Nyheter

”Folk är oroade”

Forskaren Ingemar Samuelson är mannen som avslöjade fuktskandalen i putsade fasader. Ungefär 1,5 år efter larmet är han ganska trött på medias fokus på fasaderna. Men själva problemet fascinerar honom fortfarande.

I januari förra året skrev Ingemar Samuelson tillsammans med två kollegor en artikel i Bygg & Teknik om fuktproblem de sett i nybyggda bostadshus med enstegstätade, putsade fasader.

Gensvaret från byggbranschen blev enormt.
— Vi har aldrig fått sådan respons som vi fick då. Då sa byggbolagen: ”Vi var inte ensamma om det här.”

Han beskriver det som typiskt för byggbranschen att hålla tyst om problem. Det är synd, menar han, för en erfarenhetsåterföring skulle alla ha glädje av.

— Men om det händer något i byggbranschen går man inte och berättar det, utan man löser det själv. Det leder till att kunskapen inte finns hos grannen, så samma fel görs om igen.

Men även om byggbranschen var snabb att reagera, vaknade media desto senare. SP och Fuktcentrum ordnade en temadag om problemen och skickade inbjudningar i februari även till DN, Sydsvenskan och GP.
— Men det hände ingenting, säger Ingemar Samuelson.

I maj uppmärksammade GP problemet då en boende blivit sjuk i en fuktskadad bostad.

— En vecka senare skrev DN, och då tog det skruv, berättar Ingemar Samuelson.
Därefter har han varit hett villebråd för många journalister. Och erfarenheten är blandad.

— Det har inte varit korrekt återgivet alltid. Det har varit folk som mest varit inriktade på att skriva sin grej, säger han.

Sådana journalister har han tröttnat på. Ringer de igen lägger jag på, säger han. Men annars försöker han tålmodigt att svara på frågor. Och fortfarande blossar intresset för de putsade fasaderna upp med jämna mellanrum, när nya skador uppmärksammas i nybyggda hus.

Ingemar Samuelson verkar tycka att medielogiken är en gåta. Varför redaktionerna inte uppmärksammade inbjudan till temadagen, och reagerade först när DN skrev om fasaderna, kan han inte förstå.

Men han förstår den personliga oron som fasaderna kan väcka.
— Det är en skada som inte syns inifrån eller utifrån. Oron för att något finns i väggen gör att det blir ett allmänt problem, säger han.

Det var åtta år sedan Ingemar Samuelson såg fuktskador i putsade fasader för första gången. Skanska hade upptäckt skador i nybyggda bostäder i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Ingemar Samuelson fick uppdraget av Skanska att utreda vad som hänt.

Där hade det regnat mycket under byggtiden. Tillsammans med Bengt Wånggren på Skanska skrev Ingemar Samuelson en rapport och varnade för väggkonstruktionen.

— Efter det har jag gått ut i alla möjliga sammanhang och sagt att väggen är en risk. Men att den var så farlig som den är, visste vi inte då.

Därefter har fler fall av skador upptäckts och SP fick fler uppdragsgivare.
— Då såg vi att även hus som rimligen inte hade utsatts för fukt i byggskedet hade skador. Fukten hade gått in i anslutningar till skärmtak och stuprörsinfästningar, berättar han.

I vanliga fall ägnar Ingemar Samuelson ungefär en fjärdedel av sin arbetstid till fuktproblemet med putsade fasader. Men under sommaren har det nästan blivit heltid, det beror på den slutrapport han håller på med för SBUF:s räkning.

Projektet skulle vara färdigt till halvårsskiftet men förlängning planeras. Syftet är att ta reda på hur många byggnader som drabbats av fuktskador, hur skadade hus kan byggas om och hur nybyggda hus borde konstrueras i stället.

Men SP har svårt att få till stånd undersökningar av tillräckligt många hus för att få ett statistiskt säkert resultat. Hittills har 700 byggnader undersökts men alla är tio år eller yngre.

Ingemar Samuelson tror att ägare till äldre fastigheter drar sig för att tillåta en undersökning som kan leda till stora ombyggnadskostnader. Ägare till yngre byggnader kan alltid hoppas att försäkringsbolag eller ansvarigt byggbolag kan axla utgifterna.

Det är bra att fuktproblemen i putsade fasader uppmärksammas, menar Ingemar Samuelson, men tycker samtidigt att det är jobbigt att konsekvenserna av skadorna drabbar många människor, något han konfronteras med i sin vardag.

— Konsekvenserna av detta har hamnat på ett mänskligt plan på ett sätt som det inte gör i vanliga fall. Folk är rädda för att husen är osäljbara och folk som har barn eller barnbarn i såna här hus ringer och frågar om problem för hälsan. Det är jobbigt. Vad säger man till dem?

Ingemar Samuelson ser yngre ut än sina 64 år. Han är ledigt klädd i beiga byxor, blårutig skjorta och blå gympaskor. En trilskande höft ger honom en lätt haltning och ett joggningsförbud. Det trånga arbetsrummet är fullspäckat med pärmar, mappar, rapporter och papper — trots att Ingemar Samuelson jobbat hela sommaren med att tömma det.

Han beskriver sig själv som en intellektuell personlighet, inte en känslomänniska.
— Utom när Elfsborg spelar. Men om det andra laget är bättre, då applåderar jag dem, säger han.

Han vill vara en person som ser både för och nackdelar, eller båda sidor av ett problem. Det är en fördel som forskare, tycker han, även om det ibland leder till att han känner sig som en bromskloss, när någon entusiastiskt vill genomföra något snabbt.
— Men jag tycker att det är bättre att tänka först.

Drivkraften är att få reda på hur saker och ting förhåller sig och att sprida kunskap. Och kanske var det självklart att han skulle bli vetenskapsman.

Efter nära 30 år på SP och trivs han allt bättre. Det är roligt att gå till jobbet varje dag.
— Det är ett stort mått av frihet och egna initiativ. Och väldigt duktiga och trevliga medarbetare, säger han.

Statliga SP arbetar ofta uppdragsorienterat åt näringslivet. Det ställer särskilda krav på sekretess, enskilda företags affärshemligheter får inte avslöjas. Ingemar Samuelson ser det som en fördel att jobba med ett ben i industrivärlden och ett i forskarvärlden.

Det är en kick varje gång han lyckas hjälpa människor.
— Med mögelskador eller radon är det ganska lätt, då kan man säga ”så här ska du göra.”

När det gäller hus med putsade fasader är det svårare.
— Vi kan tala om vad de behöver göra, med det kanske är alldeles för kostsamt, säger han.

Efter all medieuppmärksamhet kring fuktskadorna i de putsade fasaderna har Ingemar Samuelson blivit lite av en kändis. Googling på hans namn och SP ger 13 600 träffar.

— Det är inte så att det har stört mig. Och det är inte så att man har bjudit in mig att sitta i soffan, säger han.

Ingemar Samuelson

Ålder:64 år.

Familj: Särbo med Eva. Tre barn från ett tidigare äktenskap.

Bor:i villa i Borås.

Utbildning:Civilingenjör och teknologie doktor vid Lunds tekniska högskola.

Titel: Adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola och Högskolan i Borås.

Fritidsintressen: Vandrar och åker skidor i fjällen, fotograferar, ser Elfsborg. Intresserad av konst.

Bakgrund om fuktlarmet

För 1,5 år sedan uppmärksammades att flera nybyggda fastigheter med enstegstätade, putsade fasader hade drabbats av fuktskador. Enligt SP:s undersökningar verkar skadefrekvensen på byggnader av den typen ligga mellan 50 och 80 procent.

De stora byggbolagen uppger att de har modifierat byggmetoden genom att bland annat ta bort det organiska materialet. Men många i branschen har kritiserat byggjättarna för att de inte överger fasadtypen helt.