Nyheter

En kamp mot giftet <br></br> – i 30 år

1975 avslöjades tidernas kanske allra värsta miljöskandal. Företaget BT Kemi hade grävt ner närmare 1 000 gifttunnor i Teckomatorp i Skåne. <br></br> Nu är man inne på tredje saneringsomgången av området. Den här gången är de tänkt att Teckoma

En regnig vårdag gräver en ensam grävskopa på gamla BT Kemis norra fabriksområde. Svart jord forslas från en hög till en annan.

Jorden luktar som en blandning mellan bränd plast och klor. Det är gifterna som ger sig till känna. För att skona Teckomatorpsborna så mycket som möjligt från lukten täcks jordhögarna över med presenningar.

Skanska har uppdraget att sanera — för tredje gången — efter bekämpningsmedelsproducenten BT Kemi. Greger Larsson är produktionschef för saneringen och tycker att arbetet går bra. Men nu räknar han med att arbetet kommer att stå still i en månad ungefär.

Den senaste i en lång rad av motgångar är att det holländska företag, ATM, som skulle ta emot den förorenade jorden har stoppat alla leveranser. ATM skulle behandla jorden med uppvärmning så att gifterna försvann.

Men när ATM tog prover på jorden från Teckomatorp upptäckte de 10-50 gånger högre halter av det giftiga grundämnet antimon än vad de svenska mätningarna hade visat. Orsaken var att ATM använde en ny, förbättrad analysmetod.
— Alla experter var överens. Vi visste att antimon hade använts här, men att det inte var något problem. Sen dyker det här upp som en chock, säger Lars Bevmo.

Han är kommunens projektledare för efterbehandlingen av BT Kemis gamla fabriksområde. Han är en luttrad man som har varit med om många motgångar under årens lopp. Men det holländska beskedet tyckte han var jobbigt.
— Plötsligt skulle en analys visa sig så galen. Det hade man inte kunnat drömma om, säger han.

Och den uppkomna situationen kostade pengar varje dag. Ett fartyg låg förankrat i Rotterdams hamn och väntade på besked vart den förorenade jorden kunde ta vägen.

Men nu har äntligen Skanska och Svalövs kommun kommit fram till en lösning. Jorden ska transporteras till Tyskland, där Bilfinger-Berger ska behandla jorden genom uppvärmning och sedan använda den som fyllnadsmassa i bullervallar och liknande.

En ansökan om exporttillstånd har lämnats in och väntas ta ungefär en månad. Sedan kan saneringen av BT Kemis gamla område förhoppningsvis komma igång igen.

Tanken är att 45 000 ton jord, den som är mest förorenad, ska forslas bort från det norra fabriksområdet. Då tror man att man har fått bort 80 procent av alla föroreningarna i det norra området.

Och då kan man sluta pumpa dräneringsvatten från området. Pumparna har fört bort regnvatten till reningsverket i Landskrona i över 25 års tid för att inte Braån ska förgiftas. Det kostar ungefär en halv miljon kronor per år.

Totalt sett uppskattar Lars Bevmo att saneringarna genom årens lopp kommer att kosta 200 miljoner kronor. Merparten står staten för. Problemen med antimon och bytet av underentreprenör kostar staten cirka 15 miljoner kronor ytterligare.

Men även om saneringen av det norra fabriksområdet rullar igång om en månad kommer det sannolikt att behövas nya åtgärder. Det södra området, där BT Kemis fabriksbyggnad stod tidigare, har gifter kvar, trots att det har sanerats både en och två gånger.

— Vi hade misstankar om att södra området inte var helt rent, eftersom vi för två år sedan hade ett kraftigt fenoxisyreutsläpp i Braån från en dagvattenledning som passerar södra området, berättar Lars Bevmo.
På det södra fabriksområdet finns i dag en bilskrot och en mekanisk verkstad, som är kvar från BT Kemi-tiden.

Under hösten ska provgrävningar göras för att undersöka omfattningen av föroreningarna i det södra området. Själva saneringen kan sedan kosta ytterligare miljoner.
— Vi tror att det krävs 50 miljoner till, men det kan bli mer, säger Lars Bevmo.

Teckomatorp ter sig i dag som ett ganska sömnigt litet samhälle. Det är inte många människor i rörelse den här måndagseftermiddagen och många affärslokaler gapar tomma.

Greger Larsson berättar att det inte är många ortsbor som har följt grävningsarbetena vid det gamla fabriksområdet.
— Men på informationsmötena som har hållits har det varit mycket folk, säger han.

De stora schaktgroparna ska så småningom fyllas igen med ren jord. Sen ska det snyggas till och bli ett naturområde med en liten damm, grillplatser och fågelskådartorn. Kommunen hoppas att det ska leda till att Teckomatorp blir av med den giftstämpel som orten har dragits med i över 30 års tid.

— 2010 hoppas vi att det är klart. Då hoppas vi att Teckomatorp kan blomma upp igen. Det är ju egentligen en attraktiv ort, ungdomarna trivs här och det är bra tågförbindelser, säger Lars Bevmo.

Fakta/ Antimon

Antimon är en giftig halvmetallsom kemiskt liknar arsenik. Den kemiska beteckningen är Sb.

Antimon förekommer naturligt, men i låga halter. De största fyndigheterna finns i Kina, Sydafrika, Mexiko, Chile och Bolivia.

Antimon användshuvudsakligen som tillsats i olika bly-, tenn-, och kopparlegeringar för att öka dessas hårdhet och styvhet. Antimonföreningar har en stor och växande betydelse inom halvledartekniken. Vissa föreningar används också som läkemedel mot parasitsjukdomar.

Antimon användes av BT Kemi i form av antimontriklorid som katalysator i framställningen av bekämpningsmedel.

Svalövs kommunbedömer att antimonet så länge det är bundet i jorden inte innebär någon omedelbar hälsofara. I koncentrerad form är dock antimon hälsofarligt. Långvarigt intag kan ge ögonskador, hosta, ät- och sovstörningar, kramper, diarré, hjärt- och andningsproblem.

Källor: Nationalencyklopedin och Svalövs kommun

Giftskandalen i Teckomatorp

1965 startade BT Kemi sin tillverkning av ogräsbekämpningsmedel i Teckomatorp.

Boende fattade tidigt misstankar om verksamheten på grund av lukten från fabriken. När trädgårdsmästaren Carl Johan Ahl använde åvattnet för bevattning dog hans plantor. En miljögrupp bildades för att protestera mot fabrikens verksamhet och Monica Nilsson blev dess förgrundsfigur.

1975 hittades de första nedgrävda gifttunnorna och miljöskandalen var ett faktum.

1976 inleddes trädgårdsmästaren Carl Johan Ahl en skadeståndsprocess mot BT Kemi.

Företaget fälldes och efter förhandlingar med de danska ägarna fick familjen Ahl 1,25 miljoner i ersättning. Efter domen överförde företaget sina tillgångar till det danska moderbolaget och försattes i konkurs. Därmed blev det staten som fick stå för saneringskostnaderna.

1977 hittades 600 tunnor med giftigt avfall och regeringen förbjöd vidare verksamhet i fabriken.

Totalt hade man då hittat nästan 1 000 nedgrävda tunnor med processavfall.

1979 sprängdes fabriken.

Länsstyrelsen sanerade fabriksområdet, som förklarades som rent. Rivningsmassorna kördes över till det norra området.

Direktören för BT Kemi anhölls för brott mot miljöskyddslagen, men släpptes senare för att preskriptionstiden hade gått ut.

Direktören och fabrikschefen åtalades även för vårdslöshet med gift enligt brottsbalken. De friades eftersom allmän fara inte kunde styrkas.

1982 fällde tingsrätten BT Kemis direktör Göran Prawitz för skattebedrägeri och bestickning.

Straffet blev villkorlig dom och 75 dagsböter.

1986 föll en byggställning inne på den mekaniska verkstaden som hade startats på det gamla fabriksområdet.

Golvet gick sönder och gul sand syntes. Det var Dinoseb, ett starkt ogräsbekämpningsmedel som producerades av BT Kemi och som förbjöds 1978 på grund av dess höga akuta giftighet. En ny lokalsanering tog sin början.

Senare upptäckte man att föroreningarna som hade lagts i det norra området inte hade lakats ur i den hastighet som man hade räknat med på 70-talet.

I början av 2000-talet kom Svalövs kommun och Naturvårdsverket överens om att ta fram en huvudstudie och den tredje saneringsomgången drog igång.

BT Kemi-skandalen ledde till en omfattande debatt om kemisamhällets avigsidor och resulterade i ny miljöskyddslagstiftning.

Källor: Nationalencyklopedin och Svalövs kommun