Byggbranschen är en stor arbetsgivare i Sverige med över 300 000 anställda.
Med målet att bygga 700 000 bostäder till 2025 kommer detta ändå inte att räcka till.
Utländska företag och utländsk arbetskraft kommer att behövas eftersom antalet nyutbildade endast kan ersätta de som går i pension.
Konkurrens på lika villkor är bra och vi välkomnar alla seriösa företag. Vi har redan sett en ökad utländsk konkurrens i vår sektor.
Vi ska dock komma ihåg att den svenska marknaden inte är så stor i ett europeiskt perspektiv samt att våra regelverk kring plan- och bygglovsprocessen kan uppfattas som hinder för utländska bolag att etablera sig i Sverige.
Att pressa kostnadsnivåer är naturligt för alla företag. Även om det enligt forskare är omöjligt att jämföra produktiviteten på den svenska byggmarknaden med andra länders måste det i alla branscher finnas en vilja att ständigt förbättra sig och så är det naturligtvis även i byggbranschen. I diskussionen om kostnadsnivåer och konkurrensen på den svenska byggmarknaden förekommer dock en del myter som kan besvaras med fakta så att vi kan få en mer konstruktiv diskussion.
Det sägs att det är dyrt att bygga i Sverige. Det stämmer till viss del, men det finns strukturella förklaringar till den kostnadsnivå vi har:
· Den svenska lönenivån är betydligt högre än snittet inom EU, lönekostnaderna för byggnadsarbetare är nästan dubbelt så höga.
· Momssatsen i Sverige är 25 procent, betydligt högre än EU-snittet.
· Vi har höga nationella krav på energi- och klimatanpassning som bidragit till en kostnadsökning.
· Även ökade lokala krav, gestaltningsprogram, byggande i ett särskilt material och tolkningar av nationella regler förekommer som kostnadsdrivare.
· Svensk byggindustri har höga krav på säkerhet. Det kostar, men har också lett till att vi har en nedåtgående trend av arbetsolyckor, lägst antal dödsolyckor inom EU, låg sjukfrånvaro och lägre risk för förtidspension än genomsnittet för alla andra yrkesgrupper. Det är vi stolta över och kommer inte att göra avkall på.
Konkurrenssituationen inom byggbranschen sägs vara dålig och bestå av ett fåtal stora företag. Det är inte sanningen. I själva verket domineras branschen av små företag. 94 procent av företagen har färre än 10 anställda. Det stämmer att det bara finns fyra stora börsnoterade företag. Antalet anställda i dessa motsvarar cirka 10 procent av de anställda i byggindustrin. De tre största byggföretagens omsättning motsvarar cirka 20 procent av branschens hela omsättning. Detta tyder på att konkurrensen är god, därmed inte sagt att den inte kan bli ännu bättre och det finns självklart plats för fler företag.
Det tar tid att bygga i Sverige. Det är inte ovanligt att det tar 7-10 år från idé till färdig bostad i Stockholm. Här finns en klar förbättringspotential. Till exempel tar överklagande tid men förändrar oftast inte projektet. Miljöbalken innehåller också starka skyddsinstrument och detaljeringsnivåer som fördröjer planerings och tillståndsprocesser utan att det leder till ändring i sak. De långa ledtiderna gör att det är svårt för mindre företag att satsa. Kortare tider skulle kunna leda till en ökad konkurrens.
Om det vore sant att det är dyrt att bygga i Sverige, att kostnaderna ökat orimligt snabbt över tid och att konkurrensen är satt ur spel borde rimligen vinstmarginalerna i branschen vara mycket höga jämfört med andra branscher där en god konkurrens förutsätts råda. Vid en jämförelse med tillverkningsindustrin de senaste åren har vinstutvecklingen varit i princip jämbördig.
Menar våra politiker allvar med att öka konkurrensen finns det åtgärder som gör det enklare för fler, både svenska och utländska företag, att verka på den svenska marknaden. Vi välkomnar internationella företag och vi vill att affärerna handlas upp med samma villkor för en sund konkurrens. Vi vill inget hellre än att ta en diskussion om förutsättningarna för att bygga fler bostäder, men vi bör göra det utifrån fakta och inte mer eller mindre ogrundade påståenden.
Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier
