Cancersjuk blev kvar – nu stämmer Byggnads

Cancersjuk blev kvar – nu stämmer Byggnads
Tog byggnadsfirman Otto Magnusson över en hel rörelse eller anställde de bara en grupp snickare? Den frågan prövades av Arbetsdomstolen igår, torsdag. Byggnads hade stämt och hävdar att två betongarbetare har rätt till skadestånd för att de inte fick följ

Under 2008 var byggbranschen i Malmö mer överhettad än någonsin. Byggnadsfirman Otto Magnusson AB, som sökte folk med ljus och lykta, fick på senvåren veta att Skånsk Bostadsproduktion AB hade ekonomiska problem.

– Det var helt omöjligt att rekrytera i Malmö vid den tidpunkten. Vi såg det som ett gyllene tillfälle att anställa flera hantverkare på en gång, sade Dan Magnusson när han vittnade i Arbetsdomstolen i Stockholm igår, torsdag.

Dan Magnusson, som är styrelseordförande i bolaget, fick försvara Otto Magnusson AB mot Byggnads. Förbundets anklagelse är att två betongarbetare har blivit osakligt avskedade sommaren 2008. För det kräver Byggnads 150 000 kronor vardera till de båda männen.

Tvisten gäller om man bör betrakta de båda företagens överenskommelser som en överlåtelse av en hel verksamhet, eller inte. Om det är en så kallad övergång av verksamhet träder nämligen arbetsrättsliga regler in i form av anställningsskyddslagen. Dessa regler är också inskrivna i byggnadsavtalet.

Vid en övergång av verksamhet har alla arbetstagare rätt att följa med och behålla sina förmåner.

Men Otto Magnusson AB anställde bara 17 snickare och 3 plattsättare/murare. Tjänstemännen fick inte följa med och inte heller två betongarbetare. Byggnads, som företräder betongarbetarna, stämde i juli 2009 byggfirman i Arbetsdomstolen efter tvisteförhandlingar där man inte lyckats komma överens.

Byggnads ombud Jonas Wiberg på Advokatfirma Lindhs DLA Nordic gjorde under rättegången gällande att Otto Magnusson AB hade lovat att alla anställda i Skånsk Bostadsproduktion skulle anställas. Att byggnadsarbetarna fått det intrycket, framgick tydligt av flera vittnesmål. Den informationen hade lämnats på ett möte i juni, hävdade flera vittnen. Jonas Wiberg kunde också visa ett välkomstbrev från Otto Magnusson där det bland annat stod att företaget ”har som målsättning att få anställa er alla” samt ”det känns spännande och kul att välkomna er till Otto Magnusson”.

Dan Magnusson medgav i sitt vittnesförhör att han inte på mötet hade nämnt att företaget främst behövde snickare och inte alls betongare. Men han tycker att alla borde förstått att Otto Magnusson AB inte skulle anställa någon utan att först ha genomfört anställningsintervjuer. Alla som var intresserade av att gå över till företaget skulle skriva upp sig på en lista med intervjutider.

En av betongarbetarna hade just fått diagnosen gallgångscancer och visste inte hur länge till han skulle få leva. Han var sjukskriven och psykiskt omtumlad, men kom ändå till mötet som Otto Magnusson AB ordnade. Han ville gärna följa med över. Men i stället för att skriva upp sig på listan, talade han med bröderna Magnusson och trodde att de kom överens om att ringa honom.

– Jag sade till dem att jag kunde förstå om de inte ville anställa en cancersjuk. De sade att det var svårt att så här bara svara på och att de skulle ringa, berättade mannen i Arbetsdomstolen.

Något telefonsamtal kom aldrig och senare blev mannen uppsagd av Skånsk Bostadsproduktion på grund av arbetsbrist.

Den andre betongarbetaren skrev upp sig, infann sig i god tid för intervjun, men den blev aldrig av. Det är oklart varför. Själv säger han i Arbetsdomstolen att bröderna Magnusson hade gett sig av. Båda bröderna vittnar om att mannen aldrig dök upp. Även han blev senare uppsagd av Skånsk Bostadsproduktion som i september försattes i konkurs.

Efter byggsemestern fortsatte det byggprojekt som Skånsk Bostadsproduktion då jobbade med. Jonas Wiberg gör gällande att det var Otto Magnusson som tagit över entreprenaden. Visserligen kan han inte styrka det med någon form av avtal, men vittnesförhören visar att alla eller många av arbetstagarna kom tillbaka till samma bygge. De 17 snickarna och 3 plattsättarna hade då anställningsavtal med Otto Magnusson.

Byggnadsfirman företräddes i domstolen av advokat Lars Hartzell på Elmzell Advokatbyrå, anlitad av Sveriges Byggindustrier. Han bestrider Byggnads skadeståndsyrkanden. Händelserna sommaren 2008 kan inte likställas med en övergång av verksamhet, hävdade Lars Hartzell.

– Huvuddelen av personalen kan inte sägas ha gått över till Otto Magnusson eftersom ingen av tjänstemännen anställdes, sade Lars Hartzell.

Otto Magnusson har inte heller tagit över någon entreprenad från Skånsk Bostadsproduktion. Däremot hyrde Otto Magnusson ut 12 snickare till det bygge Skånsk Bostadsproduktion arbetade med.

– Det har vi fakturor som styrker. Det handlar om ett fåtal arbetare som fortsätter att arbeta på samma arbetsplats och då under en ytterst begränsad tid av två veckor, sade Lars Hartzell.

I slutpläderingen sade Jonas Wiberg att det är precis för en sådan här situation som lagstiftningen finns till:

– Man ska inte kunna plocka russinen ur kakan, eller som här välja bort de halta och lytta.

Lars Hartzell höll inte alls med. Skånsk Bostadsproduktion gick senare i konkurs. Genom Otto Magnussons initiativ fick många arbetstagare andra alternativ i god tid innan konkursen.

Dom meddelas den 14 april.

Första gången i Arbetsdomstolen

Otto Magnusson är en byggnadsfirma i Malmö och Lund som grundades redan 1928. Företaget ägs och drivs av tredje generationen, bröderna Dan och Ulf Magnusson. Man har nästan 200 anställda och en omsättning på 360 miljoner kronor. Det här var första gången bolaget stämdes i Arbetsdomstolen.

EU-regler styr bedömningen

Kan den rekrytering som Otto Magnusson gjorde av de flesta byggnadsarbetarna i Skånsk Bostadsproduktion klassas som en övergång av verksamhet? Arbetsdomstolen kommer i sin dom att ta hänsyn till de så kallade Spijkers-kriterierna.

Det var när Sverige gick med i EU som de arbetsrättsliga reglerna infördes om skydd för arbetstagarna vid övergång av verksamhet. EG-domstolen prövade i slutet av 1980-talet ett mål där det slogs fast att sju kriterier är särskilt viktiga när man ska bedöma om det rör sig om en övergång av verksamhet. Avgörande är om verksamheten bevarat sin identitet eller inte. För att ta reda på det granskar Arbetsdomstolen:

– vilken typ av verksamhet det är fråga om

– om några materiella tillgångar har tagits över

– hur stort värde övertagna immateriella tillgångar hade

– om den nya arbetsgivaren tagit över huvuddelen av de anställda eller inte

– om kunderna tagits över eller inte

– hur lika verksamheten var före och efter överlåtelsen

– hur lång tid verksamheten legat nere i samband med överlåtelsen.

Relaterade artiklar

Hög efterfrågan på arbetskraft inom bygg
”Stänger vi dörrarna får byggsverige stora problem”
Fyra av tio byggföretagare vill anställa fler nästa år
Ökad flexibilitet för företagen i nya arbetsrättsförslaget