Frukost med olikheter

Frukost med olikheter
Forskarna Bo Bengtsson och Hannu Ruonavaar pratade om olikheter och en och annan likhet under SABO: s forskarfrukost. Foto: Anna Sjöström

Trots likartade villkor så finns det ändå stora olikheter mellan de nordiska ländernas bostadspolitik.
Varför så olika? var temat när SABO bjöd in till forskarfrukost.
Professorerna Bo Bengtsson, Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, och Hannu Ruonavaar, Sociologiska institutionen vid Åbo universitet, berättade om bland annat om stigberoende och att de största förändringarna har skett de senaste åren.

Tillsammans med Erling Annaniassen, Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring, Lotte Jensen, Institut for statskundskab vid Københavns universitet och Jón Rúnar Sveinsson, Islands akademi, Reykjavík har de författat boken Varför så olika? Nordisk bostadspolitik i jämförande historiskt ljus.

Boken beskriver och analyserar bostadspolitikens utveckling sedan 1900-talets början i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island och granskar hur politikerna gjort för att ordna bra boende för ländernas invånare.
För cirka sex månader sedan släpptes en ny upplaga av boken.
– Vi utgår från stigteorin, det vill säga att när politiker fattat ett beslut som leder in på en viss stig är det svårt att byta till en annan stig längre fram, säger Bo Bengtsson.

När beslutet fattas är det inte alltid säkert att beslutsfattarna inser hur viktigt det är, eller det kanske inte ens är viktigt då. Att man sedan fortsätter längt samma stig beror bland annat på att det är effektivt, legitimt och att personer med maktpositioner vill se till att det fortsätter på samma sätt.
– Att förändra bostadspolitiken är svårt, bland annat eftersom fastigheterna ligger där de ligger och det är svårt att förändra äganderätten, säger Bo Bengtsson.

Han poängterar också att stigberoendet inte är bra eller dåligt, men att det är viktigt att beakta för den som vill göra förändringar.
– Bostadspolitiken i Sverige har genomgått större förändringar under de senaste åren, med alla anpassningar till EU, jämfört med de 40 föregående åren.

Den finska bostadsmarknaden skiljer sig från den svenska på flera sätt, exempelvis är andelen villaägare lägre där, ungefär hälften av alla som äger sin bostad har lägenhet i flerfamiljshus, den finska allmännyttan handlar om sociala hyresrätter och finland har ingen stark, central hyresgästförening.
– Men Finland och Sverige närmar sig varandra allt mer, säger Hannu Ruonavaar.
För likheterna är också flera: bostadskris i huvudstäderna, segregation och skuldproblem i kölvattnet av den ekonomiska recessionen.