Från demolering till dekonstruktion

 
  • Amanda Borneke. Foto: Jennie Krook

    Amanda Borneke. Foto: Jennie Krook

  • Weine Wiqvist. Foto: Avfall Sverige

    Weine Wiqvist. Foto: Avfall Sverige

Föregående
Nästa
 
För att byggsektorns stora avfallsmängder bättre ska kunna tas tillvara och återvinnas eller återanvändas krävs det, förutom ett nytt tänk kring hur nya byggnader designas, även en attitydförändring kring rivningsprocessen.
Det menar Amanda Borneke, KMA-ledare på rivningsföretaget CS Riv & Håltagning AB, som ingår i  det projekt som Göteborgs Stad leder för att minska avfallsmängden genom att fokusera på hur offentliga aktörer kan formulera sina upphandlingskrav.


Bygg- och rivningsbranschen är det verksamhetsområde som näst efter gruvnäringen producerar mest avfall i Sverige för tillfället och behovet av att ställa om från linjära och resursslösande processer till en mer cirkulär materialanvändning är stort.  

Enligt Weine Wiqvist, VD på Avfall Sverige, är införandet av det nya Avfallsdirektivet det mest intressanta som händer inom avfallsområdet nu. I det ingår bland annat nya krav för bygg- och rivningsavfall där vissa fraktioner som exempelvis papper och kartong, plast, glas, metall och trä ska hållas isär.

– Om det genomförs som planerat kommer det få stor betydelse för att få fram mer återvinningsmaterial, leda till stora miljöförbättringar och tillväxt av nya jobb och verksamheter, säger han.

Weine Wiqvist ingår även i regeringens delegation för cirkulär ekonomi som har som uppgift att identifiera de åtgärder som kan öka cirkulariteten och skapa nya affärsmöjligheter.  

– Vi kan inte jobba med allt samtidigt men det är mycket fokus på insatser kring plast och materialflöden för bygg och textilbranschen just nu. Bygg och anläggningssektorn är en stor och viktig del för den cirkulära ekonomin där produkter står under lång tid, säger han.

Under 2019 leder Göteborgs Stad ett projekt med ambitionen att minska avfallsmängden genom att fokusera på hur offentliga aktörer kan formulera sina upphandlingskrav så att de påskyndar byggsektorns omställning mot exempelvis mer hållbara bygg- och rivningsprocesser. 

En av deltagarna i projektet är CS Riv & Håltagning och enligt Amanda Borneke, KMA-ledare på rivningsföretaget, finns det som rivningsaktör stora möjligheter att se hur olika byggnaders konstruktioner påverkar möjligheten att dekonstruera dem och återanvända materialet. Företaget erbjuder redan idag finrivning, även kallat dekonstruktion, med möjligheter till ökad återvinning och återanvändning.

– Idag handlar det snarare om dekonstruktion än demolering. Att en hel byggnad mosas ner i en container, det går seriösa firmor ifrån, säger hon.

Men ännu är det inte riktigt tal om dekonstruktion av hela byggnader inom branschen, utan man pratar om specifika fraktioner till exempel interiörer, betong, tegel och tungmetaller, enligt Amanda Borneke.

Om byggnaderna designades med ett cirkulärt tänk från början skulle rivningsföretagets arbete kunna handla om att plocka isär byggnadernas delar som lego istället för att köra det till deponier eller förbränningsanläggningar. Men det finns även potential att återvinna och återanvända betydligt mer av det som rivs redan idag. Exempelvis kan krossad betong och makadam blir fyllnadsmassa för ett nybygge vilket blir en besparing för både naturen och kassan.

– Vi vill öka återbrukningsgraden för de fraktionerna med högst klimatpåverkan. Idag återbrukar vi redan interiörer, men det är först när vi börjar återbruka betong och plast som vi sparar stora ingrepp i naturen, säger Amanda Borneke.

För att det ska vara genomförbart krävs, förutom provtagning och kvalitetssäkring av materialet, en perfekt matchning mellan projektet som materialet återbrukas från och projektet som materialet ska till.

– Annars behöver materialet lagras och den platsen har inte CS Riv och Håltagning.

För att få till mer cirkularitet av byggnadsmaterial letar CS Riv och Håltagning samarbetspartners. Amanda Borneke för just nu diskussioner med en aktör som kan tänka sig att återvinna eller återanvända plastmattor och försöka skapa nya produkter av dem. En stor del av hennes arbete som KMA-ledare i byggbranschen handlar om att undersöka möjligheter till både ökad återvinning och återanvändning samtidigt, och kommunicera i alla led för att skapa attitydförändringar.

– Flera av dem jag pratar med befinner sig på olika steg i avfallstrappan och lättast är att gå ett steg i taget, säger hon.

Även Weine Wiqvist ser att vägen in i den cirkulära ekonomin sker i olika steg, där det framöver kommer att krävas en ny sorts samordning kring material som ska återvinnas eller återanvändas.

– Jag tänker att det även i den cirkulära ekonomin kommer att krävas en ganska omfattande logistiksamordning. Där har säkert kommunerna en roll för att se till att små flöden med lågt värde kan samlas till större flöden. Det kommer också att fortsatt uppstå ett restflöde som behöver tas om hand, allt kommer inte att kunna samlas in och rester uppstår i återvinningen, säger han.

– Dessutom nedgraderas material efterhand, det är ett fåtal material som kan cirkuleras hur många gånger som helst. Det krävs även större industriella flöden och de behöver vara tillräckligt bra för att priset på återvända material ska kunna konkurrera med jungfruliga material.

CS Riv & Håltagnings driver även Brattöns återbruk i sina lokaler på Hisingen i Göteborg, vägg i vägg med deras kontor och verkstad säljer de begagnat byggmaterial som exempelvis dörrar, fönster och armaturer.

– Återbrukslokalerna är mindre jämförda med konkurrenterna, tanken är att det ska vara ständig försäljning och cirkulation av varor snarare än att det ska vara ett lager, berättar Amanda Borneke.

Text & Foto: Jennie Krook


FAKTA, Byggavfall 
  • Enligt avfallsstatistik som rapporterades i juni 2018 uppkom det i Sverige under 2016 totalt cirka 9,8 miljoner ton primärt bygg- och rivningsavfall varav knappt 0,4 miljoner ton farligt avfall. Det motsvarar 31 procent av allt genererat avfall i Sverige och 16 procent av allt farligt avfall sedan den stora mängden gruvavfall räknats bort. 
  • Cirka 50 procent av sektorns avfall återvanns 2016.
  • Det icke-farliga avfallet uppgick till cirka 9,4 miljoner ton, och bestod främst av jordmassor, mineralavfall, muddermassor, träavfall och olika metallavfall.
  • Det farliga avfallet uppgick till knappt 0,4 ton och bestod huvudsakligen av förorenade jordmassor samt mineralavfall som förorenad betong och asfalt.
  • Impregnerat trä från återvinningscentraler samt jord- och stenmassor som återanvänds på anläggningsplatsen ingår inte i de redovisade mängderna. 

Källa: Statistikdatabasen, Statistiska Centralbyråns webb. Statistikansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

 


Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!