Nu har Juryn för Sveriges mest prestigefyllda arkitektpris, Kasper Salin-priset, nominerat fyra projekt som tävlar om titeln. Årets bidrag är ett vattentorn i Helsingborg, ett kontor och en paviljong i Stockholm samt ett kulturhus i Skellefteå.
Det prestigefyllda Kasper Salinpriset har i år fått en lite allvarligare innebörd än vanligt, enligt Sveriges Arkitekters förbundsordförande Emina Kovacic.
– I dessa oroliga tider bevittnar vi tyvärr, på nära håll, hur lätt det är att förstöra arkitektur som århundranden av mänsklig vilja och ambition byggt upp. Att ge Kasper Salin-priset till samtidens framåtblickande byggnadsverk är att påminna oss om de demokratiska värderingar som bidrar till arkitektur som består, säger han, i ett pressmeddelande.
Prestigefyllt pris
Kasper Salin-priset har delats ut sedan 1962 av Sveriges Arkitekter, dåvarande SAR, och fyller alltså 60 år i år. Det är Sveriges äldsta och mest prestigefyllda arkitekturpris och går till ett byggnadsverk/grupp av byggnader av hög arkitektonisk kvalitet.
– Det har varit ett bra år för arkitekturen, med flera kvalitativa och genomarbetade byggnader. I de bästa projekten har man engagerat sig i att förstå plats och sammanhang och har därmed haft ett fördjupat intresse för omgivningen, säger juryns ordförande Torun Hammar.
Stort intresse
Vem som helst kan skicka in förslag till juryn för Kasper Salin-juryn, i år kom cirka 70 in. Vinnaren koras efter att juryn undersökt ett urval av förslagen på plats, utifrån många olika kriterier. Därifrån väljer juryn ut fyra nominerade och utser en pristagare bland dem. Vem som vinner avslöjas på Sveriges Arkitekters Arkitekturgala den 7 april.
– Kasper Salin-priset är mer än ett pris som sätter högklassig svensk arkitektur i fokus. Med sin sextioåriga tradition är det ett historiskt dokument, som genom sina mångfacetterade vinnare vittnar om hur samhället utvecklats och våra prioriteringar ändrats över tid, säger Emina Kovacic.
Vinnaren till årets Kasper Salin-pris utses vid Arkitekturgalan den 7 april.
De tävlar om Kasper Salin-priset:
Filborna vattentorn, Helsingborg
Med klassiska och välproportionerade byggnadselement uppstår en struktur som upplevs tidlös och förmedlar ett slags urkraft och mysticism.
– Vattentornet använder en beprövad teknik genom att dra nytta av vattnets egen tyngd för att skapa tryck i ledningarna, vilket är energieffektivt. Att nominera ett vattentorn känns extra bra eftersom vattenhantering och -försörjning är en nyckelfråga för våra städer, säger Torun Hammar.
Arkitekt: Wingårdhs, beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA)
Läs mer: Betongprojekt på hög nivå
Röda huset Sergels torg, Stockholm
Att avstå från dyrbar kontorsyta för att istället bygga i mindre skala ger plats för nya förbindelser och en nod som staden har saknat.
– Genom att korta av kontorshuset och göra en trappa mellan Sergels Torg och Malmskillnadsgatan skapas ett nytt, viktigt stråk i staden. Den lilla röda byggnaden gör stor skillnad som en mötespunkt med en egen, stark karaktär, säger Torun Hammar.
Arkitekt: Marge, beställare: Vasakronan
Sara kulturhus, Skellefteå
Kulturhuset bevisar att trä går att bygga både högt och stort i – för många människor och funktioner i en väl gestaltad miljö.
– Kulturhuset utvecklar trähustekniken, där innovation är en central parameter för att lyckas med klimatomställningen. Samtidigt skapar huset en gemensam plats för både besökare och Skellefteåbor där kultur, möten och hotell blandas, säger Torun Hammar.
Arkitekt: White, beställare: Skellefteå kommun
Läs mer: Sara Kulturhus skjuter i höjden
Skären, Stockholm
Med sin modiga och lågmälda påbyggnad, som skapar lugn och kontinuitet i den byggda miljön, kan detta kontorshus bli ett föredöme för kommande tillägg.
– Skären vid Norrmalmstorg tar sig an två svåra uppgifter: att modernisera 1980-talets kontor med sina låga takhöjder och ganska mörka våningsplan, samt att lägga till volym på ett befintligt hus och ändå få det att smälta in i staden, säger Torun Hammar.
Arkitekt: General Architecture, beställare: Hufvudstaden
