Energieffektivisering en bra affär

Energieffektivisering en bra affär
Samhället skulle kunna spara många miljarder kronor om man genomförde de lönsamma energieffektiviseringsåtgärderna i bebyggelsen. Dessutom skulle både arbetslöshet och kriminalitet minska i de renoverade områdena. Det visar utredningar från WSP.
Samhället skulle kunna spara många miljarder kronor om man genomförde de lönsamma energieffektiviseringsåtgärderna i bebyggelsen. Enbart de kommunala bostadsbolagen kan spara 1,2 miljarder om året. Dessutom skulle både arbetslöshet och kriminalitet minska i de renoverade områdena. Det visar utredningar från WSP.

Om Sverige ska nå de nationella energimålen, en minskning av energiförbrukningen med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050, måste vi öka takten.  Det menar Agneta Persson, energiexpert och affärsutvecklare inom hållbara städer på WSP. Tillsammans med Anders Göransson, Profu, har hon skrivit SKLs rapport ”Miljarder skäl att spara”.

– Framtidens städer kräver en ny strategi för energieffektivisering. Dagens ”osthyvelsprincip”, att minska energianvändningen lite i taget fungerar inte. Vi slösar bort miljarder i våra befintliga byggnader

Med relativt basala åtgärder, som att passa på att byta till energieffektiva fönster, tilläggsisolera fasader, förbättra ventilationen och byta tappvattenkranar, när vi ändå renoverar miljonprograms-beståndet, skulle vi komma långt.

– Gör vi rätt kan vi halvera energianvändningen och nå miljömålen till år 2050, säger Agneta Persson.

Lägger man sig på en mer modest nivå mitt emellan ”Business-as-usual” och ”ingenjörspotential minus transaktionskostnader” hamnar man på en 23-procentig minskning.

Den energibesparingen kan omräknas till en nettobesparing på 2,8 miljarder kronor för offentliga byggnader till år 2020, vilket skulle motsvara 1,2 miljarder kronor i nettobesparing för allmännyttan. Till detta kommer besparingar i samma storleksordning i det privatägda fastighetsbeståndet.

En upprustning av miljonprogrammet får även andra samhällsnyttiga effekter. Det visar statistik från Gårdsten i Göteborg och Rinkeby-Tensta i Stockholm, där satsningar gjorts. Både arbetslöshet och brottslighet har minskat i dessa områden efter upprustningen, samtidigt som resultaten för eleverna i grundskolan blivit bättre. I Rinkeby har andelen elever som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet ökat med 6,2 procent i samband med upprustningsprogrammet ”Järvalyftet”. I Gårdsten har, enligt statistiken, antalet brott mellan 1997 och 2007 minskat med 40 procent.

– Det finns säkert många delförklaringar. Bland annat kan det bero på att man är mer rädd om det man varit delaktig i. Tryggheten ökar i dessa områden, liksom framtidstron, när man rustar upp, säger Agneta Persson.

Enligt WSP:s uträkningar har samhället bara i stadsdelen Gårdsten i Göteborg, sparat fyra miljoner kronor per år när kriminaliteten minskade med 40 procent.

– Regeringen måste agera och ta ansvar för att vidga perspektivet och förstå att sysselsättning, bostadsintegration och energieffektivisering hänger ihop.

Problemet är att samhällsekonomiskt lönsamma projekt inte genomförs om de inte också är företagsekonomiskt lönsamma, eftersom ansvaret för investeringen ofta ligger på fastighetsägaren/företaget medan vinsterna fördelas på andra aktörer.

– Arbetslösheten kan minska när vi renoverar byggnader, se till exempel på Telge-Hovsjö-projektet i Södertälje. När den sociala hållbarheten ökar i ett område ökar också de samhällsekonomiska besparingarna. Men även fastighetsägarna tjänar på detta, exempelvis i form av minskat behov av underhåll och renovering.

Enligt Agneta Persson är det inte omöjligt att nå regeringens energimål. Ansvaret ligger hos politikerna, som måste se till att det finns fungerande styrmedel och ramverk, tillverkningsindustrin, som har ett ansvar att utveckla och ta fram nya produkter, samt hos fastighetsägarna.

– Jag är positiv och ser att det finns potential. Men om vi inte ökar takten kommer vi inte att nå energimålen, säger Agneta Persson.

Fakta renoveringar

 

1965-1975 byggdes 850 000 lägenheter i Sverige samt 150 000 småhus. Det motsvarar 1/3 av alla lägenheter i landet.

Renoveringen beräknas kosta minst 500 000 kronor per lägenhet.

Renoveringskostnaden motsvarar 325 miljarder kronor i Sverige.

Källa: WSP