Om landets villaägare fick möjlighet att dela sina hus, hem och trädgårdar med andra skulle det kunna skapas 500 000 nya hem på 25 år i Sverige. En civil dela-hem-rörelse av det slaget har kraften att möta bostadskrisen såväl som andra viktiga samhällsutmaningar, det visar Kod Arkitekters nya rapport för Boverket. Men för det krävs att kommunerna ser över sina detaljplaner och ändrar gamla bestämmelser.
I dag är efterfrågan på bostäder i Sverige så stor att vi talar om bostadskris. Hälften av landets kommuner anger att de har brist på bostäder och i januari meddelade regeringen att man inleder blocköverskridande samtal för att nå en bred uppgörelse om bostadspolitiken. Över 700 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 enligt Boverket, ett mål som är omöjligt att nå med den byggtakt vi hittills har haft.
Men det är inte bara en ökad byggtakt som behövs. Bostadsbristen behöver lösas, men inte på bekostnad av andra samhällsutmaningar. De byggda strukturer vi formar präglar våra liv i lång tid framöver – om vi inte tänker långsiktigt är risken att vi slår krokben på oss själva och skapar nya problem. Därför behöver vi arbeta integrerat och bemöta bostadsmål, klimatmål, mål om social hållbarhet – och andra centrala samhällsutmaningar – samtidigt.
Här har Sveriges villaområden en stor potential som i stort sett är förbisedd i dagens bostadspolitiska debatt. Utveckling sker inom i stort sett alla andra stadsområden, men i landets villaområden står det still. Sedan 2013 har Kod Arkitekter undersökt hur civila aktörer kan skapa fler hem inom Sveriges befintliga småhusbestånd. Resultatet är tydligt: Ökade möjligheter för boende att anpassa och dela sina hem, hus och trädgårdar är nyckeln till att skapa fler hem i framtidens villastäder. Mer än hälften av landets befolkning bor i småhus. I majoriteten av Sveriges småhus bor i dag en eller två personer och var tredje husägare anser att bostaden är för stor. Många villaområden har attraktiva kvaliteter i form av småskalig bebyggelse, närhet till stadens förmåner och gröna omgivningar – ändå satsar man inte på att utveckla befintliga villaområden, utan bygger helt nya istället.
Det är dags att vi bättre förvaltar potentialen i landets villastäder. Som komplement till dagens byggande föreslår vi en dela-hem-rörelse baserad på samverkan mellan kommuner och civilsamhälle. Kommunen möjliggör ett byggande som civilsamhället genomför och finansierar. Det totala byggandet kan då öka – och det avsevärt.
Om en procent av landets villaägare bygger ytterligare en bostad årligen, kan 500 000 nya hem skapas på 25 år. I Stockholms län skulle det totala bostadsbyggandet öka med 33 procent enligt samma princip, jämfört med perioden 2010-2014. Det är många fler hem, men utan dramatiska förändringar i grannskapen: Efter 25 år har vart fjärde hus i Sverige byggts om från en till två bostäder. Vi kallar modellen för ”500k”, vilket står för 500 000 nya möjligheter.
Men i dag är möjligheterna begränsade för husägare som vill dela sina fastigheter med andra – gamla bestämmelser sätter stopp. Till exempel är det vanligt att antalet bostäder per fastighet begränsas, att gårdshus inte får användas som bostad och att endast en byggnad får uppföras på tomten. För att till fullo kunna utnyttja villastadens potential krävs nu att kommunerna ser över sina detaljplaner och ändrar gamla bestämmelser. Ser man över hela områden åt gången, istället för tomtvis som idag, kan det dessutom ske effektivt. Det behövs en bredare syn på vad vi gemensamt kan och bör åstadkomma i samhället. De lättnader i PBL som Attefallsreglerna innebar är ett steg på vägen, men mer kan göras.
Genom 500k kan det skapas fler hem samtidigt som gröna kvaliteter säkras. Att öka möjligheterna till ombyggnad ger mindre oönskad överyta, bättre resurshushållning och en större möjlighet att anpassa sitt boende efter nya livsförutsättningar. Underskatta inte civilsamhället, ge det istället möjligheterna att bidra till bostadsbyggande och samhällsutveckling. Inte som en ensam bärare, men som ett komplement till storskaliga aktörer och initiativ. Då kan vi på riktigt skapa en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, med en mångfald av boendeformer i gröna, levande grannskap.
Åsa Kallstenius, Kod Arkitekter
Chefsarkitekt, delägare och ansvarig Kod Utveckling
Karin Kjellson, Kod Arkitekter
Projektledare 500k
