finans-, försäkrings- och fastighetsbranschen hamnar i branschtoppen efter offentlig sektor när det gäller digitalisering. Fastighetssektorn har en digitaliseringsgrad på 48 procent, vilket är åtta procent högre än riksgenomsnittet.  Det visar Vismas senaste digitaliseringsindex.

Undersökningen från Visma bygger på hur 1 200 vd:ar och ekonomichefer har rankat den egna verksamhetens digitaliseringsgrad när det gäller ekonomiska och administrativa processer. Resultatet visar hur långt svenska bolag har kommit i sin digitala resa, där riksgenomsnittet ligger på 38 procent.

– Digitaliseringen sveper över alla branscher och formar om organisationers interna processer likväl som kunderbjudande. Den digitala resan är lika viktig internt som externt. Det finns fortfarande en outnyttjad potential att digitalisera internt för att reducera manuell handläggning och spara tid och resurser, säger Carola Lissel, vd för Visma Software AB.

Av alla branscher har offentlig sektor högst digitaliseringsgrad. Här når index upp till hela 52 procent. Andra som också placerar sig högt är organisationer inom finans, fastighetsverksamhet, detaljhandel och kommunikation. Lägst digitaliseringsgrad finns inom transport, utbildning, byggverksamhet samt hotell- och restaurangbranschen.

– I toppen finns branscher som drivit digitaliseringen under en längre tid. Många av dem jobbar mot en slutkonsument som efterfrågar digitala lösningar och hela verksamheten rör sig därför mer naturligt dit. I botten är branscher som upplevt stora omställningar senaste åren med pressad lönsamhet och knappa medel att kunna genomföra digitaliseringsprojekt, säger Carola Lissel.

Hon tycker att det är mest överraskande att offentlig sektor hamnar i topp.

– Historiskt sett har de inte varit lika snabba som privata bolag att ta till sig ny teknik, men man får komma ihåg att de vänder sig till medborgarna som ligger ännu ett steg längre fram och är vana att använda digitala hjälpmedel. Dessutom har man ett uttalat mål att bli mer digitaliserade, det finns ett lagförslag inom offentlig sektor om att helt övergå till digitala fakturor senast november 2018. Där ligger våra grannländer före, Norge har redan en lagkrav och skulle vi tidigarelägga kravet med sex månader skulle vi kunna spara 600 miljoner kronor.

Att byggbranschen får så låga siffror medan fastighet och verkstad hamnar högt upp kan förklaras med att det kan vara många mindre familjeföretag som inte kan investera i digitala verktyg och kanske har många mindre leverantörer som inte har kommit lika långt fram.

– De större bolagen är generellt bättre på att investera i ny teknik. Handel och verkstad behöver bedriva en effektiv lagerhantering, vilket kan förklara de höga siffrorna där. Alla som vänder sig mot konsument bör erbjuda digitala lösningar i hög utsträckning. Hotell- och restaurang ligger lågt, kanske är det mycket mindre familjeföretag även där och det är en konkurrensutsatt bransch, säger Carola Lissel.

De branscher som ligger längre ned kanske också har generationsväxlingar framför sig. Inom kultur och fritid är det dessutom en stor del ideellt arbete med knappa resurser.

– Fastighetsbranschen är ett typexempel på en bransch där man har ett långsiktigt perspektiv på sina investeringar. En kalkyl för energieffektiviserande åtgärder eller administrativa effektiviseringar bygger på samma princip. Därför blir det självklart att ta vara på potentialen som digitaliseringen ger, även inom administrativa funktioner, säger Peter Östman på Vasakronan i en kommentar.

De tillfrågade i undersökningen uppger att de får digitala fakturor skickade till sig till 22,6 procent. När det gäller den egna verksamheten uppger man att 30,9 av fakturor och liknande går iväg digitalt.

– Offentlig sektor har under lång tid varit drivande genom att kräva fakturor digitalt. Många har därför tvingats att producera fakturor digitalt för att kunna leverera till offentlig sektor, men få utnyttjar potentialen av denna investering gentemot övrig kundbas fullt ut, säger Lars Borglund, produkt- och utvecklingsdirektör på Visma.

Han tycker att ett digitalt betalningsflöde mot bankerna bör vara standard 2016 för de som har volymer inom området. På frågan hus stor andel av företagets leverantörsbetalningar som är automatiserade och matchas direkt mot betalningsförslag uppskattas det till 45,6 procent.

Cheferna uppger att reseräkningar och andra utlägg redovisas digitalt till 22 procent och tidrapportering till 56,6 procent.

– Det här är en process som ökar stadigt, det finns många tjänster på marknaden som inte kräver några större investeringar, ändå verkar många företag arbeta med äldre systemlösningar, säger Lars Borglund.

Ser vi till de regionala skillnaderna så hamnar Västerbottens län i topp med 44,1 procent, följt av Jönköpings och Kronobergs län. Stockholms län ligger på 40,6 och Västra Götaland 36,4 procent. I botten ligger Skåne län, Örebro och Jämtland där den senaste noterar 30,1.

Högst index har företag med flest anställda. De är också de som tjänar mest på att automatisera flöden som tidrapportering, utlägg och attest. Den enda kategori som hamnar under Sverigeindex är de som har 20 – 49 anställda, även om de också skulle tjäna på att bli mer digitaliserade.

Rankning – så digitala är Sveriges branscher
Listan nedan är en rangordning av SNI-koderna som är en standard för svensk näringsgrensindelning.

1. Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring: 52 %
2. Finans- och försäkringsverksamhet: 48 %
3. Fastighetsverksamhet: 46 %
4. Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar: 44 %
4. Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar: 44 %
6. Informations- och kommunikationsverksamhet: 43,7 %
7. Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering: 41 %
8. Annan serviceverksamhet: 40 %
8. Försörjning av el, gas, värme och kyla: 40 %
8. Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster: 40 %
11. Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik: 39 %
11. Tillverkning: 38 %
11. Vård och omsorg; sociala tjänster: 38 %
Sveriges digitaliseringsindex 38 %
14. Parti- och provisionshandel utom med motorfordon: 37 %
15. Hotell- och restaurangverksamhet: 35 %
16. Byggverksamhet: 33 %
16. Utbildning: 33 %
18. Transport och magasinering: 28 %
19. Jordbruk, skogsbruk och fiske: 27 %
20. Kultur, nöje och fritid: 25 %

Källa: Vismas Digitaliseringsindex 2016

Jenny Marcuson Fors