Svensk byggindustri borde följa Norges exempel och införa UE i två led, helst på eget initiativ.
Inte för att det löser alla problem i branschen, utan för att är ett av många verktyg som kan användas för att komma tillrätta med branschens problem, skriver Lennart Weiss, Veidekke.
Hissolyckan i Sundbyberg den 11 december 2023. Raset av Sandöbron den 31 augusti 1939. Två händelser som skakade om Sverige. Vid olyckan på Sandöbron avled 18 arbetare när det väldiga och nästan färdiggjutna betongbrospannet plötsligt gav vika. Till följd av kriget hamnade händelsen tillfälligt i skugga men fick stor betydelse under följande årtionden i den gryende debatten om en ny arbetarskyddslagstiftning.
Vilka långsiktiga följder som hissolyckan kommer att få är för tidigt att säga. Men att den kommer att utgöra en ny referenspunkt och högst troligt resa krav på nya politiska initiativ är högst troligt. En debatt som redan fått nytt bränsle är den om riskerna med långa underentreprenadkedjor.
Fem UE-led i Sundbyberg
I sambanden med hissraset den 11 december fanns 119 underentreprenörer kontrakterade i totalt fem led. I debatten som följde direkt efter raset menade såväl Byggnads som Solidariska Byggare (SAC) att de långa UE-kedjorna troligtvis är en anledning till att minst två av de omkomna hade oklart tillträde till arbetsplatsen. Enligt media saknade en av de omkomna ID 06-kort och en annan uppehållstillstånd. I sinom tid har vi mer exakta svar.
För oss som verkar i branschen är förekomsten av många underentreprenörer på ett projekt i sig inget anmärkningsvärt. Byggverksamhet är per definition en plats- och projektbaserad verksamhet vilket innebär att man bygger en unik fabrik varje gång. Med varierande förutsättningar följer behovet av flexibel organisation. En annan premiss är den nödvändiga specialisering som skett under senaste årtionden, i takt med allt högre krav på ekonomisk rationalitet, miljö- och energikrav samt tekniska egenskapskrav.
Två led i Norge – och Veidekke Sverige
De allt högre kraven på specialisering har också varit och är fortsatt Byggföretagens centrala argument när man försvarar långa UE-kedjor. I tidningen Byggindustrin den 19 december menar vice vd Mats Åkerlind att det förvisso finns en gräns ”men jag kan inte säga var den gränsen går. Jag kan inte ange en siffra, för det varierar från fall till fall”, och hänvisar till olika situationer som ur produktionssynpunkt motiverar längre kedjor.
Personligen har jag svårt att förstå den argumentationen. Veidekke i Sverige har tillämpat UE i två led sedan 2016. Inom den norska byggindustrin har arbetssättet varit etablerat sedan 2015 och blev med ”Anskaffelseforskriften” lag 2017. Föreskriften innebär att företag som tillämpar mer än två led blir avvisade från en offentlig upphandling men omfattar även privata uppdragsgivare. De norska erfarenheterna av UE i två led finns redovisade i en masteruppsats av Beate Aure, Norges Naturvetenskapliga-Tekniska Universitet (NNTU) som publicerades 2020.
Löser inte alla problem
Uppsatsen som bygger på en kvalitativ undersökningsmetodik, det vill säga intervjuer och samtal med branschföreträdare, konstaterar att ”branschen upplever två led positivt. De samlade erfarenheterna med kravet är också positivt.” I uppsatsens analyserande avsnitt konstateras att ”vid flera led är kontroller svårare att upprätthålla för det översta ledet, huvudentreprenören” och konstaterar en ”avtagande kontroll konsekvent med ökat antal led i leverantörskedjan.”
Löser då UE i två led alla problem? Svar nej. I likhet med Veidekkes svenska seriositetsgrupp menar Beate Aure att det ”fortsatt finns behov av att kontrollera UE 1 och 2” men att ”tillsammans med andra verktyg kan två led vara värdefullt.”
Arbetssättet måste förändras
Slutsats: för komplexa problem behövs som alltid en bred men samtidigt vass verktygslåda. Arbetet med att få bukt med oseriösa företag kräver förutom kollektivavtal och F-skatt även effektiva kontroller av vandel, finansiell status, rutiner för inskrivning av individer och företag, kontroll av korrekt in- och utpassering men också fördjupade bolagsutredningar via jämförelser av data från årsredovisningar, utstationeringsregister, ID 06, FORA och Lösen. Så är det. Ingen enskild åtgärd löser allt.
Men en sak är klar, om vi inte är beredda att förändra olika delar av branschens arbetssätt kommer vi aldrig att lyckas. Därför borde också Svensk byggindustri införa UE i två led, helst på eget initiativ.
/Lennart Weiss,
kommersiell direktör på Veidekke
