Företaget anklagas för människohandel

Företaget anklagas för människohandel
Bemanningsföretaget Hyrlett har blivit ett slagträ i debatten inför EU-valet. <br></br> — Vi får rasistiska mejl, säger Maris Sergejenko, företagets kontaktperson i Sverige.

Marita Ulvskog, S, gick ut hårt genom att angripa företaget Hyrlett i svensk tv.
— Det är en ny form av människohandel, sa Marita Ulvskog till SVT.
Företaget bemötte kritiken och förklarat arbetsförhållandena för den lettiska personalen som hyrs ut till svenska företag som goda.

Under måndagen besökte Maris Sergejenko Centern för en gemensam pressträff med Åsa Torstensson och Lena Ek. Han förklarar att företaget verkat i Sverige sedan 2004 och i dag har 150 personer uthyrda. Det rör sig i första hand om städare, byggnadsarbetare, målare och tapetserare.

En städare tjänar 75 kronor i timmen. Men det är en nettolön, skatten i Lettland är då dragen. Dessutom har de både traktamente och gratisboende, enligt Maris Sergejenko.

Hur mycket tjänar en byggnadsarbetare?
— Den lägsta lönen är 90 kronor efter skatt men vi har också byggare som tjänar 120 kronor efter skatt, säger Maris Sergejenko.

I Vaxholm sattes bygget i blockad av Byggnads. Vad har ni för relation till facket?
— Det skulle nog vilja stoppa oss genom blockader men har svårt att veta var vi är. Vi sätter ju inte upp några skyltar. Och vi har varit tvungna att skriva in i kontraktet med våra kunder att de kan bryta kontraktet om det blir blockad.

Maris Sergejenko har fått många mejl med uppmuntrande ord. Men också rent rasistiska mejl från svenskar som tycker att letterna kommer hit och tar jobben.
— Det är viktigt att man funderar över hur man uttrycker sig, säger Maris Sergejenko med adress Marita Ulvskog. Annars blir det lätt en främlingsfientlig diskussion.

Åsa Torstensson är upprörd:
— Det blir en absurd diskussion! Så fort det handlar om de nya medlemsländerna i EU blir det främlingsfientligt. Detta är det lettiska Manpower, ett vanligt företag men utmålas som bovar, slavhandlare och bockar. Jag är oerhört trött på att det fungerar så här i EU, som har 27 medlemsländer.

Vilka villkor tycker Centern ska gälla för arbetstagare som utstationeras i Sverige?
— Det är upp till parterna att bestämma. Laval-domen är tydlig med att facken kan ställa krav efter en kärna av krav. Vad den kärnan innehåller kan parterna komma överens om. Den svenska modellen gäller, men den får inte användas i protektionistiskt syfte, säger Lena Ek.

Relaterade artiklar

”Stänger vi dörrarna får byggsverige stora problem”
Fyra av tio byggföretagare vill anställa fler nästa år
Ökad flexibilitet för företagen i nya arbetsrättsförslaget
Färre utländska arbetstagare i Sverige