De svenska hushållen får byggindustrin att varva upp avsevärt. Det är främst produktionen av nya bostäder som stiger snabbt.
Nästa år dämpas dock utvecklingen när både bostads- och anläggningsmarknaden bromsar in.
Det visar en ny konjunkturprognos från Sveriges Byggindustrier.
Svensk ekonomi växte måttligt förra året. Det som ändå höll takten uppe var hushållen som genom ökade konsumtionsutgifter och en mycket stark efterfrågan på nya bostäder bidrog till att hålla hjulen igång. Hushållen fortsätter att hålla i taktpinnen ännu en tid, men framöver ökar utrikeshandelns betydelse. Världsekonomin börjar återhämta sig och får en vitamininjektion i form av sjunkande oljepriser.
Totalt sett ökade bygginvesteringarna med starka 12 procent 2014. Uppgången inom bostadsproduktionen gör att investeringarna fortsätter att stiga med 8 procent i år. Bostadsbyggandet har satt ordentlig fart de senaste två åren och lyft till en nivå på nyproduktionen som tycks motsvara det som hushållen mäktar med att efterfråga. Antalet påbörjade lägenheter ökade med drygt 9 000 till ungefär 40 000 i fjol.
– Bostadsinvesteringarna steg kraftigt förra året och en viktig förklaring är att hushållen blivit finansiellt allt starkare. Denna drivkraft, som ligger bakom de senaste årens ökade efterfrågan på nya bostäder, riskerar att avta till följd av obligatoriska amorteringskrav och höjda inkomstskatter, säger Johan Deremar , nationalekonom Sveriges Byggindustrier.
Samtliga delsektorer inom byggandet växer i år. Nästa år förutses däremot anläggningsinvesteringarna sjunka något i såväl privat som offentlig sektor.
– Det finns smolk i glädjebägaren. Det är att anläggningsmarknaden minskar, mycket på grund av att de offentliga väginvesteringarna minskar men även de privata investeringarna inom energi och telecom går ner.
Under 2014 uppgick antalet sysselsatta i byggindustrin till i genomsnitt 311 100 personer per månad. Det innebär en minskning med 500 personer jämfört med året före. I år väntas sysselsättningen bli i det närmaste oförändrad, men 2016 stiger den med drygt 2 procent.
Johan Deremar summerar de lokala skillnaderna på byggmarknaden:
– Norrbotten ser svagare ut på grund av att gruvnäringen har det allt tuffare. Västerbotten, men universitetsstaden Umeå som motor, går som tåget. Vi kan också prata om Skånes revansch. Det börjar röra på sig ordentligt i syd. Göteborg, Stockholm, Uppsala och Mälardalen går bra eftersom mycket av bostadsbyggandet sker i dessa regioner.