De bygger billigt för unga

De bygger billigt för unga
Strunta i balkongerna och bygg små, yteffektiva lägenheter där hyresgästen själv kan ändra planlösningen med hjälp av skjutväggar. Det är några av metoderna som kan tillämpas vid bygget av 100 billiga ungdomsbostäder i Stockholm.

Nätverket Jagvillhabostad.nu och allmännyttiga Stockholmshem har precis fått klartecken från Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm. På en minimal markplätt i Råcksta öster om Stockholm ska ett punkthus med tio våningar och tre lamellhus med två respektive tre våningar byggas. Billigt.

— Vi är övertygade om att det går att bygga billigare än vad som görs i dag, säger Tobias Olsson, verksamhetschef på Jagvillhabostad.nu.

Nätverket för unga bostadslösa har redan agerat byggherre vid ett tillfälle. För ett år sedan stod ett hyreshus med billiga bostäder för unga klart i Huddinge. Målsättningen var, då som nu, att visa att det går att bygga billigt i Stockholm.

— Men eftersom vi fick investeringsbidrag blev det bygget bortviftat, ”det går inte att bygga billigare”. Nu vill vi visa att jo, det går visst!

Lägenheterna i Huddinge, som byggdes i samarbete med Huge bostäder, har en hyresnivå på 1 088 kronor per kvadratmeter och år. Målsättningen är att hyrorna i Råckstahusen ska hållas lika låga.
— Vi vet inte om vi lyckas med att hålla hyran så låg, men det är vårt mål, säger Tobias Olsson.

Han anser att billigare byggen främst handlar om att göra en smart upphandling. I byggprojektet i Huddinge arbetade nätverket aktivt med att anlita små aktörer.

— Ett sätt att komma ner i kostnad är att få in fler små aktörer i byggbranschen, att bryta oligopolet. Billigare byggande handlar också om att göra kloka materialval och att hitta rätt upprepningsfunktioner.

Råckstahusen ska till exempel ha yteffektiva toaletter i samma utformning i samtliga hundra lägenheter. Fasaden ska troligen byggas i plåt och då sammansatt i ”småbitar”. Den blir då lättare att byta ut om de skadas.

Balkonger har valts bort, en enda hiss ska räcka till samtliga lägenheter och den hittills så utskällda loftgången har valts till.
— Eller entrébalkonger, som vi valt att kalla den gamla tidens loftgångar. De blir ganska breda, med egen sittplats och förvaring för varje lägenhet.

Dessutom kommer husen att sakna källare. Källarförråden flyttar istället in i varje lägenhet.
— Vi tittar väldigt mycket på funktioner i lägenheterna, vad kan väljas till och vad kan väljas bort? Ska en del funktioner vara i formen av tillval som hyresgästerna själva kan göra?

Jagvillhabostad.nu och Stockholmshem har samlat en referensgrupp av unga som ger sin syn på vad som anses onödigt och nödvändig i bostäderna. Bland önskemålen har funnits att själv kunna förändra sin bostad.
— Lägenheterna kommer att ha skjutväggar där brukaren själv kan styra sin planlösning. Om man vill ha en öppen planlösning, eller flera små rum. Exakt hur det kan se ut får vi se.

Tobias Olsson betonar att arbetet för att hålla nere kostnaderna inte kommer att gå ut över det miljömässiga i byggprojektet. Tillsammans med AQ Arkitekter som utformar huset arbetar de för att även få energieffektiva hus.

— Grunden är att bygga miljömässigt, vi skulle inte vilja ha ett hus som inte är energieffektivt. Det handlar också om att värna en god långsiktig förvaltning för Stockholmshem, säger Tobias Olsson.

Relaterade artiklar

Peab anlitas när akutsjukhuset byggs om
Nya upphandlingar – miljardbygge i topp
Tar Sturekvarteret från ritbord till realitet
Bygger Vänersborgs nya tingsrätt