Bly, koppar, zink, arsenik, kadmium, nickel, dioxiner och tennorganiska föreningar – listan över miljögifter i Oskarshamns inre hamn är lång. Industrihistorien, som sträcker sig ända tillbaka till mitten av 1800-talet, har satt sina spår i sedimenten.
Kopparverket lämnade exempelvis efter sig zink, koppar och dioxiner och batterifabriken antas ligga bakom stora delar av nickel- och kadmiumföroreningarna som man finner här. Enligt länsstyrelsens bedömning är mängden föroreningar som redan finns i sedimenten så stor att spridningen kan ske i hundratals år i oförminskad takt om inget görs.
Muddringsstart är planerad till hösten 2014, förutsatt att Högsta domstolen beslutar att inte pröva överklagandet från Mark- och miljööverdomstolen.
– Vi hoppas få besked innan årsskiftet, säger Rolf Persson, beställarombud för Oskarshamns kommun.
Saneringen av hamnbassängen beräknas kosta 510 miljoner kronor och 85 procent av summan är finansierat av staten. Utöver det tar Oskarshamns kommun på sig ett frivilligt ansvar på 5 procent och batterifabriken Saft Ab bekostar de sista 10 procenten.
Totalt är det 500 000 kubikmeter sediment som ska muddras och här finns enligt beräkningar 1 000 ton föroreningar av olika slag samt 70 gram dioxiner.
– Det spekuleras om att hamnbassängen här är den enskilt största källan till dioxinutsläpp i Östersjön, säger Rolf Persson.
123 000 kubikmeter av de värst förorenade muddermassorna ska deponeras vid en avfallsanläggning i utkanten av Oskarshamn, där man just nu håller på att bygga en deponibotten. Resten av sedimenten ska vallas in i en konstgjord ö, kallad Grimskallen, som anläggs i hamnen och blir till ytor som hamnen kan utnyttja.
– Att lägga muddermassorna där har många fördelar: vi slipper långa transporter, vi kan nyttliggöra massorna och det finns redan en antagen detaljplan för en sådan hamnyta, säger Rolf Persson.
Totalt planeras en 440 meter lång kaj på Grimskallen.
Vad blir den största utmaningen i hamnsaneringen?
– Att muddra i en hamn som fortfarande är aktiv. På sommaren har Gotlandsfärjan två avgångar om dagen och på vintern en. Vi kan inte muddra när den kommer in och färjan virvlar också upp sedimenten och är faktiskt en orsak till att de sprids.
Hur löser ni det?
– Vi får se till att samsas och stoppa muddringen när färjorna kommer.
Om Högsta domstolen ger besked innan årsskiftet kommer muddringen med största sannolikhet at påbörjas under hösten 2014 och under 2019 räknar kommunen med att kunna avsluta projektet.
Anna Sjöström
[email protected]
2004-2005: Huvudstudie genomfördes och bidragsansökan för förberedelseskedet lämnades in.
2009-2013: Förberedelser görs inför saneringen till exempel utredningar och pilotförsök.
2011: Kommunen ansöker om tillstånd för att få sanera hamnbassängen.
2012: Mark- och miljödomstolen beviljar tillstånd för sanering, något som överklagas av boende i närheten, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.
2013: Även Mark- och miljööverdomstolen går på kommunens linje och ger tillstånd att muddra hamnbassängen samt att använda muddermassorna för att skapa ytor för hamnens verksamhet. Ärendet överklagas vidare till Högsta domstolen av boende i området.
Just nu: Väntar på Högsta domstolens beslut. Förberedande arbeten med en deponibotten för att ta emot muddermassor från etapp 1 pågår.
2014: Utredningar avseende stabilisering av muddermassor och val av tätskikt lämnas in till Mark- och miljödomstolen. Enligt planen ska muddringen utanför Månskensviken inledas hösten 2014.
2015-2016: Arbetet med Grinskallen påbörjas. Vallar av sten och filterkonstruktion, eller betongtätning på vallens insida anläggs.
2017-2018: Övriga delar av hamnen, cirka 400 000 kubikmeter ska muddras. Massorna stabiliseras i Grimskallen och konstruktionen förses med tätskikt.
2019: Projektet avslutas.
