Energislöseri i miljöstadsdel

Energislöseri i miljöstadsdel
Målet var att husen i miljöprofilerade Hammarby Sjöstad skulle bli energisnåla. Istället drar de i genomsnitt mer än vad byggreglerna tillåter.

Forskare vid avdelningen för industriell ekonomi på KTH har på uppdrag av Stockholm stad utvärderat bostadsbyggandet i Hammarby Sjöstad. Deras arbete visar att flera av ambitionerna med den miljöhaussade stadsdelen Hammarby Sjöstad inte har uppnåtts. Värst är det på energiområdet — en del av husen slukar dubbelt så mycket energi som vad de svenska byggnormerna föreskriver.

— Husen byggdes med alltför stora glasfasader, vilket var tokigt ur energibesparingssynpunkt och har gett problem med inomhusmiljön. Dessutom fanns ingen uppföljning och kvalitetskontroll av att kraven efterlevdes, säger Eje Sandberg, som under mitten av nittiotalet var ansvarig för NCC Bostads vinnande förslag i miljötävlingen för Hammarby Sjöstad.
Numera arbetar han som konsult på Aton Teknikkonsult.

Från början låg miljöribban högt. Enligt målet som sattes 1996 skulle energiförbrukningen i Sjöstadens lägenheter inte få vara mer än 60 kilowattimmar (kWh) per kvadratmeter och år. Det mötte kraftiga protester från byggherrarna som ansåg att kraven var orealistiskt höga. Målet ändrades därför till 100 kWh.

Men inte heller detta mål nåddes. Husen i Hammarby Sjöstad drar igenomsnitt 142-165 kilowattimmar (kWh) per kvadratmeter och år, där de värsta husen ligger på 220 kWh. Energikraven i den svenska byggnormen ligger idag på 110 kWh.

Eje Sandberg bedömer att byggherrarna i dag är betydligt mer noggranna när de bygger hus på grund av skärpningen av energikraven i byggreglerna.
— Dessutom måste de numera se till att ha koll på energiprestandan när de bygger passivhus och andra lågenergihus, säger Eje Sandberg.

Relaterade artiklar

”Ansökan borde stoppats redan i första instans”
Grönt erkännande för Wästbygg
Assemblin köper Finlands ledande systemleverantör
Hybridelement ska minska byggbolagens miljöpåverkan