Nordbygg

EU-förordningar och cirkulärt byggande

Den nya EU-förordningen ESPR (Ecodesign for Sustainable Products) kommer på sikt att beröra i stort sett samtliga produkter på EU:s marknad, däribland byggmaterial. Foto: Getty Images
Den nya EU-förordningen ESPR (Ecodesign for Sustainable Products) kommer på sikt att beröra i stort sett samtliga produkter på EU:s marknad, däribland byggmaterial. Foto: Getty Images

ESPR, cirkulärt byggande och hållbara renoveringar. Det är några punkter som kommer att avhandlas vid Byggmaterialscenen under Nordbygg.

Trä- och Möbelföretagen, TMF, kommer dagligen att arrangera seminarier under Nordbyggsmässan. Det sker på Byggmaterialscenen där bland andra hållbarhetschef Robin Ljungar kommer att prata om EU-förordningen ESPR och cirkulärt byggande.

Den nya EU-förordningen ESPR (Ecodesign for Sustainable Products) kommer på sikt att beröra i stort sett samtliga produkter på EU:s marknad, däribland byggmaterial.

– Man kan säga att det är Bryssels flaggskepp när man talar om omställningen till den cirkulära, hållbarbara och resurseffektiva ekonomin som vi vill ha på plats för att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. Det handlar alltså om en otrolig viktig lagstiftning. I byggnäringen kan det till exempel handla om råvaruuttaget och avfallsgenereringen, säger Robin Ljungar.

ESPR-förordningen

ESPR-förordningen kom som ett lagförslag redan 2022 och under 2023 har EU-parlamentet och ministerrådet hanterat förordningen och kommit med sina kompromissförslag. Efter förhandlingar mellan kommissionen, ministerrådet och parlamentet kom man i december fram till det slutförhandlade lagförslaget.

TMF:s hållbarhetschef Robin Ljungar. Foto: TMF

– Nu räknar man med att lagstiftningen ska röstas igenom i slutet av april i parlamentet och sen ska även ministerrådet fatta beslut i samma veva. Då kommer den övergripande och odetaljerade lagstiftningen att komma på plats. Därefter ska mer produktspecifika krav tas fram. För till exempel möbelprodukter, som hör till den första prioriterade gruppen, kan det ändå ta ett par år innan de specifika kraven är på plats.      

I den övergripande ESPR-lagstiftningen hanteras, enligt Robin Ljungar, två stora block: Ecodesign-krav, som är krav på hur ett företag ska designa sina produkter så att de uppfyller hållbarhetskraven, vilket kan handla om möjligheten att återvinna eller uppgradera. Det andra blocket är digitala produktpass som handlar om att en kund ska kunna hämta information om produktens hållbarhetsdata, till exempel hur den har tillverkats, vad den består av och hur den bäst återbrukas.

Resurseffektivt byggande

Vid punkten Resurseffektivt byggande med cirkulär logik kommer de medverkande att se vad man kan göra här och nu för ett cirkulärt byggande. Även här medverkar Robin Ljungar.  

– Det är enormt mycket material och energi som går in i när man bygger, reparerar och underhåller byggnader, detta måste vi stävja på något sätt. Ett av de viktigaste verktygen vi har för detta är att bli cirkulära.

Men det är inte så enkelt som att se till att de industriella trähusbyggarna monterar stommar utefter de cirkulära kraven.

– Även till exempel fönster och parkettgolvet ska vara cirkulära och olika parter ansvarar för sitt värdeskapande så att slutprodukten blir så cirkulär som möjligt. Ett hus ska stå i hundra år och under den tiden kommer mycket att behöva bytas ut. Då måste grundhuset vara designat på ett så smart sätt att underhållet kan göras så resurseffektivt som möjligt. Det blir ett värdenätverk av komponenter och produkter som ska cirkuleras, säger Robin Ljungar.

Renovera hållbart

Simon Imner, näringspolitisk expert på TMF, kommer att medverka vid punkten Renovera hållbart eller billigt?

Hur duktiga är vi i dag i Sverige på att renovera hållbart?

– Vi kan bli mycket bättre. Sveriges bostadsbestånd består till en femtedel av bostäder byggda mellan år 1965 och 1974 (Miljonprogramsåren. Reds.anm.). I dag bor nära var fjärde invånare i en bostad från denna tid. De senaste decennierna har många av flerbostadshusen från miljonprogramsåren haft en stor eftersläpning av så väl renovering som underhåll. Det har skapat en renoveringsskuld. Trots att skulden sakta betalas av har fortfarande 320 000 lägenheter ett stort renoveringsbehov. Boverket har uppskattat att renoveringsbehovet kan komma att innebära investeringar på uppemot 500 miljarder kronor. 

Simon Imner menar att beställarens roll är avgörande i omställningen till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Att som fastighetsägare främst utvärdera offerter på lägsta pris kan verka i motsatt riktning, men det blir bara ett problem om kravspecifikationen är undermålig.

– Kvalitativa krav måste preciseras. Här är det en fördel att tänka kostnad över tid snarare än lägsta pris vid inköpstillfället. Högkvalitativa produkter kan i större utsträckning uppgraderas, restaureras, demonteras och återvinnas. Gedigna produkter bör premieras. Vi tror att fastighetsägare, allmännyttiga och privata, har den stora nyckelrollen här. De kan genom kloka och klimatsmarta val göra stor skillnad när de renoverar sina bostäder, säger han.

Simon Imner kommer på Nordbygg även att presentera rapporten Hållbar renovering i miljonprogrammet.