Bostadsbyggande

Byggkrisen: Grannländerna bättre rustade än Sverige

Prognoscentrets experter Martin Kyed, Markku Riihimäki (Forecon), Marte Herje Strømme och Mårten Pappila. Foto: Prognoscentret/Byggvärlden
Prognoscentrets experter Martin Kyed, Markku Riihimäki (Forecon), Marte Herje Strømme och Mårten Pappila. Foto: Prognoscentret/Byggvärlden

Att bostadsbyggandet har tvärstannat i Sverige vet vi, men hur står det till i våra grannländer? Byggvärlden har hört med Prognoscentrets experter i Sverige, Norge, Danmark och Finland om situationen i dag, när vändningen kommer och vilka politiska åtgärder som genomförts i respektive land. Men också om varför Sverige drabbas värst.

Det minskade bostadsbyggandet märks i hela Europa och inte minst i Norden där Sverige toppar den dystra listan med högst procentuell nedgång i antal byggstartade bostäder. Enligt Prognoscentret minskade byggandet av bostäder i Sverige under 2023 med över 50 procent. Och den låga aktiviteten förväntas fortsätta, enligt Mårten Pappila, marknadsanalytiker på Prognoscentret i Sverige.

– Vi tror att nivån på bostadsbyggandet kommer att förbli låg både 2024 och 2025, även om vi kommer att se en marginell förbättring när det makroekonomiska läget stabiliseras något under andra halvåret 2024. Under 2026 förutspår vi att byggstarterna kommer att öka lite, men de kommer ändå att ligga på en lägre nivå än 2020-2022, säger han.

Nedgång med 38 procent i Finland

Situationen i Finland liknar på många sätt den i Sverige, enligt Markku Riihimäki, vd på finska Forecon. Flera goda år och mycket byggnation har följts av en rejäl nedgång på grund av bland annat höga räntor och en sämre ekonomi bland köparna. Nedgången för bostadsbyggandet i Finland under 2023 förväntas landa på -38 procent.

– Byggstartade bostäder har nästan stannat av sedan 2022 och föll från 37 000 till 19 000 under 2023. Nedgången var särskild djup i början av 2023 och marknaden har varit trög sen dess. Ett liknande svagt läge väntas bestå åtminstone fram till sommaren, även om vi räknar med en lite återhämning under året. En större bostadsefterfrågan och en starkare återhämtning förväntas ske först under 2025, säger han.

Lite bättre i Norge

I Norge har man också påverkats av flera räntehöjningar, ökade byggkostnader och en minskad efterfrågan på nya bostäder, vilket har gjort att byggstarterna har sjunkit rejält i vårt västra grannland. Bostädernas priser har ökat samtidigt som hushållens ekonomi har försvagats, vilket gör att efterfrågan på bostäder minskar.

– Om man mäter antal tillstånd för nya bostadshus så har vi en nedgång under 2023 med 26 procent. Men vi räknar med en vändning under andra halvan av 2024. Med räntesänkningar och en ökande disponibel inkomst tror vi på en högre efterfrågan av bostäder under hela 2024. Men kanske att aktiviteten kommer att avta ytterligare första halvåret innan det vänder, säger Marte Herje Strømme, analytiker på Prognoscentret i Norge.

Danmark tror på djupare svacka 2024

I Danmark ser man en nedgång av byggstartade bostäder under 2023 med 30-35 procent, jämfört med 2022. Det övriga byggandet står sig ändå ganska starkt i Danmark. Dock ser man, i likhet med Norge, att aktivitetsnivån för byggstarter kommer att sjunka ytterligare under det första halvåret 2024.

– Med förväntade räntesänkningar från sommaren 2024 bör vi också se ökade byggstarter, även med tanke på en ökad aktivitet vid bygget av Novo Nordisks nya anläggningar i Danmark, säger Martin Kyed, Chief Economist på Prognoscentret i Danmark.

Hyser inget stort hopp till politiska åtgärderna

Några större politiska åtgärder för att få bukt med det minskade bostadsbyggandet märks varken i Sverige eller de andra tre nordiska länderna. I Sverige har beslut tagits för ett par stimulanspaket under 2024; 60 miljoner till landets kommuner för arbetet med detaljplaner för småhusbyggande samt 20 miljoner för möjliggörande av omvandling av lokaler till bostäder. Dessutom en ökning av Rot-avdraget från och med andra halvåret 2024.

– Ingen av dessa politiska åtgärder kommer att öka aktiviteten märkbart. Rotavdraget kan öka renoverings-marknaden något, men hushållen måste också ha råd att renovera, säger Mårten Pappila.   

Ökar efterfrågan på bostäder i Finland

I Finland har vissa politiska åtgärder vidtagits, men inga omfattande, enligt Markku Riihimäki. Bland annat en sänkning av överlåtelseskatterna och en påskyndning av genomförande av så kallade ARA-projekt (statligt stödda hyresbostadsprojekt).

– Dessutom har man fokuserat på att öka efterfrågan på bostäder och förbättra sysselsättningssituationen för att påverka bostadsmarknaden positivt. Stoppet av räntehöjningarna kommer också att hjälpa till att stabilisera bostadsmarknaden och främja tillväxten, även om den inte direkt är någon politisk åtgärd.

Politikerna defensiva i Norge och Danmark

I Norge har inte mycket gjorts än, men fortsätter nedgången förväntas något hända, även om dessa åtgärder kanske inte direkt berör bostadsbyggandet utan andra byggsegment, enligt Marte Herje Strømme.

– Det är definitivt en nedgång för nya bostadshus, men det finns få andra systemrisker på denna marknad, så den förväntas förbättras utan några större politiska åtgärder.

I Danmark har politikerna generellt varit ovilliga när det gäller expansiv finanspolitik. Det främsta ekonomiska målet är att få inflationen under kontroll 2023 och 2024. Regeringen har till och med uttalat sig om att satsa extra på förvarsbyggande på bekostnad av övrigt byggande i budgeten.

– Tidigare politiska beslut har dock påverkat marknaden, som möjligheten till skatterabatter vid köp av bostad före 2024. Detta nya skattesystem innebär också att bostadsägare får tillbaka totalt 13 miljarder danska kronor under 2023 och 2024, vilket ökar det privata sparandet och konsumtionen, säger Martin Kyed.  

Varför drabbas Sverige värst?

När det gäller nedgången i bostadsbyggandet är Sverige det värst drabbade landet i Norden och även i hela Europa. Frågan är varför?

Mårten Pappila:

– Effekten av räntehöjningarna har slagit hårt i Sverige på grund av hushållens stora skulder och att bolånen i genomsnitt består av cirka 60 procent rörlig ränta. Penningpolitiken får därmed stor och snabb påverkan på hushållen. Dessutom saknas det i Sverige en effektiv bostadspolitik och vi bygger inte tillräckligt för att möta behoven och skapar därmed brist på bostäder. Vi har en brist på hyresrätter och vill gärna äga vårt eget boende. I praktiken har vi en stark prisreglering av hyror men saknar marknadsmekanismer. Offentliga sektorn har ett stort ansvar att säkerställa en tillväxt i bostadsbeståndet i takt med behoven, men detta är eftersatt.     

Webbinarium om den nordiska marknaden

På torsdag den 25 januari medverkar experterna på webbinariet The Nordic Construction market in a European context, där de nordiska experterna presenterar bedömningar för de nordiska byggmarknaderna, samt hur utvecklingen skiljer sig från övriga Europa.