Grus-Åsa <br></br> – makthavare bland män

Grus-Åsa
<br></br> – makthavare bland män
Hon halkade in i byggbranschen på ett bananskal — men blev snabbt en makthavare. Nu driver hon ett förnyelsearbete som både handlar om etik och lönsamhet. Möt styrelseproffset Grus-Åsa, Åsa Söderström Jerring, som har bytt åsikt vad gäller kvotering av kv

Kanske är Åsa Söderström Jerring den första kvinnliga regionchefen i byggbranschen någonsin. Så presenterades hon i alla fall när hon blev utnämnd till vd på NCC:s dotterbolag Ballast Väst.
— Men jag har inte kollat om det stämmer, säger hon.

Hon möter upp i ljusa lokaler mitt i centrala Stockholm. Här har hennes bokförlag, Infobooks, sina kontor. Själv är hon prydligt klädd i svart byxdress och vit blus. De 51 åren syns bara i tunna gråa strimmor i det axellånga håret.

Åsa Söderström Jerring har en gedigen meritlista i byggbranschen och har suttit på flera chefsposter, bland annat som vd för Sweco Theorells. Men hon har inte själv aktivt sökt något av jobben under karriären — utan har hela tiden tillfrågats om hon ville ha dem.

Hur var det då att vara en kvinnlig chefspionjär i en manlig bransch? Åsa Söderström Jerring har mestadels goda erfarenheter och nämner historien om när hennes chef på NCC fick frågan från koncernledningen om hur det var att ha en kvinna i företagsledningen.

—”Nämen hon är väl ingen kvinna” svarade han. Jag funderade på om det var en komplimang eller oförskämt, men jag tolkade det som att han menade att jag var en i gänget. Jag kan ju i alla fall konstatera att han satsade på mig, berättar hon.

Men det har hänt att kunder har vägrat förhandla med henne — på grund av att hon är kvinna, enligt hennes egen tolkning.
— Om man är smart då skickar man någon annan och gläds åt fakturan sen. Jag har tyckt att det har varit tråkigt för deras skull men inte låtit det såra mig, säger hon.

När hon var vd på Sweco Theorells jobbade hon ofta 80 timmar i veckan. Men det vill hon helst inte att jag skriver i artikeln.
— Jag är ju mentor för en del unga tjejer. Det var inte bra att jobba så där mycket. Och jag tror att jag hade gjort karriär även utan det.

Men samtidigt hade hon ambitionen att besöka alla 24 kontor hon hade under sig två gånger per år. Hon tror på ett ledarskap som bygger på att skapa relationer.

Så här i efterhand ångrar hon att hon inte hade en mer avslappnad ”skitsamma-attityd” i sitt förhållningssätt som företagsledare. För då hade hon kanske inte känt sig tvungen att gå tillbaka till vd-jobbet på NCC efter mammaledigheten när sonen bara var fyra månader — trots att chefen ringde och gav henne känslan att det vore bra om hon började jobba igen.

På frågan om kvinnliga företagsledare måste vara duktigare än männen citerar hon den före detta Teliachefen:
— Jag tycker att Marianne Nivert har svarat så bra på det: ”Jag vet att vi har nått full jämställdhet när man träffar på lika många medelmåttiga kvinnor i styrelserummen som män.”

Nu har Åsa Söderström Jerring lämnat företagsledningarna bakom sig och blivit styrelseproffs. Och även i styrelserummen är hon en udda fågel bland flertalet män. Men hon har faktiskt några kvinnliga kolleger i en del av bolagsstyrelserna – JM utmärker sig med hela tre kvinnliga ledamöter.

Åsa Söderström Jerring har tidigare varit emot kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser, men har nu ändrat uppfattning, trots att det egentligen strider mot hennes tro på en marknadsekonomi med liten detaljstyrning.

— Det går för långsamt. Tidigare tyckte jag att ingen vill känna att den är inkvoterad, men hotet om kvotering ledde till en ökad efterfrågan på kvinnliga kandidater, och det finns väldigt många. Nu har den ökningen fallit tillbaka. Man behöver få ett litet tryck, säger hon.

Det är inte många som vet att denna byggboss har jobbat med att texta Pellefant och översätta Hulken. Hennes pappa jobbade på Williams förlag, som så småningom blev Semic. Sommarjobbet på förlaget gav Åsa Söderström Jerring ett stort serieintresse.

Åsa Söderström Jerring är född i Skåne men uppvuxen på Lidingö. Hennes föräldrar skilde sig när hon var fyra år. Mamman var hemmafru, pappan journalist och styvpappan reklamman.

Ett tag tänkte Åsa Söderström Jerring bli gympalärare. I ungdomstiden spelade hon handboll i division I tills hon skadade knäet — försmädligt nog under kvalet till allsvenskan. Efter det blev hon tränare, ledare och ordförande i stället.

Byggbranschen halkade Åsa Söderström Jerring in i på ett bananskal. Efter utbildningen till civilekonom nappade hon på erbjudandet om en tjänst som forskningssekreterare på ett SBUF-projekt. Parallellt arbetade hon halvtid på Riksbyggens förvaltning. Sedan dess har hon varit byggbranschen trogen.

Åsa Söderström Jerring verkar vara en ganska lågmäld person. Hon tar inte till stora ord eller yviga gester. Jag får intrycket att hon är en person som är van vid att andra lyssnar på henne ändå.

— Jag känner mig rätt trygg. Jag bestämde mig för länge sen för att göra sånt jag tycker är viktigt. Jag har inte så stort behov av att göra saker för andra, säger hon.

Som marknadschef på NCC Industri gick hon till sin chef och sa att hon ville ha ett operativt uppdrag.
— Jag har alltid varit road av affärer och har haft en pappa och en styvpappa som har varit egna företagare. Ekonomi och affärer är kul. Och om du är chef får du bestämma. Då har du möjlighet att utveckla dina egna idéer.

Hon blev erbjuden jobbet som vd på dotterbolaget Ballast Väst. På stående fot tackade hon ja, varpå hennes man Erik tyckte att hon kanske kunde ha frågat honom först. Men hela familjen flyttade ”efter ett visst motstånd” till västkusten och Erik blev hemmapappa för sonen Oscar, då fyra år.
— Erik tog ett stort ansvar under många år.

Det var under åren på Ballast Väst, med tillverkning av stenmaterial, asfalt och betong, som smeknamnet Grus-Åsa kom till. Och det har hängt med. Själv har Grus-Åsa inget emot sitt smeknamn, hon tycker att det är ”rätt rart”.

Nu är Grus-Åsa kvinnan som ska få anläggningsgubbarna att modernisera sig. Hon är ordförande för FIA, nätverket för Förnyelse I Anläggningsbranschen.

Det sägs ofta att anläggningsbranschen är trög och svår att förändra. Det tycker Åsa Söderström Jerring är skitsnack.
— Tänk så många problem man löser i anläggningsbranschen varje dag. Det handlar om extremt kvalificerade beslut hela tiden, säger hon.

När FIA drogs igång var förtroendet för anläggningsbranschen kört i botten på grund av kartellbildning och kvalitetsproblem. Nu menar Åsa Söderström Jerring att det är viktigast att fokusera på att skapa ett förtroendefullt samarbetsklimat i branschen och att förnyelse måste löna sig.

FIA arbetar under parollen ”Mer väg och järnväg för pengarna” och tror att det går att sänka kostnaden för anläggningsarbeten med en tredjedel.

Innan Åsa Söderström Jerring blev ordförande utvärderade hon FIA:s arbete. Resultatet hon kom fram till var att någon verklig förnyelse inte hade skett men att FIA hade lagt en viktig grund.

Projektet löper ut år 2009. Därefter kanske förändringsarbetet lever vidare på något annat sätt. Men innan projektet avslutas lovar dess ordförande att flera utvärderingar ska göras. Redan nu pågår informationsinhämtande genom att projektledare anonymt kan skicka in handlingar till Lunds tekniska högskola där ett forskningsprojekt ska mäta om anläggningsarbetena har blivit effektivare.

Åsa Söderström Jerring är också ordförande för det nybildade Byggsektorns Etiska råd. Rådet skapades 2006 och syftet var att det utifrån överenskomna etiska regler skulle pröva anmälningar om etiska överträdelser.

Under de snart två åren som rådet har verkat har endast tre anmälningar kommit in. Men Åsa Söderström Jerring vill ändå inte kalla rådet för ett fiasko.
— Det handlar fortfarande om att göra det känt, säger hon.

För att öka rådets genomslag tänker hon föreslå två förändringar av verksamheten; dels att rådet kan pröva även anonyma anmälningar där ärendet är av principiellt intresse, dels att rådet kan väcka egna frågor och uttala sig i sakfrågor.

Grus-Åsa pratar med stort engagemang om bygg- och anläggningsbranschen. Men kanske hade hon kunnat bli vd i vilken bransch som helst.

— Allting är egentligen oerhört intressant. Det finns massor med saker jag skulle vilja göra, läsa konstvetenskap eller lära mig flera språk till exempel. Men jag tror inte att jag hade kunnat bli specialist och studera mikrobiologiska partiklar i lingonsylt, till exempel.

— Det som är intressant med bygg är att det berör oss alla, det finns över hela världen och det vi gör har en sån lång livslängd.

Åsa Söderström Jerring

Ålder:51 år.

Arbete:Styrelseledamot i JM, Geveko, Rejlers, NVS, ELU Konsult samt Arkitekterna Krook & Tjäder. Dessutom innehar hon flera förtroendeuppdrag, bland annat som ordförande för Byggsektorns Etiska Råd, FIA, Förnyelse I Anläggningsbranschen, och CERBOF, Centrum för energi och resurseffektivt byggande och förvaltning, som ska dela ut 130 miljoner kronor till innovationsprojekt. Hon leder också konsultchefsprogrammet vid IFL, Institutet för Företagsledning, vid Handelshögskolan.

Bor:I bostadsrätt i Stockholm och i sommarhus på Orust.

Familj:En man och en pojke på 16 år. Två stora barn och tre barnbarn från makens tidigare äktenskap.

Utbildning:Civilekonom.

Fritidsintressen: Trädgård, litteratur, musik, mat, vin och inredning.

Dold talang: – Jag är ganska bra på att bygga stenmurar i trädgårdar. Och så är jag rätt bra på att skriva vers. När jag var i linjen brukade jag skriva nån liten visa till koncernledningen. Det var både uppskattat och inte. Lite elakt ska det vara.

Åsas karriär i korthet:

1979-1981 utredare Svenska Riksbyggen

1981-1986 informationschef Förvaltaren

1986-1991 vd och konsult Förlagskonsulten (eget företag)

1991-1993informationschef NCC Bygg

1994-1997 marknadschef NCC Industri

1997-2001vd NCC Ballast Väst

2001-2006vd Sweco Theorells

Sagt om Åsa Söderström Jerring:

Margareta Redlund, journalist och författare:
— Åsa är en jättepositiv person och jätteduktig i sitt yrke. Hon har en mycket välmöblerad hjärna.

Kurt O Eriksson, tidigare medlem i Swecos koncernledning och ordförande för Sweco Theorells:
— Jag var den som anställde Åsa i bolaget. Jag hade hört att hon var en utåtriktad och aktiv person som inte satt still och bjöd in mig på en kopp kaffe hos henne på Orust. Efter en halvtimmes diskussion tyckte jag att vårt sätt att jobba stämde.
— Hon hade en styrka i sitt engagemang, hon får mig sig kunden och medarbetarna och skapar en positiv atmosfär. Vi har nog haft rätt så raka diskussioner, men jag kan inte erinra mig någon stor clash.

Peter Skogert,betongarbetare och arbetstagarrepresentant i JM:s styrelse:
— Jag tycker att hon är kompetent för rollen i styrelsen. Hon tittar både på företagets och de anställdas intressen och det är en bra ekvation. Hon är väldigt intresserad och tydlig med vad hon tycker.

Relaterade artiklar

Ny regionchef på Peab
Forsen anställer ytterligare en gruppchef till Uppsala
Hon ska leda RO-Gruppens nya bostadssatsning
Anna-Lena Öberg Högsta blir ny vd för WSP Sverige